Att balansera religiösa uttryck i Frankrike

Jag trodde aldrig att jag skulle ta ett akademiskt modeord som intersektionalitet i min mun, men nu händer det. Det beror på att jag hoppas att den nya diskrimineringsombudsmannen, i och med sammanslagningen av de olika diskrimineringsgrunderna till en lag och myndighet, kan tänka lite mer intersektionellt. Den franska diskrimineringsombudsmannen gör ivarjefall ett försök att knyta samman frågan om religion och jämställdhet, vilket senare tids domar i Frankrike tyder på.

Skilj på religiösa uttryck

USA Today rapporterar att Frankrike har förbjudit heltäckande burkor i språkklasser. Samtidigt har en hotellkedja dömts för att ha nekat två kvinnor med slöja att hyra rum. Detta enkla exempel visar att man faktiskt kan skilja mellan olika religiösa uttryck. Självklart ska det inte ske diskriminering, men det går heller inte att anpassa samhället till fundamentalistiska religiösa personers vilja. De religiösa uttrycken kan också gå ut över jämställdheten, vilket den franska diskrimineringsombudsmannen noterar i fallet med burkan.

Burka förbjuds i språkundervisningen

"Religionsfrihet är inte absolut," säger den franska diskrimineringsombudsmannen Louis Schweitzer i en intervju. Han säger vidare att myndigheterna försöker hitta "den mest rimlig kompromissen." De beslutade den 15 september att det är OK att förbjuda burqa och niqab - kläder som täcker kroppen och ansiktet - i statligt sponsrad franska språkkurser för invandrare. Enligt fransk lag krävs i regel deltagande i sådana klasser för att ansöka om uppehållstillstånd eller medborgarskap.

I beslutet kallas burqa en symbol för "kvinnlig underkastelse som går utöver dess religiösa innebörd" och säger vidare att det inte är orimligt att förbjuda användandet i statligt finansierade språkklasser i allmänhetens säkerhetsintresse och för att skydda medborgerliga friheter.

Intersektionalitet

Här menar alltså franska diskrimineringsombudsmannen att alla uttryck i religionens namn inte är rimliga, att de kan drabba allmänheten och att de kan komma i konflikt med jämställdheten och kvinnors rättigheter. Franska DO verkar, till skillnad från den svenska, ha förmågan till ett intersektionellt perspektiv, dvs. att utifrån ett maktperspektiv kunna se hur olika identitetskonstruktioner är sammanflätade på olika nivåer.