Somalier är en snabbt växande grupp i Sverige, och det är därför väntat att gruppen står i fokus i allt fler avhandlingar. För ett par år sedan disputerade Charlotte Melander på avhandlingen Inom transnationella och lokala sociala världar: Om sociala stödutbyten och försörjningsstrategier bland svensksomalier. I den färska avhandlingen Mötet mellan patienten och läkaren - erfarenheter hos somaliska flyktingar och läkare under utbildning av Kristian Svenberg är sjukvården i centrum.
I 18 år har Kristian Svenberg arbetat som läkare vid vårdcentralen i Lärjedalen i Göteborgsförorten Hjällbo. I sin avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har han intervjuat personer födda i Somalia om deras erfarenheter av den svenska vården. Studien visar att patienter från Somalia har höga förväntningar på svensk sjukvård, men att de ofta upplever att de blir avfärdade.
I avhandlingen intervjuas även svenska läkare under utbildning. Intervjuerna visar att läkarna ofta har svårt att förstå patienter från Somalia. Om tolk används känner sig läkarna ofta utanför i samtalet och har många gånger svårt att ta till sig patienternas beskrivning av sina symtom.
Hela avhandlingen kan hämtas här.
Visar inlägg med etikett somalier. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett somalier. Visa alla inlägg
torsdag 29 december 2011
måndag 31 oktober 2011
Om somalier som flyttar till England
Ni har väl inte missat rapporten Företagarnas flykt - somalisk flyttning till England (FORES) av Mubarik Abdirahman, Per Brinkemo, Benny Carlson, Abdiwahab Hussein och Philip Sandberg? Där försöker de besvara frågan om varför somalier lämnar Sverige för England.
Det utbredda utanförskapet bland somalier i Sverige har blivit en het potatis i många kommuner. De somalier som anlänt under de senaste tjugo åren har mottagits på ett förhållandevis välorganiserat och ambitiöst sätt, ändå har resultaten varit nedslående. Som konsekvens av flera års arbetslöshet och hopplöshet har många somalier valt att lämna Sverige för bland annat England som varit/blivit en av somalisvenskarnas favoritdestinationer. Trots hög arbetslöshet även där finns en stor skillnad: medan färre än en procent av somalier i Sverige är företagare, är företagsamheten utbredd inom motsvarande grupp i England.
Att England lockar somalier är inte bara ett svenskt fenomen, utan uppmärksammas ofta i Nederländerna där upp emot en tredjedel av somalierna emigrerat till England. Samtidigt är det viktigt att, som författarna också varnar för, inte utmåla England som ett paradis för somalier. När jag 2010 pratade med Storbritanniens ambassadör Andrew Mitchell om somaliers situation i Storbritannien och Sverige var han mycket bekymrad. Till exempel hänvisade ambassadören till studier som visar att cirka 60 procent av den somaliska gruppen i Storbritannien brukar Khat. Av honom fick jag rapporten Becoming Visible: The Somali Community and Substance use in London, utgiven av Adfam. Där sammanfattar de situationen så här:
This research found that the Somali community is disengaged and marginalised from mainstream British society. Multiple social exclusions have affected the ability of Somalis to act as a progressive community in Britain. As such, the Somali community in the UK has been viewed as ‘impenetrable’ and ‘uncommunicative’ and is therefore classified as ‘hard to reach’ by policy makers and service providers.
Det är dessutom viktigt att veta att Storbritannien inte är den magnet för somalier som landet ofta utmålas som. Statistik från Eurostat visar att under de senaste åren har över 60 procent av de ansökningar om asyl som somalier gör inom EU skett i Sverige och Nederländerna.
Det utbredda utanförskapet bland somalier i Sverige har blivit en het potatis i många kommuner. De somalier som anlänt under de senaste tjugo åren har mottagits på ett förhållandevis välorganiserat och ambitiöst sätt, ändå har resultaten varit nedslående. Som konsekvens av flera års arbetslöshet och hopplöshet har många somalier valt att lämna Sverige för bland annat England som varit/blivit en av somalisvenskarnas favoritdestinationer. Trots hög arbetslöshet även där finns en stor skillnad: medan färre än en procent av somalier i Sverige är företagare, är företagsamheten utbredd inom motsvarande grupp i England.
