Tre forskningsrapporter om skolresultat för elever med utländsk bakgrund

IZA fortsätter att ge ut en mängd rapporter om integration, bland annat dessa tre om skolresultat.

Educating Children of Immigrants: Closing the Gap in Norwegian Schools (Bernt Bratsberg, Oddbjørn Raaum, Knut Røed, november 2011)

This paper examines educational outcomes of first and second generation non-OECD immigrants in Norway. We show that children of immigrants, and particularly those born outside Norway, are much more likely to leave school early than native children. Importantly, this gap shrunk sharply over the past two decades and second generation immigrants are now rapidly catching up with the educational performance of natives. For childhood immigrants, upper secondary completion rates decline with age at arrival, with a particularly steep gradient after age seven. Finally, we find that immigrant-native attainment gaps disappear when we condition on grade points from compulsory school.

Migrant Youths' Educational Achievement: The Role of Institutions (Deborah A. Cobb-Clark, Mathias Sinning, Steven Stillman, november 2011)

We use 2009 Programme of International Student Assessment (PISA) data to link institutional arrangements in OECD countries to the disparity in reading, math, and science test scores for migrant and native-born students. We find that achievement gaps are larger for those migrant youths who arrive later and for those who do not speak the test language at home. Institutional arrangements often serve to mitigate the achievement gaps of some migrant students while leaving unaffected or exacerbating those of others. For example, earlier school starting ages help migrant youths in some cases, but by no means in all. Limited tracking on ability appears beneficial for migrants' relative achievement, while complete tracking and a large private school sector appear detrimental. Migrant students' achievement relative to their native-born peers suffers as educational spending and teachers' salaries increase, but is improved when examination is a component of the process for evaluating teachers.

Parental Ethnic Identity and Educational Attainment of Second-Generation Immigrants (Simone Schüller, november 2011)

A lack of cultural integration is often blamed for hindering immigrant families' economic progression. This paper is a first attempt to explore whether immigrant parents' ethnic identity affects the next generation's human capital accumulation in the host country. Empirical results based on data from the German Socio-Economic Panel (GSOEP) indicate that maternal majority as well as paternal minority identity are positively related to the educational attainment of second-generation youth – even controlling for differences in ethnicity, family background and years-since-migration. Additional tests show that the effect of maternal majority identity can be explained by mothers' German language proficiency, while the beneficial effect of fathers' minority identity is not related to language skills and thus likely to stem from paternal minority identity per se.

Lästips

Inget stöd för social turism

Corrado Giulietti, Martin Guzi, Martin Kahanec, Klaus F. Zimmermann, Unemployment Benefits and Immigration: Evidence from the EU (oktober 2011)

Studien undersöker om det finns ett samband mellan nivån på arbetslöshetsersättning och invandring till 19 Europeiska länder. Resultatet visar att migrationsflöden inom EU inte är relaterade till arbetslöshetsersättningens generositet och att det bara finns ett mycket svagt samband mellan nivån på arbetslöshetsersättningen och invandring från icke EU-länder. Enligt författarna finns det alltså inget empiriskt stöd för teorin om välfärdsmigration/social turism.

Ålder vid invandring påverkar skolresultat

Miles Corak, Age at Immigration and the Education Outcomes of Children (oktober 2011)

Det är väl belagt att de som invandrar till Sverige efter skolstart har betydligt sämre skolresultat än de som kommer innan skolstart (se t.ex. ESO-rapporten Sysselsättning för invandrare – en ESO-rapport om arbetsmarknadsintegration). Miles Coraks studie visar att mönstret är detsamma i Kanada.

Om social mobilitet i USA

Jeanne Batalova och Michael Fix, Up for Grabs: The Gains and Prospects of First- and Second-Generation Young Adults (november 2011)

Rapporten undersöker hur det går i USA för unga personer med utländsk bakgrund. Resultaten visar bland annat att det sker en social mobilitet över generationerna när det gäller utbildning och arbetsmarknad. Vissa grupper, t.ex. hispanics, klarar sig dock sämre än andra.

Lärdomar från USAs och Europas migrationspolitik

Philippe Fargues, Demetrios G. Papademetriou, Giambattista Salinari, and Madeleine Sumption, Shared Challenges and Opportunities for EU and US Immigration Policymakers (oktober 2011)

Slutrapporten från projektet Improving EU and US Immigration Systems: Learning from Experience sammanfattar resultaten om hur man kan lära sig av varandra och förbättra migrationspolitiken i Europa och USA.

Tre nya avhandlingar

En fördel med att vara intresserad av migrationsrelaterade frågor är att allmänbildning kommer på köpet. Alla samhällsfrågor tenderar nuförtiden att undersökas utifrån ett migrationsperspektiv. När jag påbörjade mina IMER-studier på 90-talet fanns det endast en handfull avhandlingar som berörde migrationsfrågor, oftast inom antropologi och etnologi. Idag produceras de i en strid ström och inom alla ämnen. Den senaste månaden har det kommit tre avhandlingar som verkligen visar på forskningens bredd.

Emina Hadziabdic, The use of interpreter in healthcare. Perspectives of individuals, healthcare staff and families (Linnéuniversitetet) undersöker hur vårdgivare, vårdtagare och deras närstående upplever användningen av tolk. På Forskning.se refererar de avhandlingens resultat: Resultaten visar att det var en uttalad önskan att få tillgång till en kvalificerad tolk vars viktigaste roll var att underlätta i kommunikationen och fungera som praktisk hjälp att hitta rätt i vården och finna rätt information. Det låter, i mina öron, ganska självklart! Vidare får vi veta att en kvalificerad tolk ansågs vara någon med goda kunskaper i båda språken och i språket och terminologin som används inom vården. Man ville också ha en tolk med ett professionellt beteende.

Boglárka Straszer, Ungerska för rötternas skull. Språkval och identitet bland andragenerationens ungrare i Sverige och Finland (Uppsala universitet) handlar om hur hur personer med ungersk bakgrund i Sverige och Finland förhåller sig till det ungerska språket och den ungerska kulturen. Föga förvånande visar avhandlingen att goda kunskaper i minoritetsspråket och positiva attityder och större intresse gentemot de ungerska rötterna har samband med att ungerskan används i barndomshemmet, regelbundna resor till Ungern och deltagande i språkundervisning och familjernas aktivitet i ungerska kretsar. Straszer menar att ungerskan är hotad i de studerade grupperna och att det krävs ett stöd på individ-, grupp- och samhällsnivå om den ska ha möjlighet att överleva och överföras till kommande generationer.

Den klart mest intressanta avhandlingen är Joachim Rosenquists Pluralism and Unity in Education. On Education for Democratic Citizenship and Personal Autonomy in a Pluralist Society (Örebro universitet) som genom att studera skolan undersöker spänningsförhållandet mellan mångfald och gemenskap. Från Forskning.se:

Joachim Rosenquists avhandling utgår från den centrala diskussionen inom politisk filosofi om möjligheten att legitimera gemensamma normer och lagar i ett samhälle där människor är oeniga om vad som är sant, riktigt och värdefullt.

– Det handlar om en komplicerad balansgång mellan att stå upp för demokratiska värderingar utan att samtidigt förespråka en särskild ideologi eller världsåskådning, säger Joachim Rosenquist, som har skrivit en doktorsavhandling i pedagogik.

På Skolportalen sammanfattar Rosenquist avhandlingens viktigaste resultat.

- I korthet argumenterar jag för att demokratin följer av en norm om ömsesidighet vilken uppställer gränser för mångfalden och bland annat underbygger en obligatorisk medborgarfostran för alla barn och ungdomar i ett demokratiskt samhälle. Samtidigt måste skolans medborgarfostran undvika att ta ställning i fråga om vad som är det goda livet, eller den sanna tron, och begränsas till ett innehåll som kan legitimeras utifrån demokratins behov av välinformerade, kritiskt tänkande medborgare. Det är således inte legitimt att exempelvis fostra alla barn till att bli kristna, eller för den delen ateister. Denna gränsdragning är i praktiken ofta svår att göra, vilket jag visar i en diskussion av medborgarfostrans innehåll. Kan man undervisa opartiskt om religion, vilket utrymme bör ges för alternativa teorier om livets uppkomst och utveckling, och hur kan idealet om kritiskt tänkande göras förenligt med traditionalistiska livsåskådningar? För att bara nämna några problematiska situationer. Jag diskuterar också barns rätt att utveckla självständiga ställningstaganden i relation till föräldrars intresse av att utöva inflytande över sina barns trosföreställningar och värderingar. Slutligen utvärderar jag argument för och emot föräldrars och barns rätt att välja skola utifrån det som tidigare sagts om avvägningen mellan mångfald och gemenskap.

