Invandring och ekonomisk mobilitet

Seth Zimmerman har för Urban Institutes räkning sammanfattat den kunskap som finns i USA om invandring och ekonomisk mobilitet.

Det är bra om de som invandrar kan komplettera den inhemska arbetskraften

Zimmerman inleder med att konstatera något självklart, men som sällan hörs i den svenska debatten – att ett land tjänar mest på migrationen om de som invandrar har färdigheter som kompletterar den inrikes födda befolkningen. I Sverige verkar idealet mer vara att invandrare ska vara proportionerligt representerade inom alla samhällssektorer och yrkeskategorier. Det bästa för samhället är istället att personer invandrar för att göra jobb ingen annan vill göra och inom kvalificerade yrken med brist på arbetskraft och för få som utbildar sig inom yrkena (teknik, data, hantverkare). Att det invandrar 50 000 doktorer i sociologi kan vara trevligt för många, men inte direkt samhällsnyttigt.

Invandringen till USA är bra, men drabbar dem med lägst löner

Utifrån forskningsläget i USA pekar Zimmerman på tre övergripande slutsatser:
1. Det sker en ekonomisk mobilitet över generationerna för invandrargrupper. Barn till invandrare har 5-10% högre lön relativt inrikes födda än deras invandrade föräldrar.
2. Hur det går för barn till invandrare beror mycket på hur det går för föräldrarna. Hälften av den ekonomiska statusen kan förklaras med hur föräldrarna lyckades.
3. Invandringen har inga större effekter på den inrikes födda befolkningen, men de negativa effekterna är koncentrerade till dem som har allra lägst inkomst. Den stora invandringen av lågt kvalificerad arbetskraft i USA har gjort det svårare för lågt utbildad arbetskraft att höja sina löner.

Utbud och efterfrågan

Zimmerman konstaterar också att invandringen har lett till större samhällsklyftor, genom att en stor del av invandrarna hamnar i gruppen längst ner i inkomstfördelningen. Den omfattande invandringen från Mexiko och Latinamerika har lett till att utbudet av lågt kvalificerad arbetskraft har ökat. I USA får det framförallt konsekvenser på lönerna eftersom arbetsmarknaden är relativt oreglerad. I ett system som det svenska får däremot en liknande invandring framförallt effekter på arbetslösheten eftersom arbetsmarknaden är omgärdad av mer regler kring anställningstrygghet och lönesättning. Det gör att ett ökat utbud av en viss arbetskraft på kort sikt inte tillåts balanseras genom lägre löner/löneökningar.

Omläggning av arbetskraftsinvandringen

Länder som Kanada och Storbritannien har i stort sett stoppat möjligheterna för lågt kvalificerade att arbetskraftsinvandra eftersom det leder till mer negativa än positiva effekter på arbetsmarknaden och för samhällsekonomin. På den svenska arbetsmarknaden finns heller inget generellt behov av mer lågt kvalificerad arbetskraft. Därför är regeringens förslag om arbetskraftsinvandring ett dåligt förslag. Det tar ingen hänsyn till att det inte finns en generell arbetskraftsbrist i Sverige. Och det tar inte hänsyn till erfarenheter som länder med lång erfarenhet av arbetskraftsinvandring har gjort.