Att England lockar somalier är inte bara ett svenskt fenomen, utan uppmärksammas ofta i Nederländerna där upp emot en tredjedel av somalierna emigrerat till England. Samtidigt är det viktigt att, som författarna också varnar för, inte utmåla England som ett paradis för somalier. När jag 2010 pratade med Storbritanniens ambassadör Andrew Mitchell om somaliers situation i Storbritannien och Sverige var han mycket bekymrad. Till exempel hänvisade ambassadören till studier som visar att cirka 60 procent av den somaliska gruppen i Storbritannien brukar Khat. Av honom fick jag rapporten Becoming Visible: The Somali Community and Substance use in London, utgiven av Adfam. Där sammanfattar de situationen så här:
This research found that the Somali community is disengaged and marginalised from mainstream British society. Multiple social exclusions have affected the ability of Somalis to act as a progressive community in Britain. As such, the Somali community in the UK has been viewed as ‘impenetrable’ and ‘uncommunicative’ and is therefore classified as ‘hard to reach’ by policy makers and service providers.
Det är dessutom viktigt att veta att Storbritannien inte är den magnet för somalier som landet ofta utmålas som. Statistik från Eurostat visar att under de senaste åren har över 60 procent av de ansökningar om asyl som somalier gör inom EU skett i Sverige och Nederländerna.
onsdag 24 februari 2010
Avhandling om somalier i Sverige
För tillfället och under överskådlig tid kommer somalier att vara en av de största invandringsgrupperna till Sverige. Samtidigt visar statistiken att somalier har mycket svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. För att förstå somaliernas situation rekommenderar jag alla att läsa Charlotte Melanders avhandling från december 2009: Inom transnationella och lokala sociala världar: Om sociala stödutbyten och försörjningsstrategier bland svensksomalier.
Den försörjningsstrategi som varit särskilt utmärkande i mitt material är att söka sig till en etnisk nisch av arbetsmarknaden. Denna strategi framstår för några som ett resultat av att denna etniska nisch utgör det enda möjliga handlingsutrymmet på den svenska arbetsmarknaden. Dessa arbetstillfällen består av tjänster som inrättats av välfärdsstaten och som är riktade mot andra svensksomalier.
Förutom denna etniska nisch, har några intervjupersoner också funnit ett handlingsutrymme inom den offentliga vårdsektorn. Andra försörjningsstrategier som beskrivits av intervjupersonerna är att studera och ta studielån, starta eget företag, vara passiv och följa de instruktioner som ges av myndighetspersoner och att söka arbete i London.
Den försörjningsstrategi som varit särskilt utmärkande i mitt material är att söka sig till en etnisk nisch av arbetsmarknaden. Denna strategi framstår för några som ett resultat av att denna etniska nisch utgör det enda möjliga handlingsutrymmet på den svenska arbetsmarknaden. Dessa arbetstillfällen består av tjänster som inrättats av välfärdsstaten och som är riktade mot andra svensksomalier.
Förutom denna etniska nisch, har några intervjupersoner också funnit ett handlingsutrymme inom den offentliga vårdsektorn. Andra försörjningsstrategier som beskrivits av intervjupersonerna är att studera och ta studielån, starta eget företag, vara passiv och följa de instruktioner som ges av myndighetspersoner och att söka arbete i London.
onsdag 17 februari 2010
Varför drabbas somaliska barn av autism?
Det är inte bara i Sverige som somalier oroar sig för att deras barn drabbas av autism i högre utsträckning än andra. I Sverige kallas det bland somalier för svenska sjukan. I amerika finns samma fenomen och där kallas det amerikanska sjukan. I ett reportage i P1-morgon talades det om en rapport till Socialstyrelsen som rekommenderar tillskott av d-vitamin för att råda bot på problemen. Men frågan är känslig eftersom den har koppling till bärande av slöja och andra plagg som täcker huden och förhindrar intag av d-vitamin. Även andra har uppmärksammat att mörkhyade personer löper risk för sjukdomar på grund av D-vitaminbrist, se till exempel ett färskt reportage i kanadensiska CBC News.
fredag 11 december 2009
Lönekonkurrens kan underlätta integrationen
Rapporten Fattigdomsfällan (Timbro) av Anders Bornhäll och Hans Westerberg är en välskriven rapport som utifrån somaliers situation i Sverige frågar sig vad som kan göras för att förbättra arbetsmarknadsintegrationen.
