Idag skriver Joakim Nilsson i Expressen om den hätska debatten om integration i Sverige. Det är ett ämne jag själv ofta uppmärksammar på Integrationsbloggen. Trots att det finns en övergripande värdegemenskap mellan partierna om principerna bakom integrationspolitiken (som jag inte nödvändigtvis håller med om) är debattklimatet elakt och hätskt. Och trots att svensk integrationspolitik enligt internationella undersökningar är väldens mest generösa sett från de invandrades perspektiv och att Sverige är det land i världen (bland OECD-länderna) som tar det största ansvaret för världens flyktingsituation så är anklagelserna om svensk rasism och främlingsfientlighet ständigt återkommande.
Nilsson berättar i Expressen om den grupp som kallar sig Antirasistiska akademin (ARA)
"Två månader efter att Kamalis utredning hade lämnat sin slutrapport grundades ett löst sammansatt forskarnätverk av svenska samhällsvetare som ville fortsätta driva en aktiv vänsteragenda i integrationsfrågor. Nätverket utvecklades senare till föreningen Antirasistiska akademin (ARA)." "På den interna e-postlistan finner man många av de forskare som ingick i Kamalis krets av förtrogna."
"Den akademiska friheten ska naturligtvis garantera att likasinnade forskare kan sluta sig samman i intressegrupper. Men för många samhällsforskare finns naturligtvis även möjligheten att påverka dagspolitiken – och då föds en fusion av politiska och akademiska intressen i ett slags ohelig allians; forskarna ger vetenskaplig legitimitet åt politikerna, politiker ger samhällsinflytande åt forskarna."
Många av dem som är med i Antirasistiska akademin (ARA) är gamla kollegor med mig
Jag och Adrian Groglopo, "folkpartiet bedriver ”svensk raspolitik i sin fascistiska form”, var under flera år kollegor på Integrationsverket. Där bidrog Groglopo till att sprida teorin om strukturell diskriminering och hyrde in många av de experter som numera också är med i nätverket: Irene Molina, Paulina de los Reyes och Masoud Kamali. En annan central person var Paul Lappalainen som sedan fick en egen statlig utredning: Det blågula glashuset. Dom kom under en kort period att få stort inflytande inom Integrationsverket och i det sammanhanget är det inte så svårt att förstå att många borgerliga politiker ville lägga ner myndigheten.
De vänsterradikala har haft för stort inflytande
Jag känner som sagt flera av de som är aktiva inom det vänsterradikala nätverket. Många av dem uppskattar jag privat, men jag anser att de haft en negativ påverkan på utvecklingen av en bra och effektiv integrationspolitik. De försöker och har delvis lyckats att vrida diskussionen om integration till att allt är "samhällets fel". Vad vi behöver är snarare att individerna som bor i Sverige får ta större ansvar för sina egna liv. Det gäller även de som invandrar.
Nilsson konstaterar i slutet av sin artikel: "Att den offentliga debatten har hårdnat är lätt att konstatera. De som inte ställer upp på de vänsterradikala teoretiska modellerna för strukturell diskriminering utmålas som fascister, islamofober och ”husnegrer”. ARA:s interna e-postlista erbjuder en liten inblick i den värld där forskarna formulerar sina teser."
tisdag 22 april 2008
Klargörande i Expressen om integrationsdebatten
Etiketter:
Expressen,
Integrationsdebatt,
Integrationspolitik,
Joakim Nilsson,
vänstern
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar