Irland har nyligen presenterat sin samlade integrations- och mångfaldsstrategi i rapporten Migration Nation. Där inleder integrationsminister Conor Lenihan med att konstatera att den framgångsrika invandringen nu måste kompletteras med insatser för att bibehålla den sociala sammanhållningen i landet.
Irland har på kort tid gått från att vara ett utvandringsland till att bli ett invandringsland. Det som lockar är Irlands blomstrande ekonomi, vilket gjort landet till ett av världens rikaste. Idag är uppemot 12 procent av befolkningen utrikes födda. Av dem är 90 procent av de vuxna sysselsatta vilket kan jämföras med 65 procent av de inrikes födda. Anledningen till framgångarna med arbetsmarknadsintegrationen är, enligt ministern, att de som invandrar till Irland, till skillnad från andra länder, kommer från EU-länder och för att arbeta. Landet håller också på att anta ny migrations- och medborgarskapslag som ska locka till sig högutbildade samt främja språkkunskaper genom att ha språktest för dem som vill stanna permanent och bli nya medborgare.
Lite förenklat skulle man kunna sammanfatta framgångarna på Irland med:
1. Framgångsrik ekonomi
2. Gynnsam sammansättning av invandrare
Danmark går samma väg
Danmark har på senare år utvecklats i samma riktning som Irland. De har idag rekordstor invandring, men det är inte flyktingar utan arbetskraftsinvandrare och studenter från Europa som står för den stora delen. Detta har lett till en snabb förbättring av arbetsmarknadsintegrationen i landet. Som så många andra framgångsrika invandringsländer är den humanistiska vinkeln liten och istället fokuseras på det värde som länderna kan få ut av dem som kommer in i landet.
torsdag 19 juni 2008
onsdag 18 juni 2008
Storbritanniens strategi för migration och integration
Myndigheten Communities and Local Government i Storbritannien har i dagarna gett ut två rapporter som beskriver statens insatser för att maximera nyttan med migration och förbättra integrationen.
Review of Migrant Integration Policy in the UK beskriver hur staten arbetar idag för att förbättra integrationen och vad som är på gång inom snar framtid. De har också undersökt om det behövs en ny myndighet för invandrares integration, vilket de avråder från.
Managing the Impacts of Migration: A Cross-Government Approach syftar till att beskriva hur regeringen arbetar med att maximera nyttan med migration och minimera effekterna på lokal nivå.
Review of Migrant Integration Policy in the UK beskriver hur staten arbetar idag för att förbättra integrationen och vad som är på gång inom snar framtid. De har också undersökt om det behövs en ny myndighet för invandrares integration, vilket de avråder från.
Managing the Impacts of Migration: A Cross-Government Approach syftar till att beskriva hur regeringen arbetar med att maximera nyttan med migration och minimera effekterna på lokal nivå.
Intressant integrationsindex
Jacob L. Vigdor från Duke University har utvecklat ett mycket intressant index som mäter integrationsprocesserna för invandrare i USA. Den metod han använder sig av skulle också kunna användas i Sverige, så jag uppmanar forskare, Statistiska Centralbyrån och andra att ta sig en rejäl till på rapporten: Measuring Imigrant Assimilation in the United States.
Indexet mäter integrationen enligt tre dimensioner: ekonomisk, politisk/civil och kulturell integration. Indexet visar hur långt från den inrikes födda befolkningen invandrarna befinner sig. De tre dimensionerna vägs sedan ihop till en indikator. Några resultat från den amerikanska undersökningen:
• The degree of similarity between the native- and foreign-born, although low by historical standards, has held steady since 1990.
• Economic and civic assimilation often occurs without significant cultural assimilation.
• Immigrants who arrived in the United States after 1995 are culturally assimilating more rapidly than their predecessors.
• Immigrants from developed countries are not necessarily more assimilated.
• Immigrants from Vietnam, Cuba, and the Philippines enjoy some of the highest rates of assimilation.
• Mexican immigrants experience very low rates of economic and civic assimilation.
Indexet mäter integrationen enligt tre dimensioner: ekonomisk, politisk/civil och kulturell integration. Indexet visar hur långt från den inrikes födda befolkningen invandrarna befinner sig. De tre dimensionerna vägs sedan ihop till en indikator. Några resultat från den amerikanska undersökningen:
• The degree of similarity between the native- and foreign-born, although low by historical standards, has held steady since 1990.
