Irakiska flyktingar har svårt att klara sig i USA. Los Angeles Times har undersökt situationen för de tusentals irakier som bosatt sig i El Cajon, LA, sedan kriget i Irak.
Den finska regeringen föreslår laboratorietest för att avgöra ensamkommande ungdomars ålder.
Australien har sedan 1996 en kvot på antalet flyktingar och anhöriga som tas emot varje år. Nu när antalet asylsökande ökar innebär det att färre får tillåtelse att återförenas med sin familj.
Studier i Kanada visar att invandrare har svårt att tillvarata sin akademiska kompetens och få tillträde till vård.
En avhandling i Nederländerna av Jan van de Beek menar att invandringen kostar landet stora summor och undersöker varför det verkar vara tabu att prata om det.
Visar inlägg med etikett hälsa. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett hälsa. Visa alla inlägg
lördag 10 april 2010
söndag 4 april 2010
Hälsa bland nyanlända irakier
Det har kommit två nya studier om nyanländas (irakiers) hälsa från Malmö Högskola.
Achraf Daryani, 2010, Olika villkor – olika hälsa: Hälsan bland irakier folkbokförda i Malmö 2005-2007
Tydliga skillnader i hälsa ses mellan den beskrivna målgruppen nyanlända irakier i Malmö och befolkningen i riket. När det gäller den undersökta gruppen ses ett allmänt sämre hälsotillstånd innefattande flertalet av de uppmätta hälsovariablerna.
Susanne Sundell Lecerof, 2010, Olika villkor – olika hälsa: Hälsan bland irakier i åtta av Sveriges län 2008
Trots den låga medelåldern är nyanlända irakiers hälsa sämre än den övriga befolkningens. Tidigare forskning belägger att denna ojämlikhet är betingad av sociala determinanter. Det finns också indikationer på att språkliga och kulturella barriärer försvårar migrantgruppers tillgång till information om hälsa och om hälso- och sjukvården, och därmed deras uppnående av bättre hälsa.
Achraf Daryani, 2010, Olika villkor – olika hälsa: Hälsan bland irakier folkbokförda i Malmö 2005-2007
Tydliga skillnader i hälsa ses mellan den beskrivna målgruppen nyanlända irakier i Malmö och befolkningen i riket. När det gäller den undersökta gruppen ses ett allmänt sämre hälsotillstånd innefattande flertalet av de uppmätta hälsovariablerna.
Susanne Sundell Lecerof, 2010, Olika villkor – olika hälsa: Hälsan bland irakier i åtta av Sveriges län 2008
Trots den låga medelåldern är nyanlända irakiers hälsa sämre än den övriga befolkningens. Tidigare forskning belägger att denna ojämlikhet är betingad av sociala determinanter. Det finns också indikationer på att språkliga och kulturella barriärer försvårar migrantgruppers tillgång till information om hälsa och om hälso- och sjukvården, och därmed deras uppnående av bättre hälsa.
tisdag 2 juni 2009
Heder och imamer m.m.
De senaste dagarna har det kommit en rad rapporter och utspel som har med den "kulturella" aspekten av mångfald att göra.
Den statliga utredningen Staten och imamerna - Religion, integration, autonomi föreslår att det inte bör bildas en särskild imam-utbildning i Sverige, men att det kan finnas behov av vidareutbildning för imamer inom det ordinarie utbildningssystemet.
Ungdomsstyrelsen har på regeringens uppdrag genomfört en Studie om arrangerade äktenskap mot någons vilja. Studien visar att cirka fem procent av unga mellan 16 och 25 år i Sverige upplever att de inte har möjlighet att fritt välja vem de ska gifta sig med. Fler är flickor än pojkar och majoriteten har utländsk bakgrund. Problemen är dessutom mycket vanligare i religiösa familjer. En hög andel unga med utländsk bakgrund uppger även att de skulle bestraffas av sina föräldrar om de vore homo- eller bisexuella.
För övrigt:
- är medborgarskapsceremonierna i Norge inte så populära.
- har det kommit ännu en avhandling om invandrare och hälsa.
- kommer det snart ett förslag om att alla undervisning i skolan ska vara obligatorisk.