Lästips VI

Översikt/analys av invandringen till USA

Randall Monger and James Yankay, U.S. Legal Permanent Residents: 2010, DHS Annual Flow Report, March 2011

Pia Orrenius and Madeline Zavodny, From Brawn to Brains: How Immigration Works for America, Federal Reserve Bank of Dallas, 2010 Annual Report

Om integrations- och medborgarskapspolitik i Storbritannien

Sarah Spencer, 2011, Policy primer: Integration, The Migration Observatory, Oxford University

Bridget Anderson, 2011, Policy primer: Citizenship: What Is It and Why Does It Matter?, The Migration Observatory, Oxford University

Skolinspektionens årliga granskning av svenska för invandrare

Skolinspektionen, Ändamålsenlighet och resultat i svenskundervisningen för invandrare, Kvalitetsgranskning rapport 2011:6

Expressen kommenterar i ledaren Ta sfi på allvar.

Ny avhandling om skolvalets effekter på segregationen

Anders Trumberg, 2011, Den delade skolan: Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet, Örebro universitet. Finns tyvärr inte att ladda ner i sin helhet, men går att läsa om på Örebro Universitet och Forskning.se.

Cirkulär migration

Den parlamentariska kommittén för cirkulär migration och utveckling har lämnat sitt slutbetänkande: Cirkulär migration och utveckling, förslag och framåtblick, SOU 2011:28. Se pressmeddelande och websändning från presentationen.

Sveriges Radio listar de 23 förslagen.

Gemensam europeisk integrationspolitik?

Christian Råbergh rapporterar utförligt från seminariet om europeisk integrationspolitik, Planning Workable Policies for Migrant Integration in the Member States, Tema asyl & integration

Segregationens negativa och positiva effekter

IFAU levererar nästan alltid korta men kärnfulla rapporter. Kvantitativa studier med resultaten i fokus. Rapporten Bostadssegregationens effekter på flyktingbarns skolresultat av Per-Anders Edin, Peter Fredriksson, Hans Grönqvist och Olof Åslund är inget undantag.

Rapporten visar att en hög andel utrikes födda verkar påverka skolresultaten negativt. Men samtidigt påverkas grundskolebetygen positivt om det finns landsmän med hög utbildning i närheten. Ju fler vuxna i den egna gruppen som är högutbildade, desto högre blir barnens betyg. Effekten är större för pojkar och bland barn till lågutbildade. Mönstret stämmer väl med tidigare studier som visar att resurserna hos personer i närområdet påverkar individen.

Men vi får inte glömma att, vilket författarna påpekar i rapportens sista stycke, dessa effekter av etnicitet och utbildningsnivån i den omgivande befolknignen är betydligt mindre än t.ex. skillnaderna som finns mellan utrikes och inrikes födda, pojkar och flickor, barn till hög- och lågutbildade och mellan kommuner och skolor.

Ett aktivt Integrationsdepartement

Medan jag har varit i Norrköping och jobbat (och samtidigt passat på att se MFF förlora igen) har Integrationsdepartementet varit flitiga. Förutom att presentera satsningar i höstbudgeten har de, lite i skymundan, kommit med en skrivelse, Egenmakt mot utanförskap - regeringens strategi för integration, som redovisar strategin för kommande års arbete med integrationspolitiken. Jag har inte tid att kommentera innehåller just nu men hoppas kunna återkomma inom kort.

Nu ser jag också att Integrationsminister Nyamko Sabuni (Fp) lanserat rapporten "Lärarnas iakttagelser rörande förekomst av hedersrelaterat förtryck". Den senare rapporten är mycket viktig för oss som vill garantera att alla barn och ungdomar får möjlighet till utbildning. Undersökningen är gjord av Anders Lange, en nestor när det gäller IMER-forskning, på uppdrag av Forum för Levande Historia.