• Economic and civic assimilation often occurs without significant cultural assimilation.
• Immigrants who arrived in the United States after 1995 are culturally assimilating more rapidly than their predecessors.
• Immigrants from developed countries are not necessarily more assimilated.
• Immigrants from Vietnam, Cuba, and the Philippines enjoy some of the highest rates of assimilation.
• Mexican immigrants experience very low rates of economic and civic assimilation.
Medborgarskapsregler
Med tanke på den infekterade debatten om språkkrav för att bli medborgare så är det viktigt att informera om hur reglerna ser ut i andra länder, särskilt i länder som ofta lyfts fram som förebilder i den svenska integrationsdebatten.
Bilden ovan är hämtad från Globaliseringsrådets rapport och visar att Sverige är ett av tre länder som inte har krav på språkkunskaper för att bli medborgare.
Bilden ovan är hämtad från Globaliseringsrådets rapport och visar att Sverige är ett av tre länder som inte har krav på språkkunskaper för att bli medborgare.
tisdag 17 juni 2008
Nya rapporter från IZA
Institute for the Study of Labor IZA ger löpande ut mycket intressanta rapporter om migration och integration utifrån ett brett europeiskt perspektiv. Det vore bra om politiker och tjänstemän tog del av forskningen kring integrationsfrågor snarare än, som idag, mest syssla med att anklaga varandra för främlingsfientlighet. Genom IZA kan man löpande ta del av studier om t.ex. invandrares arbetsmarknadsintegration, invandringens ekonomiska effekter och hur ländernas politiska system påverkar integrationsprocesserna.
Invandringen till Spanien har positiva ekonomiska effekter
Catalina Amuedo-Dorantes och Sara de la Rica har undersökt invandringens ekonomiska effekter på den inrikes födda befolkningen i Spanien i rapporten Does Immigration Raise Natives’ Income? National and Regional Evidence from Spain. Studien visar att invandringen bidrar till ett ekonomiskt överskott på 0.04 procent av BNP och ett större överskott i regioner med stor invandring som i Katalonien, Valencia och Madrid.
Mindre tillgång till välfärd gav bättre arbetsmarknadsintegration i Australien
Studien Do Migrants Get Good Jobs in Australia? The Role of Ethnic Networks in Job Search av Stéphane Mahuteau och P.N. (Raja) Junankar undersöker vad de etniska närverken spelar för roll för vilka jobb invandnare får. De konstaterat att många inledningsvis har dåliga jobb men sedan avancerar till bättre jobb. Ett annat resultat av studien är att de begränsningar i tillgång till välfärd för invandrare som infördes i Australien 1997 har lett till förbättringar av invandrares arbetsmarknadsintegration.
Mer om invandring och bidragssystem
Rapporten Immigrants and Welfare Programmes: Exploring the Interactions between Immigrant Characteristics, Immigrant Welfare Dependence and Welfare Policy av Alan Barrett och Yvonne McCarthy sammanställer kunskap från andra undersökningar om sambandet mellan invandring och bidragsutnyttjande i Europa. Några resultat:
* Det finns inga tydliga bevis på att migranter som mer sannolikt använder bidragssystemen söker sig till länder med mer generösa välfärdssystem.
* Invandrare använder bidrag mer intensivt än övriga befolkningen.
* Bidragsutnyttjande hos invandrargrupper påverkar utnyttjandet för nyanlända invandrare från samma land, vilket tyder på att arbete och bidragsutnyttjande "smittar".
Minimilön påverkar inte arbetsmarkandsintegrationen
The Effect of Minimum Wages on Immigrants’ Employment and Earnings av Pia M. Orrenius och Madeline Zavodny finner inga samband i USA mellan nivån på minimilönen och lågutbildade invandrares inträde på arbetsmarknaden.
Individernas attityder påverkar inte migrationspolitiken
Studien From Individual Attitudes towards Migrants to Migration Policy Outcomes: Theory and Evidence av Giovanni Facchini och Anna Maria Mayda visar det intressanta resultatet att befolkningens oftast negativa inställning till invandring inte verkar påverka ländernas migrationspolitik.
