Behöver Sverige importera städare och restaurangbiträden?

Medan andra länder försöker spetsa till sin arbetskraftsinvandring fortsätter Sverige med en helt fri arbetskraftsinvandring. Ibland undrar jag om det är sunt. Behöver Sverige verkligen årligen importera 1000-tals personer till enklare serviceyrken? Under 2010 kom t.ex. 500 arbetskraftsinvandrare för att städa och 550 för att arbeta som köks- och restaurangbiträden. Hittills under 2011 har över 550 personer invandrat för "arbete utan krav på särskild yrkesutbildning" och totalt står de relativt okvalificerade jobben för över 40 procent av den totala arbetskraftsinvandringen (3159) under årets första kvartal. Dessa jobb borde väl vara lämpliga för de som Arbetsförmedlingen pekar ut som fortfarande har mycket svårt att få in en fot i arbetslivet. Framför allt är det personer med kort utbildningsbakgrund, utomeuropeiskt födda och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Tvivlen minskar inte av de uppgifter som framkommit på senare tid. Det verkar vara just bland arbetskraftsinvandringen till relativt okvalificerade jobb som fusk är utbrett. Hotell och Restaurangfackets undersökning av arbetskraftsinvandringen visar att ett eller flera allvarliga lag- eller avtalsbrott hittades hos 33 av de 54 krogar som granskades. Också LO Tidningen har granskat hur arbetskraftsinvandringen fungerar.

LO-Tidningen har gått igenom ett stort antal av företagen bakom de cirka 15 000 arbetstillstånd för utländsk arbetskraft som statliga Migrationsverket godkände under perioden december 2008 till december 2009.

Vi har hittat cirka 100 företag där anställningarna kan bedömas som mycket osäkra för den utländska arbetskraft som kommer till Sverige (bärföretagen har inte räknats med).

Företagen det handlar om är ofta små och finns inom olika branscher – såsom bygg, restaurang, massage och spa samt städning.

Flera av de företag som har fått grönt ljus för att importera anställda är nystartade, och de har uppgett att de har noll kronor i omsättning. En del företag saknar också anställda, enligt de årsredovisningar de lämnat in till Bolagsverket. Andra har vi svårt att överhuvudtaget hitta i offentliga register.

Dessutom visar genomgången att flera av de mindre företagen har gått i konkurs eller likviderats.

Ett exempel från LO Tidningen: En vvs-firma i södra Stockholm fick den 13 maj 2009 tillstånd att anställa en man från Vitryssland. Men en månad senare, den 11 juni, lämnade företaget in en konkursansökan.

Dagens regler riskerar också att förenkla för den organiserade brottsligheten. Exemplet ovan påminner otäckt mycket om de varningar som figurerat i media om att Sverige är hett för ryska kriminella.

Kriminella personer med ursprung i Ryssland eller ex-sovjetiska områden är på väg att stärka sin ställning i Sverige. Enligt en forskarrapport som TT läst har ledande personer nyligen flyttat till Sverige.

Forskarrapporten finns på The Institute for Security and Development Policys hemsida. Där kan man läsa att de kriminella inom den organiserade brottsligheten lyckas flytta till Sverige på laglig väg. Och hur sker det lättast om inte genom den fria arbetskraftsinvandringen?

In most cases they manage to get a legal residence permit in sweden, obtaining all necessary documents inorder to fully benefit from and be integrated into the Swedish social system. Additionally, they are quite skilled in operating with legal provisions, so as to manage to stay in the country.

Den fria arbetskraftsinvandringen är naturligtvis en fantastisk möjlighet för hårt arbetande personer utan någon högre utbildning att komma till Sverige för att bygga ett nytt liv. Politiken är mer en frihetsreform än anpassad till de behov som finns på arbetsmarknaden. Men även en frihetsreform kan behöva upprätta kontrollstationer för att stävja missbruk, fusk och brottslighet.