De vanligaste formerna av hedersrelaterat förtryck, som lärarna uppger i undersökningen, är ansökan om dispens eller systematisk frånvaro från gymnastik och simundervisning samt systematisk frånvaro från klassfester och andra aktiviteter där barnen kan umgås i blandade grupper. Det förekommer även att barnen hålls borta från sex- och samlevnadsundervisning och religionsundervisning.

Föräldrars etnicitet, kultur eller religion bör aldrig stå ivägen för barn och ungdomars möjligheter till utbildning. Det känns skönt att ha en minister som tar dessa frågor på allvar. Jag håller med Sabuni till fullo i hennes uttalande:

- Den undersökning vi nu har fått från Forum för levande historia visar tydligt på att hedersrelaterat förtryck kolliderar med skolplikten. Undersökningen bekräftar den bild vi tidigare fått från elevenkäter. Vi ska fortsätta med de åtgärder som redan har påbörjats, till exempel fortbildning för berörd personal. Samtidigt är det viktigt med ett rakt och öppet samtal om värdegrunden i samhället. Alla måste inte leva som svenskar men mänskliga rättigheter måste gälla för alla. Både pojkar och flickor har rätt till utbildning, avslutar Nyamko Sabuni.

Frihet under ansvar

Ett parti föreslår att skolplikten ska gälla alla elever. För det blir de kallade integrationspoliser och att införa tvång för flickor. Tvång är fel säger Dalarnas Tidning, men vad jag vet har skolplikten alltid inneburit ett tvång. Folkbladet anklagar partiet för att "fiska i grumliga vatten". Miljöpartiet gillar inte hur partiet formulerar sig och anklagar dem för att öka motsättningar i samhället.

Det känns konstigt att behöva skriva det eftersom det borde vara självklart, men alla som invandrar måste få klart för sig de plikter och det ansvar som det innebär att bli en invånare och medborgare i Sverige och inte bara rättigheterna. Sverige har länge haft jämställdhetsprojektet som främsta stolthet och nationella symbol. Ska det inte längre gälla? Det ska inte gå att välja och vraka vad som ska gälla och inte. Jag kan till exempel inte avstå att betala en av världens högsta skatter bara för att det strider mot min ideologi.

Frågan är inte märkvärdig men samhället måste klargöra vad som gäller för våra nya invånare.

Går barnen i svensk skola ska de följa undervisningen för att gå godkända betyg, säger Lars Birgersson, rektor på Rosengårdsskolan.

– Föräldrarna accepterar detta när de förstår vad som gäller.

Men det finns också några som ger partiet stöd. Rätt tänkt skriver Expressen. Sydsvenskan instämmer. Vänsterpartiet håller med.

Samma ansvarslöshet visar sig i frågan om sfi. Sverige erbjuder den som invandrar tre års gratis utbildning och sedan fortsättning i andra skolformer om det finns behov. För det blir ett visst parti anklagade att bedriva elitpolitik och ha hårda nypor. Devrim Mavi i Dagens Arena är snudd på hysterisk och kallar förslaget för galet. Kära nån. Nästan inga andra utbildningsinsatser för vuxna är gratis och berättigar till ekonomiskt stöd förutom sfi. Tre år gratis sfi är en fantastisk möjlighet, men individen måste ta så pass mycket ansvar att han/hon klarar sig inom den tidsperioden. Vad är det kritiserade omhändertagandet om inte just detta - en fullständigt kravlös miljö. Även under de nya reglerna kommer Sverige ha världens mest generösa regler för språkinlärning för invandrare. Ett studielån med generös bidragsdel för sfi-studier hade varit ett utmärkt sätt att effektivisera utbildningsformen.

Det är väl kartlagt att det sker för mycket utbildningsinsatser under för lång tid för nyanlända invandrare och att sfi delvis är boven i dramat. Det finns också mycket kunskap, bland annat från Integrationsverket, om att välutbildade nyanlända invandrare läser på sfi, grundvux och komvux år ut och år in.

Individen måste ta mer ansvar, inte mindre, för sin integration i samhället.

Vad innebär likabehandling?

Principen att alla ska behandlas lika är en starkt förankad politisk tradition i Sverige som går över alla blockgränser. Flickor och pojkar, infödda eller utrikes födda, ska ha lika rättigheter och behandlas lika. Hur gör man då om en växande grupp muslimer särbehandlas eller ställer krav på att bli särbehandlade?