"based on the extent of opposition to immigration revealed by voters’ attitudes, within a median-voter framework we would expect migration flows to be restricted to zero, while most countries in our sample are net receivers of non-negligible numbers of foreign workers. How can this public opinion puzzle, i.e. this large gap between individual opinions and actual policies/outcomes, be explained? In this paper we have suggested that pressure groups might be the answer." (sid. 26)
Invandringen till Spanien har positiva ekonomiska effekter
Catalina Amuedo-Dorantes och Sara de la Rica har undersökt invandringens ekonomiska effekter på den inrikes födda befolkningen i Spanien i rapporten Does Immigration Raise Natives’ Income? National and Regional Evidence from Spain. Studien visar att invandringen bidrar till ett ekonomiskt överskott på 0.04 procent av BNP och ett större överskott i regioner med stor invandring som i Katalonien, Valencia och Madrid.
Mindre tillgång till välfärd gav bättre arbetsmarknadsintegration i Australien
Studien Do Migrants Get Good Jobs in Australia? The Role of Ethnic Networks in Job Search av Stéphane Mahuteau och P.N. (Raja) Junankar undersöker vad de etniska närverken spelar för roll för vilka jobb invandnare får. De konstaterat att många inledningsvis har dåliga jobb men sedan avancerar till bättre jobb. Ett annat resultat av studien är att de begränsningar i tillgång till välfärd för invandrare som infördes i Australien 1997 har lett till förbättringar av invandrares arbetsmarknadsintegration.
Mer om invandring och bidragssystem
Rapporten Immigrants and Welfare Programmes: Exploring the Interactions between Immigrant Characteristics, Immigrant Welfare Dependence and Welfare Policy av Alan Barrett och Yvonne McCarthy sammanställer kunskap från andra undersökningar om sambandet mellan invandring och bidragsutnyttjande i Europa. Några resultat:
* Det finns inga tydliga bevis på att migranter som mer sannolikt använder bidragssystemen söker sig till länder med mer generösa välfärdssystem.
* Invandrare använder bidrag mer intensivt än övriga befolkningen.
* Bidragsutnyttjande hos invandrargrupper påverkar utnyttjandet för nyanlända invandrare från samma land, vilket tyder på att arbete och bidragsutnyttjande "smittar".
Minimilön påverkar inte arbetsmarkandsintegrationen
The Effect of Minimum Wages on Immigrants’ Employment and Earnings av Pia M. Orrenius och Madeline Zavodny finner inga samband i USA mellan nivån på minimilönen och lågutbildade invandrares inträde på arbetsmarknaden.
Individernas attityder påverkar inte migrationspolitiken
Studien From Individual Attitudes towards Migrants to Migration Policy Outcomes: Theory and Evidence av Giovanni Facchini och Anna Maria Mayda visar det intressanta resultatet att befolkningens oftast negativa inställning till invandring inte verkar påverka ländernas migrationspolitik.
"based on the extent of opposition to immigration revealed by voters’ attitudes, within a median-voter framework we would expect migration flows to be restricted to zero, while most countries in our sample are net receivers of non-negligible numbers of foreign workers. How can this public opinion puzzle, i.e. this large gap between individual opinions and actual policies/outcomes, be explained? In this paper we have suggested that pressure groups might be the answer." (sid. 26)
Japan funderar på att acceptera invandring
Inget betydande industriland har så begränsad invandring som Japan. Nu föreslår dock det liberala partiet att landet bör tillåta uppemot 10 procent utrikes födda i befolkningen de närmaste 50 åren. Bakgrunden är den åldrande befolkningen, vilket får Europas bekymmer att framstå som små i sammanhanget.
"There is no effective cure to save Japan from a population crisis," the proposal said. "In order for Japan to survive, it must open its doors as an international state to the world and shift toward establishing an 'immigrant nation' by accepting immigrants and revitalizing Japan."
Den liberala arbetsgruppen föreslår att landet för första gången ska stifta en migrationslag och inrätta en migrationsmyndighet. Författarna menar också att landet bör acceptera uppemot 1000 flyktingar per år och ge medborgarskap till personer som bott i landet i 10 år. Idag är 1,6 procent av befolkningen utländska medborgare.
The Sydney Morning Herald menar att förslagen skulle innebära att: "Japan would sweep aside centuries of resistance to cultural diversity under an ambitious proposal to prop up its dwindling population and rescue its economy with skilled migrants."
Tidningen rapporterar också att Hidenori Sakanaka, chef för Japans institut för migrationspolicy, har sagt att "as a first step, Japanese society will need to move away from valuing homogeneity and wariness of individualism and begin respecting and embracing individual differences."
