Vårdnadsbidraget fick väntade effekter

När vårdnadsbidraget infördes varnade många för att det skulle försvåra för kvinnor på arbetsmarknaden och särskilt för invandrade kvinnor i familjer med mer traditionella könsmönster.

Birgitta Olsson (Fp) framhåller också en försämrad integration som effekt av vårdbidraget. Invandrarkvinnor tillhör dem som bäst behöver en skjuts ut i arbetslivet. Det sista de behöver är enligt Olsson ytterligare "stöd" för att stanna hemma.

- Och det är märkligt att inte fler borgerliga har skrikit till om att vårdnadsbidraget bryter den arbetslinje som vi gick till val på.

Thomas Eneroth (s), vice ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott, tycker det är fel att låta svenskarnas familjepolitik ändras efter vem som styr. Regeringen borde ta fasta på det "erbjudande" som socialdemokraterna kommit med: att acceptera jämställdhetsbonusen men slopa vårdnadsbidraget.

- Norge avskaffar nu sitt kontantstötte som är som vårdnadsbidraget. Av dem som valde bidraget i Norge var 96 procent kvinnor. Deras etablering på arbetsmarknaden försämrades kraftigt, och den stora gruppen utgjordes av invandrarkvinnor i miljonprogramsområden, säger Eneroth.

Det visar sig nu att kritikerna fick rätt. De som mest använder sig av vårdnadsbidraget är kvinnor med utländsk bakgrund i miljonprogramsområden.

Kartläggningen visar att utfallet skiljer sig stort mellan olika stadsdelar. I ytterförorterna är intresset större än i mer välbärgade närförorter.

I Älvsjö har endast 4,3 procent av barnen föräldrar som stannat hemma mot vårdnadsbidrag. I Spånga–Tensta är det nästan tre gånger så många.

I Rinkeby har en stor andel av mammorna med vårdnadsbidrag somalisk bakgrund – en grupp som generellt redan tidigare har lyckats dåligt på arbetsmarknaden.

Vårdnadsbidraget bidrar till att ytterligare försvaga incitamenten att arbeta för grupper som redan tidigare står utanför arbetskraften. Därutöver försvårar det barnens framtida möjligheter på arbetsmarknaden. Internationell forskning (återkommande i bl.a. OECD:s granskningar av länders integrationspolitik) visar att det är viktigt att barn med annat modersmål går på dagis för att tidigt komma i kontakt med landets språk och därmed klara sig bättre i skola och arbetsliv.