Stora grupper av invandrare lever i dag i ett utanförskap som medför oacceptabla sociala och ekonomiska kostnader. Många människor får inte vara med och bygga upp sin vardag av egen kraft, och därmed bidra till utvecklingen av vårt samhälle.
Om detta råder stor enighet. Men där tycks det ta slut. Varför har politiken hittills, med olika regeringar, åstadkommit så lite förändring? Svaret är att de lösningar som krävs utmanar välfärdsstatens själva grundvalar.
Jag tycker inte att innehållet i rapporten är så kontroversiellt som Timbro vill göra gällande. Rapporten presenterar egentligen ingenting nytt, men sammanfattar några av de reella problem som finns.
Rapporten identifierar tre strukturella faktorer som försvårar inträdet på arbetsmarknaden, och som särskilt drabbar en grupp som somalier vilka ofta har ingen eller låg utbildning och saknar svensk arbetslivserfarenhet.
1. Höga ingångslöner
2. Anställningsskydd
3. Skattekilar
Dessa faktorer tillsammans med dagens bidragssystem skapar fattigdomsfällor. Men författarna menar att det inte endast handlar om bidragsfällor, det behövs instegsjobb på arbetsmarknaden för gruppen. Att sänka ersättningsnivåer i bidragssystemet kan därför leda till en sämre levnadsstandard, men inte nödvändigtvis att fler kommer i arbete. Författarna menar också att många i gruppen inte kan nå upp till de kompetensnivåer som krävs på dagens arbetsmarknad. ”Att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden, i stället för att försöka nå upp över dem, förefaller mer realistiskt.”
Författarna för fram några förslag för att förbättra situationen:
1. Minska risken för arbetsgivare att anställa. Författarna vill se en mer decentraliserade avtal/lönebildning som möjliggör för invandrare att konkurrera med lön för att ta sig in på arbetsmarknaden. ”En låglönemarknad bör legaliseras och principen om lika lön för lika arbete bör överges.”
2. Reformera ersättningssystemet/stärka incitamenten till arbete. Författarna är kritiska till dagens introduktion och den ekonomiska ersättning som nyanlända får under introduktionen. ”Det är besynnerligt att arbete inte ska kunna vara en del av introduktionsprogrammet.” Dessutom vill författarna ”tillåta större extrainkomst vid sidan av försörjningsstöd eller introduktionsersättning” Det ”skulle höja individens levnadsstandard, föra personen närmare arbetsmarknaden och samtidigt generera skatteintäkter till statsfinanserna. Att tillämpa hundraprocentig beskattning på extrainkomst vid sidan av något av dessa bidrag är absurt.” De tar upp studiemedelssystemet som ett bra system, där extrainkomster på 100 000 kronor tillåts utan bidragsreducering.
När det gäller förslag två så genomför regeringen förändringar i den riktning som författarna efterfrågar. Det nya ersättningssystem som införs med regeringens nya reform för nyanlända innebär att arbete nu kommer att kunna ske inom ramen för nyanländas etableringsinsatser och att extrainkomster kommer att hanteras precis som inom studiemedelssystemet.
Uppdatering:
Se eller lyssna på seminariet här.
Dick Erixon var på plats, och så här kommenterar han rapporten.
Uppdatering 2:
Jan-Olof Bengtsson, Kvällsposten, skriver också om rapporten. Jag reagerar lite på Bengtssons påstående att somalier tenderar att flytta från Sverige efter att de har fått medborgarskap.
Slående för de somaliska flyktingarna i Sverige är att så många söker sig till ett tredje land så fort de fått svenskt medborgarskap. Särskilt till Storbritannien och USA. Ja, nästan som att Sverige bara blivit ett transitland och språngbräda mot ett bättre liv.
Det finns faktiskt inga uppgifter som stöder ett sådant påstående. Det som ligger bakom denna seglivade myt verkar vara ett journalistiskt reportage i P1 för ett antal år sedan. Statistiken talar snarare för att en stor majoritet stannar i Sverige.
Stora grupper av invandrare lever i dag i ett utanförskap som medför oacceptabla sociala och ekonomiska kostnader. Många människor får inte vara med och bygga upp sin vardag av egen kraft, och därmed bidra till utvecklingen av vårt samhälle.
Om detta råder stor enighet. Men där tycks det ta slut. Varför har politiken hittills, med olika regeringar, åstadkommit så lite förändring? Svaret är att de lösningar som krävs utmanar välfärdsstatens själva grundvalar.
Jag tycker inte att innehållet i rapporten är så kontroversiellt som Timbro vill göra gällande. Rapporten presenterar egentligen ingenting nytt, men sammanfattar några av de reella problem som finns.
Rapporten identifierar tre strukturella faktorer som försvårar inträdet på arbetsmarknaden, och som särskilt drabbar en grupp som somalier vilka ofta har ingen eller låg utbildning och saknar svensk arbetslivserfarenhet.
1. Höga ingångslöner
2. Anställningsskydd
3. Skattekilar
Dessa faktorer tillsammans med dagens bidragssystem skapar fattigdomsfällor. Men författarna menar att det inte endast handlar om bidragsfällor, det behövs instegsjobb på arbetsmarknaden för gruppen. Att sänka ersättningsnivåer i bidragssystemet kan därför leda till en sämre levnadsstandard, men inte nödvändigtvis att fler kommer i arbete. Författarna menar också att många i gruppen inte kan nå upp till de kompetensnivåer som krävs på dagens arbetsmarknad. ”Att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden, i stället för att försöka nå upp över dem, förefaller mer realistiskt.”
Författarna för fram några förslag för att förbättra situationen:
1. Minska risken för arbetsgivare att anställa. Författarna vill se en mer decentraliserade avtal/lönebildning som möjliggör för invandrare att konkurrera med lön för att ta sig in på arbetsmarknaden. ”En låglönemarknad bör legaliseras och principen om lika lön för lika arbete bör överges.”
2. Reformera ersättningssystemet/stärka incitamenten till arbete. Författarna är kritiska till dagens introduktion och den ekonomiska ersättning som nyanlända får under introduktionen. ”Det är besynnerligt att arbete inte ska kunna vara en del av introduktionsprogrammet.” Dessutom vill författarna ”tillåta större extrainkomst vid sidan av försörjningsstöd eller introduktionsersättning” Det ”skulle höja individens levnadsstandard, föra personen närmare arbetsmarknaden och samtidigt generera skatteintäkter till statsfinanserna. Att tillämpa hundraprocentig beskattning på extrainkomst vid sidan av något av dessa bidrag är absurt.” De tar upp studiemedelssystemet som ett bra system, där extrainkomster på 100 000 kronor tillåts utan bidragsreducering.
När det gäller förslag två så genomför regeringen förändringar i den riktning som författarna efterfrågar. Det nya ersättningssystem som införs med regeringens nya reform för nyanlända innebär att arbete nu kommer att kunna ske inom ramen för nyanländas etableringsinsatser och att extrainkomster kommer att hanteras precis som inom studiemedelssystemet.
Uppdatering:
Se eller lyssna på seminariet här.
Dick Erixon var på plats, och så här kommenterar han rapporten.
Uppdatering 2:
Jan-Olof Bengtsson, Kvällsposten, skriver också om rapporten. Jag reagerar lite på Bengtssons påstående att somalier tenderar att flytta från Sverige efter att de har fått medborgarskap.
Slående för de somaliska flyktingarna i Sverige är att så många söker sig till ett tredje land så fort de fått svenskt medborgarskap. Särskilt till Storbritannien och USA. Ja, nästan som att Sverige bara blivit ett transitland och språngbräda mot ett bättre liv.
Det finns faktiskt inga uppgifter som stöder ett sådant påstående. Det som ligger bakom denna seglivade myt verkar vara ett journalistiskt reportage i P1 för ett antal år sedan. Statistiken talar snarare för att en stor majoritet stannar i Sverige.
fredag 21 augusti 2009
Rapport om somalier i Norge
Arbeids- og inkluderingsdepartementet har publicerat en rapport om somaliernas deltagande i arbets- och samhällsliv i Norge. Där konstateras:
Statistik och forskning bekräftar att många somalier står inför stora utmaningar i mötet med den norska välfärdsstaten. Många somalier har låg inkomst och är beroende av offentliga transfereringar. Låg utbildning och lite arbetslivserfarenhet kan göra det svårt att tillgodogöra sig arbetsmarknadsinsatser och andra kvalificerade åtgärder. Det finns behov av insatser för lågutbildade och andra anpassade tjänster.
Somalierna har ofta begränsad vana att förhålla sig till skriftlig information, och det finns ett stort behov av tillrättalagd information. Både forskning, erfarenheter från departementen och expertgruppen bekräftar att det behövs tydlig kommunikation av krav och förväntningar från samhället om deltagande i arbets- och samhällsliv. Sådana krav och förväntningar måste förmedlas tydligt och kort efter ankomsten till Norge. (min översättning)
I rapporten föreslås bland annat stärkta integrationsinsatser för kvinnor i introduktionsprogrammen och språkutbildningen.
Statistik och forskning bekräftar att många somalier står inför stora utmaningar i mötet med den norska välfärdsstaten. Många somalier har låg inkomst och är beroende av offentliga transfereringar. Låg utbildning och lite arbetslivserfarenhet kan göra det svårt att tillgodogöra sig arbetsmarknadsinsatser och andra kvalificerade åtgärder. Det finns behov av insatser för lågutbildade och andra anpassade tjänster.
Somalierna har ofta begränsad vana att förhålla sig till skriftlig information, och det finns ett stort behov av tillrättalagd information. Både forskning, erfarenheter från departementen och expertgruppen bekräftar att det behövs tydlig kommunikation av krav och förväntningar från samhället om deltagande i arbets- och samhällsliv. Sådana krav och förväntningar måste förmedlas tydligt och kort efter ankomsten till Norge. (min översättning)
I rapporten föreslås bland annat stärkta integrationsinsatser för kvinnor i introduktionsprogrammen och språkutbildningen.
måndag 15 juni 2009
SVT Rapport om somalier i Sverige, USA och Somalia
Rapport har haft en serie inslag om somalier i Sverige, USA och i Somalia. Bakgrunden är att somalier numera är den största asylsökande gruppen och att deras arbetsmarknadsintegration i Sverige har gått trögt.
- Sverige känns främmande för somalierna. Vi är nya i landet, vi kom hit på nittiotalet. Vi är inte bara några hundra, vi är flera tusen. Somalierna har fler barn, de är i ett främmande land och det är inte lätt, säger Sadia Bootan om orsakerna till svårigheterna.
- Sverige känns främmande för somalierna. Vi är nya i landet, vi kom hit på nittiotalet. Vi är inte bara några hundra, vi är flera tusen. Somalierna har fler barn, de är i ett främmande land och det är inte lätt, säger Sadia Bootan om orsakerna till svårigheterna.
fredag 17 oktober 2008
Somalier ersätter latinos som arbetare i USA
The New York Times har publicerat en lång artikel om den somaliska flyktinggruppen i USA. Artikeln innehåller flera intressanta aspekter.
För det första har USA:s tuffare inställning till illegala invandrare, ofta från Latinamerika, lett till att många stora arbetsplatser saknar "okvalificerad" arbetskraft. Efter att de illegala invandrarna deporterats har somalier fyllt deras platser, framförallt på stora slakterier.
Inflyttningen av somalier har lett till stora motsättningar mellan tidigare invandrargrupper och somalierna. Motsättningarna bygger ofta på religiös grund. Arbetsgivarna behöver de somaliska arbetarna. Somalierna kräver att arbetsplatserna anpassas till deras religion, t.ex. raster för bönestunder och hänsyn till ramadan. Kraven på anpassning till religion leder sedan till konflikter med övriga arbetare.
Early last month, about 220 Somali Muslims walked off the job at a JBS meatpacking plant in Greeley, Colo., saying the company had prevented them from observing their prayer schedule. (More than 100 of the workers were later fired.)
Days later, a poultry company in Minnesota agreed to allow Muslim workers prayer breaks and the right to refuse handling pork products, settling a lawsuit filed by nine Somali workers.
In August, the management of a Tyson chicken plant in Shelbyville, Tenn., designated a Muslim holy day as a paid holiday, acceding to a demand by Somali workers. The plant had originally agreed to substitute the Muslim holy day for Labor Day, but reinstated Labor Day after a barrage of criticism from non-Muslims.
The new tensions here extend well beyond the walls of the plant. Scratch beneath Grand Island’s surface and there is resentment, discomfort and mistrust everywhere, some residents say — between the white community and the various immigrant communities; between the older immigrant communities, like the Latinos, and the newer ones, namely the Somalis and the Sudanese, another refugee community that has grown here in recent years; and between the Somalis, who are largely Muslim, and the Sudanese, who are largely Christian.
Jag rekommenderar verkligen en läsning av hela artikeln.
För det första har USA:s tuffare inställning till illegala invandrare, ofta från Latinamerika, lett till att många stora arbetsplatser saknar "okvalificerad" arbetskraft. Efter att de illegala invandrarna deporterats har somalier fyllt deras platser, framförallt på stora slakterier.
Inflyttningen av somalier har lett till stora motsättningar mellan tidigare invandrargrupper och somalierna. Motsättningarna bygger ofta på religiös grund. Arbetsgivarna behöver de somaliska arbetarna. Somalierna kräver att arbetsplatserna anpassas till deras religion, t.ex. raster för bönestunder och hänsyn till ramadan. Kraven på anpassning till religion leder sedan till konflikter med övriga arbetare.
Early last month, about 220 Somali Muslims walked off the job at a JBS meatpacking plant in Greeley, Colo., saying the company had prevented them from observing their prayer schedule. (More than 100 of the workers were later fired.)
Days later, a poultry company in Minnesota agreed to allow Muslim workers prayer breaks and the right to refuse handling pork products, settling a lawsuit filed by nine Somali workers.
In August, the management of a Tyson chicken plant in Shelbyville, Tenn., designated a Muslim holy day as a paid holiday, acceding to a demand by Somali workers. The plant had originally agreed to substitute the Muslim holy day for Labor Day, but reinstated Labor Day after a barrage of criticism from non-Muslims.
The new tensions here extend well beyond the walls of the plant. Scratch beneath Grand Island’s surface and there is resentment, discomfort and mistrust everywhere, some residents say — between the white community and the various immigrant communities; between the older immigrant communities, like the Latinos, and the newer ones, namely the Somalis and the Sudanese, another refugee community that has grown here in recent years; and between the Somalis, who are largely Muslim, and the Sudanese, who are largely Christian.
Jag rekommenderar verkligen en läsning av hela artikeln.
torsdag 27 mars 2008
Arbetslöshet bland afrikanska migranter
Jag bläddrade lite i den rapport jag nyligen beställde från OECD: , A profile of immigrant populations in the 21st century, och fastnade för ett diagram som visar arbetslösheten hos afrikanska migranter i olika länder.
Diagrammet visar på flera intressanta saker:
* Somalier (dvs personer födda i Somalia) har generellt en betydligt högre arbetslöshet än övriga afrikanska invandrare.
* I Belgien, Frankrike, Storbritannien och Australien är arbetslösheten för somaliska invandrare omkring 50 procent.
* I två länder går det bättre för den somaliska gruppen: Italien och USA. Där har somaliska invandrare bara marginellt högre arbetslöshet. För Italien beror det sannolikt på att många somalier pratar italienska. USA vet vi att somalierna är framgångsrika sedan tidigare.
OECD har genom statistiska beräkningar kommit fram till att 23 procent av variationen i arbetslöshet för afrikanska invandrare mellan länderna kan förklaras med invandrarens födelseland och 40,5 procent kan förklaras av landet migranterna bor i. Skillnader i utbildningsnivå mellan de afrikanska invandrarna i de olika länderna förklarar bara 1,4 procent av skillnaden i arbetslöshet. Det betyder alltså att drygt en tredjedel av skillnaden i arbetslöshet inte kan förklaras. Annorlunda uttryckt. 23 procent av skillnaden i arbetslöshet för afrikafödda i olika länder beror alltså på invandringens sammansättning och 40,5 procent på miljön i landet självt.
Diagrammet visar på flera intressanta saker:
* Somalier (dvs personer födda i Somalia) har generellt en betydligt högre arbetslöshet än övriga afrikanska invandrare.
* I Belgien, Frankrike, Storbritannien och Australien är arbetslösheten för somaliska invandrare omkring 50 procent.
* I två länder går det bättre för den somaliska gruppen: Italien och USA. Där har somaliska invandrare bara marginellt högre arbetslöshet. För Italien beror det sannolikt på att många somalier pratar italienska. USA vet vi att somalierna är framgångsrika sedan tidigare.
OECD har genom statistiska beräkningar kommit fram till att 23 procent av variationen i arbetslöshet för afrikanska invandrare mellan länderna kan förklaras med invandrarens födelseland och 40,5 procent kan förklaras av landet migranterna bor i. Skillnader i utbildningsnivå mellan de afrikanska invandrarna i de olika länderna förklarar bara 1,4 procent av skillnaden i arbetslöshet. Det betyder alltså att drygt en tredjedel av skillnaden i arbetslöshet inte kan förklaras. Annorlunda uttryckt. 23 procent av skillnaden i arbetslöshet för afrikafödda i olika länder beror alltså på invandringens sammansättning och 40,5 procent på miljön i landet självt.
torsdag 6 mars 2008
Vad innebär likabehandling?
