Ännu en utredning om invandringens ekonomiska effekter i Storbritannien

Storbritannien har ännu en gång gjort det Sverige försöker undvika, dvs räkna på invandringens effekt på landets ekonomi. Och resultaten har åter lett till en het debatt. Läs mer i Independent, Sky News, Times och Guardian.

Parlamentarisk rapport om invandringens ekonomiska konekvenser

Den parlamentariska kommitté som utrett invandringens ekonomiska effekter har i en över 500 sidor tjock rapport kommit fram till att invandringen inte är den goda affär som tidigare studier och regeringen gjort gällande. Rapporten visar att invandrare sammantaget visserligen bidrar med 6 miljarder till ekonomin, 300 pund per person i landet, men menar att det i sammanhanget är en marginell siffra. Regeringen har tidigare försvarat migrationspolitiken med att den ger stora vinster för samhällsekonomin.

Nationella intresse kommer först

Migrationsministern Liam Byrne har svarat kritikerna genom att säga att de nationella intressena ska komma först i migrationspolitiken. Han menar vidare att eftersom invandringen kan ha negativa effekter på den sociala sammanhållningen så behövs både större ekonomiska vinster av invandringen och att andra effekter än de ekonomiska också spelar en viktig roll när invandringens effekter bedöms. Han hänvisar till den nya inriktningen på migrationspolitiken som syftar till att ändra sammansättningen på den utomeuropeiska invandringen till mer produktiva invandrare genom införandet av ett poängsystem.

"Etniska minoritetsgrupper och ungdomar förlorar på invandringen"

Rapporten visar att det är de med lägst lön, vissa etniska minoritetsgrupper och unga, som påverkats negativt av den stora invandringen till landet. Ordföranden i kommittén Lord Wakeham sade till Sky News att de flesta invandrare gör ett bra jobb, men att det inte leder till några ekonomiska fördelar för befolkningen och det skadar lågavlönade arbetare.

I rapporten föreslås ett tak för invandringen och att Storbritannien borde minska det antal partners och andra familjemedlemmar som tillåts invandra. De skriver också i rapporten att regeringens påståenden att det behövs migration för att förhindra arbetskraftsbrist är ”fundamentalt felaktigt”. Rapporten menar vidare att regeringens sätt att räkna på invandringens ekonomiska effekter är felaktiga. Regeringen räknar de ekonomiska effekterna genom att studera invandrares bidrag till BNP. Istället bör man, enligt rapporten, mäta inkomsten per capita i befolkningen.

Ny politik ska förhindra lågt kvalificerad arbetskraftsinvandring från icke EU-länder

Liberaldemokraternas Chris Huhne sade att rapporten tydliggör att regeringen fullständigt tappat kontrollen på antalet människor som invandrar till landet.

Liam Byrne är överrens med den parlamentariska rapporten i åtminstone en viktig fråga – att invandringen av lågt kvalificerade personer från utanför EU måste upphöra. Han sade också att det i samband med den nya lagen om migration ska införas regler som gör att ett arbete först måste erbjudas en brittisk person, och att invandrad arbetskraft först därefter blir aktuell. Det är vanligt sunt förnuft, sade Migrationsministern.

Premiärminister Gordon Brown har också uttalat sig. Han säger att ett tak på invandringen riskerar att försvåra för högutbildade att komma till landet och bidra till ekonomin, och att det nya poängsystemet för arbetskraftsinvandring effektivt förhindrar invandring av lågutbildad arbetskraft från icke-EU länder.

Värnskatt för invandrare ska införas

Brown sade också att de extra kostnader som invandrarna står för under de första åren i landet ska täckas av den nya medborgarskapsfond som invandrare ska betala in till. Fonden är en slags värnskatt på omkring 5 procent som alla icke-EU medborgare ska betala fram till dess de är medborgare.

Några kommentarer utifrån ett Svenskt perspektiv

Trots att invandringen inte kostar något för Storbritannien vill de reformera migrationspolitiken så att landet kan dra större nytta av migrationen. I Sverige kostar invandringen årligen samhället åtminstone ett tiotal miljarder kronor (direkta kostnader för migrationspolitiken och integrationspolitiken plus större utbetalningar än inbetalningar till/från utrikes födda). Ändå, eller kanske trots det, kan politiker i Sverige inte tala om invandringen i ekonomiska termer. I den svenska politiska debatten är mer invandring alltid bättre än mindre eftersom alla argument går ut på att vara den mest moraliska och generösa. (Jag vill ha fler arbetskraftsinvandrare, sade Bill. Kanske det, sade Bull, men vi borde först låta alla som söker asyl få stanna. osv)

Skillnaden i synsätt beror på att migrationspolitiken i Storbritannien, och de flesta andra länder, går ut på att samhället ska tjäna på migration i en globaliserad värld. I Sverige handlar det istället om att ta hand om invandrare det är synd om och att samhället är skyldig dem som invandrar till Sverige ett gott liv. Därigenom blir en ekonomiskt försvarbar migrationspolitik i mångas ögon en omänsklig politik. I Sverige leder det till den absurda situation att det är fult att stå för en migrationspolitik som också samhället och befolkningen tjänar på.

Det är också noterbart att de föreslagna svenska förändringarna för arbetskraftsinvandring går i en helt annan riktning än de förändringar som sker i Storbritannien. Där ska arbete först erbjudas inhemsk arbetskraft och lågkvalificerad arbetskraft ska förhindras att arbetskraftsinvandra.