Mot allt mer könssegregering

Det är en tråkig utveckling att vi går mot en allt större könssegregering. Och det är en jättestor utmaning för en framtida välfärds- och integrationspolitik.

Låt oss börja på den lilla nivån. Friskis & Svettis ordnar undanskymda gymnastikpass för kvinnor.

Nerdragna gardiner, förtäckta fönster och stängd dörr. Inga män får var med och inte heller se på. Det är förutsättningen för att kunna jympa utan slöja.

Inget fel i det om medlemmarna önskat det, men motiveringen från deltagarna själva visar på att det finns tråkiga föreställningar bakom könssegregeringen. En deltagare säger:

- Muslimska kvinnor får inte blandas med män och inte röra sig framför en man. Kroppsformen får heller inte synas.

Denna syn på män och kvinnors könsroller och relationer har en direkt inverkan på män och kvinnors arbetsmarknadsdeltagande. Invandrare från länder med starkt patriarkala traditioner och mer bundna könsroller, ofta religiöst motiverade, uppvisar ett arbetsmarknadsdeltagande som är extremt ojämställt.

Kvinnor bakom neddragna gardiner

I OECD-rapporten A Profile of Immigrant Populations in the 21st Century finns en tabell som visar sysselsättningen efter födelseland för alla invandrare i hela OECD-området. Den visar till exempel att 65 procent av männen och 62 procent av kvinnorna som invandrat till OECD-området från Jamaica och är över 15 år är sysselsatta. Några av länderna utmärker sig genom extremt stora skillnaderna i sysselsättning mellan män och kvinnor. Några exempel.

Turkiet: män 60 %, kvinnor 32 %
Marocko: män 62 %, kvinnor 32 %
Pakistan: män 68 %, kvinnor 25 %

Siffrorna för de som invandrar till Storbritannien är ännu mer "extrema"
Pakistan: män 65 %, kvinnor 18 %
Bangladesh: män 59 %, kvinnor 15 %

I Sverige är mönstret liknande för utrikes födda från Irak, Afghanistan och Somalia, alltså några av de stora invandringsländerna.

Problemet med denna ojämställda familjesyn är extra stor när den möter ett välfärdssamhälle som det svenska. Vi har byggt upp ett samhällssystem (t.ex. ett individualiserat skattesystem) som förutsätter att både man och kvinna arbetar. Det går knappt att överleva på en lön, och marginaleffekterna när en familjemedlem kommer ut på arbetsmarknaden och den andra förblir hemma är ofta uppemot 100 procent. Och för att finansiera en välfärdsmodell som den svenska fungerar helt enkelt inte en könssegregerad syn på män och kvinnor. Kvinnor behövs ute i samhället, inte som hos Friskis och Svettis isolerade bakom neddragna gardiner.