Principen att alla ska behandlas lika är en starkt förankad politisk tradition i Sverige som går över alla blockgränser. Flickor och pojkar, infödda eller utrikes födda, ska ha lika rättigheter och behandlas lika. Hur gör man då om en växande grupp muslimer särbehandlas eller ställer krav på att bli särbehandlade?
Likabehandling inom skolan?
Dagens utspel av Folkpartiet på DN debatt om att alla elever måste delta i skolundervisningen borde därför inte vara ett kontroversiellt förslag. Men det är det eftersom en fjärdedel av alla flickor med utländsk bakgrund sluppit delta i vissa delar av läroplanen. Särskilt vanligt är särbehandlingen för personer med bakgrund från Mellanöstern.
"Hur agerar vi när toleransen och det mångkulturella samhället kommer i konflikt med till exempel individens frihet och en jämställd och modern kvinnosyn?
Det är uppenbart att den typen av målkonflikter uppstår, när vi har en relativt omfattande invandring från samhällen och regioner med mycket patriarkal social och kulturell struktur."
Svaret är att Sverige har agerat genom att vi sett mellan fingrarna och blundat för dessa konflikter som är mycket reella. Konfliktens djup visas inte minst av reaktionerna på förslaget att alla barn ska behandlas lika i skolan. Så här uppfattar Mahmoud Aldebes, ordföranden för Sveriges muslimska förbund (SMF) förslaget i DN:
- Vi vill inte att våra barn ska lida av trycket från liberalerna. De tvingar oss att ta avstånd från vår religion, vårt språk och vår identitet. Jag hade föredragit klarspråk - att de säger att de inte vill ha araber och muslimer i svenska skolor!
Likabehandling upplevs här som ett tvång att ta avstånd från religion, språk och identitet i så stor omfattning att de upplever sig vara oönskade.
Likabehandling i socialtjänsten
Ett annat fall som visar att principen om likabehandling får ge vika i vissa sammanhang är den om somalier i socialtjänsten i flera svenska kommuner. Det har framkommit att kommuner ställt särskilda krav på somalier som skiljt sig och söker försörjningsstöd. De ska förutom vanliga skiljsmässopapper visa upp ett intyg från en imam om att skiljsmässan är riktig. Ett sådant intyg har enligt socialtjänsten i Örebro införts i samarbete med den somaliska gruppen i syfte att minska bidragsfusket. Men eftersom den lokala lösningen stred mot principen om likabehandling fick Örebro, Borlänge och andra kommuner backa när information om särbehandlingen spred sig. Vad som på lokal nivå uppfattades som en legitim fungerande särbehandling fick alltså vika sig för ett övergripande samhälleligt fördömande om att särbehandling inte får förekomma - fungerande eller ej.
Det är av yttersta vikt att frågan om likabehandling och särbehandling på basis av kulturella och religiösa krav reds ut. Folkpartiets förslag är ett steg i rätt riktning men frågan är mycket komplicerad. I vissa fall kan en person kräva att bli likabehandlade medan i andra sammanhang kräva att bli särbehandlad. DO har till exempel tagit strid för att särbehandlingen av somalier i socialtjänsten ska tas bort, medan de samtidigt driver frågan om att muslimer ska särbehandlas i simhallar och i restauranger.
Mer om somalier
Jag vill också tipsa om att den korta rapport av somalier på arbetsmarknaden som jag sammanställde inför seminarium som alliansens företrädare i arbetsmarknadsutskottets höll den 31 januari 2008 om Somalier och egenföretagande finns att hämta på Zufis hemsida.
Andra nyheter
Missa inte att Analys Nordens senaste tema är asylpolitik och minoriteter. Läs där om den senaste utvecklingen i de nordiska länderna.
Peo Hansen, forskare på Tema Etnicitet vid Campus Norrköping, har skrivit en bok om EU:s migrationspolitik. Läs mer om den i Norrköpings Tidningar.