Den statliga utredningen Staten och imamerna - Religion, integration, autonomi föreslår att det inte bör bildas en särskild imam-utbildning i Sverige, men att det kan finnas behov av vidareutbildning för imamer inom det ordinarie utbildningssystemet.
Ungdomsstyrelsen har på regeringens uppdrag genomfört en Studie om arrangerade äktenskap mot någons vilja. Studien visar att cirka fem procent av unga mellan 16 och 25 år i Sverige upplever att de inte har möjlighet att fritt välja vem de ska gifta sig med. Fler är flickor än pojkar och majoriteten har utländsk bakgrund. Problemen är dessutom mycket vanligare i religiösa familjer. En hög andel unga med utländsk bakgrund uppger även att de skulle bestraffas av sina föräldrar om de vore homo- eller bisexuella.
För övrigt:
- är medborgarskapsceremonierna i Norge inte så populära.
- har det kommit ännu en avhandling om invandrare och hälsa.
- kommer det snart ett förslag om att alla undervisning i skolan ska vara obligatorisk.
fredag 24 april 2009
Pigga finskor och muslimska friskolor
Landets universitet och högskolor producerar en mängd mer eller mindre relevanta avhandlingar med koppling till integration. Det har verkligen blivit inne att studera skillnader mellan befolkningsgrupper. Ett exempel på det är Physical activity among Swedes in general and minority woman in particular av Marita Södergren, Karolinska Institutet.
Ett stort folkhälsoproblem är att vi rör oss för lite. Hälsovinsterna av fysisk aktivitet är stora och de som rör sig minst har mest att vinna på att komma igång. Men vilka är de, vilka är hindren och finns det någon koppling mellan födelseland och fysiska aktivitetsvanor? Det är några av frågorna som nutritionisten Marita Södergren har ställt sig i sitt forskningsprojekt vid Cetrum för allmänmedicin (CeFAM).
Av avhandlingen framgår inte helt oväntat att svenskorna och finskorna ligger i topp när det gäller att komma upp till rekommendationen en halvtimmes fysisk aktivitet per dag med måttlig intensitet, exempelvis en rask promenad. Däremot rör sig finskorna mest totalt sett över dygnet.
En annan typ av relativt ointressanta avhandlingar är de inom den strukturella rasism-skolan. Therese Hartmans avhandling Problem eller tillgång? En studie om social och etnisk mångfald i högskolan innehåller de vanliga abstrakta resonemangen.
Resultatet av undersökningen visar att social och etnisk bakgrund osynliggörs; studenternas tidigare kunskaper, tänkesätt och erfarenheter räknas inte, ”alla stöps i samma form”. Förutsättningarna att lära sig en god svenska kan, enligt några av de intervjuade lärarna, vara avhängig studenternas sociala ursprung och modersmål, och på så vis kan studenternas sociala och etniska ursprung utgöra ett hinder i undervisningen. Studenternas sätt att uttrycka sig skriftligt och muntligt resulterar i att de antingen inkluderas eller exkluderas, och där kan klass och etnicitet ha betydelse, säger Thérèse Hartman.
En riktigt intressant avhandling är What Role of God and National Curriculum in School life? A Comparative Study of Schools with a Muslim Profile in England and Sweden av Åsa Brattlund.
I avhandlingen jämförs två muslimskt profilerade skolor i Sverige med två muslimskt profilerade skolor i England. Studien visar bland annat att det i de två skolorna i England fanns ett betydligt större frirum för det muslimska. Där var det tillåtet att integrera islam i alla aktiviteter på skolan, i olika ämnen och under raster. Därmed var det, till skillnad mot situationen i de två skolorna i Sverige, tillåtet att kräva att muslimska flickor skulle bära hijab* och att införa regler som förbjöd flickor och pojkar att sitta bredvid varandra och leka med varandra under rasterna.
– Om de två muslimskt profilerade skolorna i England – hypotetiskt sett – hade ansökt om att få starta likvärdiga statsbidragsfinansierade skolor i Sverige, så hade de fått avslag på sina ansökningar, berättar Åsa Brattlund.
Anledningen till det är att skolorna inte skulle anses vara i enlighet med den svenska nationella läroplanen – kraven på att undervisningen ska vara icke konfessionell, att sådana regler som ställer krav på elevers och personals klädsel inte är tillåtna, att alla elever förutsätts delta i musik, bild och religionskunskap samt att det i Sverige inte får finnas normer och regler som reglerar umgänget mellan flickor och pojkar och mellan kvinnor och män.