"There is no effective cure to save Japan from a population crisis," the proposal said. "In order for Japan to survive, it must open its doors as an international state to the world and shift toward establishing an 'immigrant nation' by accepting immigrants and revitalizing Japan."
Den liberala arbetsgruppen föreslår att landet för första gången ska stifta en migrationslag och inrätta en migrationsmyndighet. Författarna menar också att landet bör acceptera uppemot 1000 flyktingar per år och ge medborgarskap till personer som bott i landet i 10 år. Idag är 1,6 procent av befolkningen utländska medborgare.
The Sydney Morning Herald menar att förslagen skulle innebära att: "Japan would sweep aside centuries of resistance to cultural diversity under an ambitious proposal to prop up its dwindling population and rescue its economy with skilled migrants."
Tidningen rapporterar också att Hidenori Sakanaka, chef för Japans institut för migrationspolicy, har sagt att "as a first step, Japanese society will need to move away from valuing homogeneity and wariness of individualism and begin respecting and embracing individual differences."
Sverigedemokraterna mot riksdagen
Göteborgsposten skriver:
I den senaste Sifomätningen hamnar Sverigedemokraterna (sd) över spärrgränsen till riksdagen - 4,2 procent. Väljarna och det politiska etablissemanget bör vänja sig vid tanken att Sverigedemokraterna först kommer att ta plats i Europaparlamentet och efter valet 2010 också i den svenska riksdagen.
Jag tror också att SD kommer att ta plats i riksdagen 2010. Det räcker inte att ta debatten eftersom det finns ett relativt stort stöd i Sverige för en mindre generös flyktingpolitik samtidigt som SD lyckats tona ner sina mer extrema sidor vilka tidigare skrämt bort många väljare. Som jag ser det är alliansens enda möjlighet att bibehålla majoriteten efter 2010 att presentera en mer trovärdig migrations- och integrationspolitik.
I den senaste Sifomätningen hamnar Sverigedemokraterna (sd) över spärrgränsen till riksdagen - 4,2 procent. Väljarna och det politiska etablissemanget bör vänja sig vid tanken att Sverigedemokraterna först kommer att ta plats i Europaparlamentet och efter valet 2010 också i den svenska riksdagen.
Jag tror också att SD kommer att ta plats i riksdagen 2010. Det räcker inte att ta debatten eftersom det finns ett relativt stort stöd i Sverige för en mindre generös flyktingpolitik samtidigt som SD lyckats tona ner sina mer extrema sidor vilka tidigare skrämt bort många väljare. Som jag ser det är alliansens enda möjlighet att bibehålla majoriteten efter 2010 att presentera en mer trovärdig migrations- och integrationspolitik.
torsdag 12 juni 2008
Arbetslöshet i Sverige och Norge
Ibland är det deprimerande att vara svensk. Särskilt när man jämför med Norge och arbetsmarknadssituationen där. Spana in följande arbetslöshetssiffror:
Allt tal om en generell arbetskraftsbrist i Sverige framstår som verklighetsfrånvänd.
I Norge är 42000 arbetslösa, varav 10100 utrikes födda.
I Sverige är 289000 arbetslösa, varav 98000 utrikes födda.
Norges statistiska centralbyrå skriver också att det bara finns 317 arbetslösa bland inrikes födda med utländsk bakgrund, i Norge kallade efterkommande, vilket motsvarar en arbetslöshet på 2,6 procent.
Allt tal om en generell arbetskraftsbrist i Sverige framstår som verklighetsfrånvänd. I Norge är 42000 arbetslösa, varav 10100 utrikes födda.
I Sverige är 289000 arbetslösa, varav 98000 utrikes födda.
Norges statistiska centralbyrå skriver också att det bara finns 317 arbetslösa bland inrikes födda med utländsk bakgrund, i Norge kallade efterkommande, vilket motsvarar en arbetslöshet på 2,6 procent.
onsdag 11 juni 2008
Aktuell integrationsdebatt
Om systemfel
Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan Captus, skriver idag i Corren att integrationsproblem inte bara beror på rasism och diskriminering, utan också på de sociala systemen i Sverige.