Likabehandling inom skolan?

Dagens utspel av Folkpartiet på DN debatt om att alla elever måste delta i skolundervisningen borde därför inte vara ett kontroversiellt förslag. Men det är det eftersom en fjärdedel av alla flickor med utländsk bakgrund sluppit delta i vissa delar av läroplanen. Särskilt vanligt är särbehandlingen för personer med bakgrund från Mellanöstern.

"Hur agerar vi när toleransen och det mångkulturella samhället kommer i konflikt med till exempel individens frihet och en jämställd och modern kvinnosyn?

Det är uppenbart att den typen av målkonflikter uppstår, när vi har en relativt omfattande invandring från samhällen och regioner med mycket patriarkal social och kulturell struktur."

Svaret är att Sverige har agerat genom att vi sett mellan fingrarna och blundat för dessa konflikter som är mycket reella. Konfliktens djup visas inte minst av reaktionerna på förslaget att alla barn ska behandlas lika i skolan. Så här uppfattar Mahmoud Aldebes, ordföranden för Sveriges muslimska förbund (SMF) förslaget i DN:

- Vi vill inte att våra barn ska lida av trycket från liberalerna. De tvingar oss att ta avstånd från vår religion, vårt språk och vår identitet. Jag hade föredragit klarspråk - att de säger att de inte vill ha araber och muslimer i svenska skolor!

Likabehandling upplevs här som ett tvång att ta avstånd från religion, språk och identitet i så stor omfattning att de upplever sig vara oönskade.

Likabehandling i socialtjänsten

Ett annat fall som visar att principen om likabehandling får ge vika i vissa sammanhang är den om somalier i socialtjänsten i flera svenska kommuner. Det har framkommit att kommuner ställt särskilda krav på somalier som skiljt sig och söker försörjningsstöd. De ska förutom vanliga skiljsmässopapper visa upp ett intyg från en imam om att skiljsmässan är riktig. Ett sådant intyg har enligt socialtjänsten i Örebro införts i samarbete med den somaliska gruppen i syfte att minska bidragsfusket. Men eftersom den lokala lösningen stred mot principen om likabehandling fick Örebro, Borlänge och andra kommuner backa när information om särbehandlingen spred sig. Vad som på lokal nivå uppfattades som en legitim fungerande särbehandling fick alltså vika sig för ett övergripande samhälleligt fördömande om att särbehandling inte får förekomma - fungerande eller ej.

Det är av yttersta vikt att frågan om likabehandling och särbehandling på basis av kulturella och religiösa krav reds ut. Folkpartiets förslag är ett steg i rätt riktning men frågan är mycket komplicerad. I vissa fall kan en person kräva att bli likabehandlade medan i andra sammanhang kräva att bli särbehandlad. DO har till exempel tagit strid för att särbehandlingen av somalier i socialtjänsten ska tas bort, medan de samtidigt driver frågan om att muslimer ska särbehandlas i simhallar och i restauranger.

Mer om somalier

Jag vill också tipsa om att den korta rapport av somalier på arbetsmarknaden som jag sammanställde inför seminarium som alliansens företrädare i arbetsmarknadsutskottets höll den 31 januari 2008 om Somalier och egenföretagande finns att hämta på Zufis hemsida.

Andra nyheter

Missa inte att Analys Nordens senaste tema är asylpolitik och minoriteter. Läs där om den senaste utvecklingen i de nordiska länderna.

Peo Hansen, forskare på Tema Etnicitet vid Campus Norrköping, har skrivit en bok om EU:s migrationspolitik. Läs mer om den i Norrköpings Tidningar.

Utrikes födda lämnar Norrland för att flytta söderut. Av de som flyttar ut ur länet varje år är cirka 40% utrikes födda, det trots att bara 5-7% av invånarna i länet är utrikes födda. Undersökningar brukar visa att norrlänningar är mest toleranta till invandring och mångfald och att skåningar är lite mer skeptiska. Då brukar jag säga att folk röstar med fötterna. Uppenbart är det mycket roligare att bo med oss i Skåne än hos norrlänningarna. Så jävliga är vi alltså inte.