Utrikes födda lämnar Norrland för att flytta söderut. Av de som flyttar ut ur länet varje år är cirka 40% utrikes födda, det trots att bara 5-7% av invånarna i länet är utrikes födda. Undersökningar brukar visa att norrlänningar är mest toleranta till invandring och mångfald och att skåningar är lite mer skeptiska. Då brukar jag säga att folk röstar med fötterna. Uppenbart är det mycket roligare att bo med oss i Skåne än hos norrlänningarna. Så jävliga är vi alltså inte.
Likabehandling inom skolan?
Dagens utspel av Folkpartiet på DN debatt om att alla elever måste delta i skolundervisningen borde därför inte vara ett kontroversiellt förslag. Men det är det eftersom en fjärdedel av alla flickor med utländsk bakgrund sluppit delta i vissa delar av läroplanen. Särskilt vanligt är särbehandlingen för personer med bakgrund från Mellanöstern.
"Hur agerar vi när toleransen och det mångkulturella samhället kommer i konflikt med till exempel individens frihet och en jämställd och modern kvinnosyn?
Det är uppenbart att den typen av målkonflikter uppstår, när vi har en relativt omfattande invandring från samhällen och regioner med mycket patriarkal social och kulturell struktur."
Svaret är att Sverige har agerat genom att vi sett mellan fingrarna och blundat för dessa konflikter som är mycket reella. Konfliktens djup visas inte minst av reaktionerna på förslaget att alla barn ska behandlas lika i skolan. Så här uppfattar Mahmoud Aldebes, ordföranden för Sveriges muslimska förbund (SMF) förslaget i DN:
- Vi vill inte att våra barn ska lida av trycket från liberalerna. De tvingar oss att ta avstånd från vår religion, vårt språk och vår identitet. Jag hade föredragit klarspråk - att de säger att de inte vill ha araber och muslimer i svenska skolor!
Likabehandling upplevs här som ett tvång att ta avstånd från religion, språk och identitet i så stor omfattning att de upplever sig vara oönskade.
Likabehandling i socialtjänsten
Ett annat fall som visar att principen om likabehandling får ge vika i vissa sammanhang är den om somalier i socialtjänsten i flera svenska kommuner. Det har framkommit att kommuner ställt särskilda krav på somalier som skiljt sig och söker försörjningsstöd. De ska förutom vanliga skiljsmässopapper visa upp ett intyg från en imam om att skiljsmässan är riktig. Ett sådant intyg har enligt socialtjänsten i Örebro införts i samarbete med den somaliska gruppen i syfte att minska bidragsfusket. Men eftersom den lokala lösningen stred mot principen om likabehandling fick Örebro, Borlänge och andra kommuner backa när information om särbehandlingen spred sig. Vad som på lokal nivå uppfattades som en legitim fungerande särbehandling fick alltså vika sig för ett övergripande samhälleligt fördömande om att särbehandling inte får förekomma - fungerande eller ej.
Det är av yttersta vikt att frågan om likabehandling och särbehandling på basis av kulturella och religiösa krav reds ut. Folkpartiets förslag är ett steg i rätt riktning men frågan är mycket komplicerad. I vissa fall kan en person kräva att bli likabehandlade medan i andra sammanhang kräva att bli särbehandlad. DO har till exempel tagit strid för att särbehandlingen av somalier i socialtjänsten ska tas bort, medan de samtidigt driver frågan om att muslimer ska särbehandlas i simhallar och i restauranger.
Mer om somalier
Jag vill också tipsa om att den korta rapport av somalier på arbetsmarknaden som jag sammanställde inför seminarium som alliansens företrädare i arbetsmarknadsutskottets höll den 31 januari 2008 om Somalier och egenföretagande finns att hämta på Zufis hemsida.
Andra nyheter
Missa inte att Analys Nordens senaste tema är asylpolitik och minoriteter. Läs där om den senaste utvecklingen i de nordiska länderna.
Peo Hansen, forskare på Tema Etnicitet vid Campus Norrköping, har skrivit en bok om EU:s migrationspolitik. Läs mer om den i Norrköpings Tidningar.
Utrikes födda lämnar Norrland för att flytta söderut. Av de som flyttar ut ur länet varje år är cirka 40% utrikes födda, det trots att bara 5-7% av invånarna i länet är utrikes födda. Undersökningar brukar visa att norrlänningar är mest toleranta till invandring och mångfald och att skåningar är lite mer skeptiska. Då brukar jag säga att folk röstar med fötterna. Uppenbart är det mycket roligare att bo med oss i Skåne än hos norrlänningarna. Så jävliga är vi alltså inte.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)