Svårigheten att integrera denna välutbildade grupp (Irakier, mitt förtydligande) beror på brister i de svenska systemen. Det är svårt för personer som ännu inte behärskar språket att få in en fot på arbetsmarknaden eftersom de initialt inte tillåts konkurrera med lite lägre löner givet de platta lönestrukturerna i Sverige. Nyföretagande är krångligt även för dem som är väl förtrogna med det svenska systemet, vilket sätter hinder för personer som kommer från en entreprenöriell bazaar-kultur. Det är samtidigt lockande att kombinera svartarbete med bidrag, medan höga skatter minskar incitamenten till arbete.
Om språkkrav
Siewert Öholm skriver i Världen Idag om den inskränkta svenska integrationsdebatten och att den socialdemokratiska integrationsmodellen fortfarande dominerar politik och debatt.
I nästan alla andra västländer, jämförbara med Sverige, finns ett språkkrav med när man söker medborgarskap. Inte i något av de länderna för man samma infekterade debatt som i Sverige om huruvida invandrare som vill bli medborgare i ett land också skall kunna kommunicera på det nya landets språk. Den svenska debatten är egentligen obegriplig. Folkpartiet har fått utstå hån och spe för att man för några år sedan talade om ett språktest för invandrare i samband med medborgarskap. Rasistiskt skrek v, mp och s med smygopportunistiskt accompanjemang av de andra borgerliga partierna, och så hade man stämplat bort allt hederligt samtal i frågan.
Svensk invandrarpolitik är i alla avseenden socialdemokratisk invandrarpolitik och en gruvligt misslyckad politik. Misslyckandet handlar om att invandrare i Sverige de senaste decennierna inte tillåtits att bli integrerade i det svenska samhället. Arbetskraftsinvandringen på 60- och 70-talet såg annorlunda ut och där skedde integrationen genom att invandrande sydeuropeer fick arbete och snabbt också lärde sig språket. Den nya invandringen har inte haft samma arbetskraftsmotiv, utan i stället ofta präglats av skyddsbehov. Anledningen till den infekterade debatten kanske skall sökas just i detta.
En stor majoritet av svenskarna vill välkomna människor som söker skydd från våld och förtryck i deras hemländer. I debatten blandas empati för lidande med en oförmåga att vilja se den verklighet som kommer efter skyddet, och hur de flyktingar som kommit hit skall kunna stanna i det nya landet och bli ”svenskar” om de vill det. Vi har helt enkelt blandat ihop empatin i flyktingpolitiken med praktiska och psykologiska överväganden i invandrarpolitiken.
Integration eller separation?
I Sundsvall pågår en principiellt viktig debatt om integration kontra separation. Frågan är om kommunen ska ta hänsyn till stolliga patriarkala religiösa påbud om könssegregering, i detta fallet för att få kvinnor att lära sig simma.
Nu diskuteras frågan i kulturnämnden som ställer sig positiv till Maha Alhaddads förslag om att låta Alnöbadet vara öppet enbart för kvinnor tre timmar i veckan.
Detta ifrågasätts nu av GAPF, som undrar om detta är positiv eller negativ särbehandling. ”Kan det förväntas att religiösa och kulturtraditionella grupper i framtiden kommer med ytterligare krav på segregering mellan kvinnor och män?”, skriver man.
Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan Captus, skriver idag i Corren att integrationsproblem inte bara beror på rasism och diskriminering, utan också på de sociala systemen i Sverige.
Svårigheten att integrera denna välutbildade grupp (Irakier, mitt förtydligande) beror på brister i de svenska systemen. Det är svårt för personer som ännu inte behärskar språket att få in en fot på arbetsmarknaden eftersom de initialt inte tillåts konkurrera med lite lägre löner givet de platta lönestrukturerna i Sverige. Nyföretagande är krångligt även för dem som är väl förtrogna med det svenska systemet, vilket sätter hinder för personer som kommer från en entreprenöriell bazaar-kultur. Det är samtidigt lockande att kombinera svartarbete med bidrag, medan höga skatter minskar incitamenten till arbete.
Om språkkrav
Siewert Öholm skriver i Världen Idag om den inskränkta svenska integrationsdebatten och att den socialdemokratiska integrationsmodellen fortfarande dominerar politik och debatt.
I nästan alla andra västländer, jämförbara med Sverige, finns ett språkkrav med när man söker medborgarskap. Inte i något av de länderna för man samma infekterade debatt som i Sverige om huruvida invandrare som vill bli medborgare i ett land också skall kunna kommunicera på det nya landets språk. Den svenska debatten är egentligen obegriplig. Folkpartiet har fått utstå hån och spe för att man för några år sedan talade om ett språktest för invandrare i samband med medborgarskap. Rasistiskt skrek v, mp och s med smygopportunistiskt accompanjemang av de andra borgerliga partierna, och så hade man stämplat bort allt hederligt samtal i frågan.