Om de två muslimskt profilerade skolorna i Sverige hade ansökt om att få starta likvärdiga statsbidragsfinansierade skolor i England hade de, enligt Åsa Brattlund, antagligen också fått avslag på sina ansökningar, eftersom det hittills endast finns fyra grundskolor med statsbidrag.
Sådan forskning har faktiskt stor relevans för nuvarande och kommande debatter om konfessionella friskolor i Sverige. En fråga som debatteras livligt i de politiska partierna. Fler politiskt relevanta avhandlingar, tack!
Ett stort folkhälsoproblem är att vi rör oss för lite. Hälsovinsterna av fysisk aktivitet är stora och de som rör sig minst har mest att vinna på att komma igång. Men vilka är de, vilka är hindren och finns det någon koppling mellan födelseland och fysiska aktivitetsvanor? Det är några av frågorna som nutritionisten Marita Södergren har ställt sig i sitt forskningsprojekt vid Cetrum för allmänmedicin (CeFAM).
Av avhandlingen framgår inte helt oväntat att svenskorna och finskorna ligger i topp när det gäller att komma upp till rekommendationen en halvtimmes fysisk aktivitet per dag med måttlig intensitet, exempelvis en rask promenad. Däremot rör sig finskorna mest totalt sett över dygnet.
En annan typ av relativt ointressanta avhandlingar är de inom den strukturella rasism-skolan. Therese Hartmans avhandling Problem eller tillgång? En studie om social och etnisk mångfald i högskolan innehåller de vanliga abstrakta resonemangen.
Resultatet av undersökningen visar att social och etnisk bakgrund osynliggörs; studenternas tidigare kunskaper, tänkesätt och erfarenheter räknas inte, ”alla stöps i samma form”. Förutsättningarna att lära sig en god svenska kan, enligt några av de intervjuade lärarna, vara avhängig studenternas sociala ursprung och modersmål, och på så vis kan studenternas sociala och etniska ursprung utgöra ett hinder i undervisningen. Studenternas sätt att uttrycka sig skriftligt och muntligt resulterar i att de antingen inkluderas eller exkluderas, och där kan klass och etnicitet ha betydelse, säger Thérèse Hartman.
En riktigt intressant avhandling är What Role of God and National Curriculum in School life? A Comparative Study of Schools with a Muslim Profile in England and Sweden av Åsa Brattlund.
I avhandlingen jämförs två muslimskt profilerade skolor i Sverige med två muslimskt profilerade skolor i England. Studien visar bland annat att det i de två skolorna i England fanns ett betydligt större frirum för det muslimska. Där var det tillåtet att integrera islam i alla aktiviteter på skolan, i olika ämnen och under raster. Därmed var det, till skillnad mot situationen i de två skolorna i Sverige, tillåtet att kräva att muslimska flickor skulle bära hijab* och att införa regler som förbjöd flickor och pojkar att sitta bredvid varandra och leka med varandra under rasterna.
– Om de två muslimskt profilerade skolorna i England – hypotetiskt sett – hade ansökt om att få starta likvärdiga statsbidragsfinansierade skolor i Sverige, så hade de fått avslag på sina ansökningar, berättar Åsa Brattlund.
Anledningen till det är att skolorna inte skulle anses vara i enlighet med den svenska nationella läroplanen – kraven på att undervisningen ska vara icke konfessionell, att sådana regler som ställer krav på elevers och personals klädsel inte är tillåtna, att alla elever förutsätts delta i musik, bild och religionskunskap samt att det i Sverige inte får finnas normer och regler som reglerar umgänget mellan flickor och pojkar och mellan kvinnor och män.
Om de två muslimskt profilerade skolorna i Sverige hade ansökt om att få starta likvärdiga statsbidragsfinansierade skolor i England hade de, enligt Åsa Brattlund, antagligen också fått avslag på sina ansökningar, eftersom det hittills endast finns fyra grundskolor med statsbidrag.
Sådan forskning har faktiskt stor relevans för nuvarande och kommande debatter om konfessionella friskolor i Sverige. En fråga som debatteras livligt i de politiska partierna. Fler politiskt relevanta avhandlingar, tack!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)