Svensk invandrarpolitik är i alla avseenden socialdemokratisk invandrarpolitik och en gruvligt misslyckad politik. Misslyckandet handlar om att invandrare i Sverige de senaste decennierna inte tillåtits att bli integrerade i det svenska samhället. Arbetskraftsinvandringen på 60- och 70-talet såg annorlunda ut och där skedde integrationen genom att invandrande sydeuropeer fick arbete och snabbt också lärde sig språket. Den nya invandringen har inte haft samma arbetskraftsmotiv, utan i stället ofta präglats av skyddsbehov. Anledningen till den infekterade debatten kanske skall sökas just i detta.
En stor majoritet av svenskarna vill välkomna människor som söker skydd från våld och förtryck i deras hemländer. I debatten blandas empati för lidande med en oförmåga att vilja se den verklighet som kommer efter skyddet, och hur de flyktingar som kommit hit skall kunna stanna i det nya landet och bli ”svenskar” om de vill det. Vi har helt enkelt blandat ihop empatin i flyktingpolitiken med praktiska och psykologiska överväganden i invandrarpolitiken.
Integration eller separation?
I Sundsvall pågår en principiellt viktig debatt om integration kontra separation. Frågan är om kommunen ska ta hänsyn till stolliga patriarkala religiösa påbud om könssegregering, i detta fallet för att få kvinnor att lära sig simma.
Nu diskuteras frågan i kulturnämnden som ställer sig positiv till Maha Alhaddads förslag om att låta Alnöbadet vara öppet enbart för kvinnor tre timmar i veckan.
Detta ifrågasätts nu av GAPF, som undrar om detta är positiv eller negativ särbehandling. ”Kan det förväntas att religiösa och kulturtraditionella grupper i framtiden kommer med ytterligare krav på segregering mellan kvinnor och män?”, skriver man.
Kanadas nya migrationslag fick stöd i parlamentet
Kanadas nya migrationslag har fått stöd i parlamentet. Nu får migrationsministern mer makt över vem som ska få invandra till landet.
Under the changes, Immigration Minister Diane Finley will have the power to issue "instructions" to her department to give priority to categories of immigrants whose job skills are in demand in Canada. She would also have the power to refuse applications in other categories.
Concentrating such power in the hands of the minister will invite the "politicization" of the immigration system, immigration lawyer Richard Kurland said yesterday.
Kanada har redan tidigare gjort sig känt för att sätta upp årliga kvoter för vilka kategorier invandrare de tar in. Att låta ministern få mer inflytande på urvalet gör invandringen ännu mer politisk styrd.
Under the changes, Immigration Minister Diane Finley will have the power to issue "instructions" to her department to give priority to categories of immigrants whose job skills are in demand in Canada. She would also have the power to refuse applications in other categories.
Concentrating such power in the hands of the minister will invite the "politicization" of the immigration system, immigration lawyer Richard Kurland said yesterday.
Kanada har redan tidigare gjort sig känt för att sätta upp årliga kvoter för vilka kategorier invandrare de tar in. Att låta ministern få mer inflytande på urvalet gör invandringen ännu mer politisk styrd.
tisdag 10 juni 2008
Vänsterpartiets partikongress antar nytt program mot rasism
I helgen höll Vänsterpartiet kongress i Norrköping. Den intressanta frågan om religiösa friskolor bordlades och kommer att behandlas inom beredningen av skolpolitiken. Motionen om förbud mot slöja för unga flickor fick inget stöd.
Många kvinnor väljer att bära slöja för att det är en symbol som är intimt förknippad med deras religion, kultur och identitet. Många är stolta över sin slöja och lever sina liv precis som vem som helst utan att slöjan är ett hinder. En del kvinnor bär slöja för att visa en reaktion mot ett samhälle där de i alla fall blir förtryckta och beskriver att de på detta sätt manifesterar sin kultur. Partistyrelsens uppfattning är att ingen ska tvingas att bära religiösa kläder eller symboler mot sin vilja och ingen ska heller förvägras det, när det sker av fri vilja.
Nya skrivningar om rasism
Partiprogrammet om kampen mot rasism fick helt nya skrivningar. De tre tidigare punkterna (61-63) ströks och hela elva nya punkter (64-74) skrevs in i partiprogrammet. Enligt partiet präglas hela samhällslivet och världsordningen av rasism. Och naturligtvis är det kapitalismens fel.
66. I Sverige yttrar sig rasismen dels i misshandel, förföljelser och trakasserier, dels i sådant som den ojämlika tillgången på, eller villkoren för, arbete, utbildning, inkomst, bostad, och politisk representation. Diskriminering av människor på grund av utseende eller ursprung är förbjuden antingen den är medveten eller ej, men utgör trots det en del av samhällslivet.
67. Rasistiska strukturer återskapas genom det kapitalistiska systemet. Inte minst sker detta genom uppdelningen på arbetsmarknaden. Där utnyttjas olikheterna i villkor, för att skärpa utsugningen av arbetskraften. Det innebär till exempel flytt av produktion till låglöneländer med svag facklig organisering, eller överlastning av arbetslöshet och sämre arbetsvillkor på socialt redan utsatta grupper. Personer med utländsk bakgrund är koncentrerade inom lågbetalda, monotona och hälsofarliga yrken med små möjligheter till avancemang, eller finner sig hänvisade till riskfyllt egenföretagande, för vilket de ofta antas vara särskilt lämpade. Det finns också en stark koppling mellan utländsk bakgrund och osäkra anställningsformer. En sådan etnifierad arbetsmarknad underlättar för kapitalet att sätta ett tryck på alla arbetstagare. Denna situation både avspeglar och återskapar de rasistiska strukturerna.
Många kvinnor väljer att bära slöja för att det är en symbol som är intimt förknippad med deras religion, kultur och identitet. Många är stolta över sin slöja och lever sina liv precis som vem som helst utan att slöjan är ett hinder. En del kvinnor bär slöja för att visa en reaktion mot ett samhälle där de i alla fall blir förtryckta och beskriver att de på detta sätt manifesterar sin kultur. Partistyrelsens uppfattning är att ingen ska tvingas att bära religiösa kläder eller symboler mot sin vilja och ingen ska heller förvägras det, när det sker av fri vilja.
Nya skrivningar om rasism
Partiprogrammet om kampen mot rasism fick helt nya skrivningar. De tre tidigare punkterna (61-63) ströks och hela elva nya punkter (64-74) skrevs in i partiprogrammet. Enligt partiet präglas hela samhällslivet och världsordningen av rasism. Och naturligtvis är det kapitalismens fel.
66. I Sverige yttrar sig rasismen dels i misshandel, förföljelser och trakasserier, dels i sådant som den ojämlika tillgången på, eller villkoren för, arbete, utbildning, inkomst, bostad, och politisk representation. Diskriminering av människor på grund av utseende eller ursprung är förbjuden antingen den är medveten eller ej, men utgör trots det en del av samhällslivet.
67. Rasistiska strukturer återskapas genom det kapitalistiska systemet. Inte minst sker detta genom uppdelningen på arbetsmarknaden. Där utnyttjas olikheterna i villkor, för att skärpa utsugningen av arbetskraften. Det innebär till exempel flytt av produktion till låglöneländer med svag facklig organisering, eller överlastning av arbetslöshet och sämre arbetsvillkor på socialt redan utsatta grupper. Personer med utländsk bakgrund är koncentrerade inom lågbetalda, monotona och hälsofarliga yrken med små möjligheter till avancemang, eller finner sig hänvisade till riskfyllt egenföretagande, för vilket de ofta antas vara särskilt lämpade. Det finns också en stark koppling mellan utländsk bakgrund och osäkra anställningsformer. En sådan etnifierad arbetsmarknad underlättar för kapitalet att sätta ett tryck på alla arbetstagare. Denna situation både avspeglar och återskapar de rasistiska strukturerna.
Human Rights Watch intresserar sig för integrationspolitik
Jag ställer mig frågande till varför en människorättsorganisation som Human Rights Watch nu börjat granska europeisk integrationspolitik. Visst kan länder ha en mer eller mindre generös migrationspolitik med vissa diskriminerande effekter, men är det verkligen ett brott mot de mänskliga rättigheterna?
Granskning av Nederländernas integrationspolitik
Human Rights Watch har granskat Nederländernas integrationspolitik. De skriver att politiken inte bryter mot internationella konventioner, men att den trots det är diskriminerande eftersom det finns olika villkor för invandring som familjemedlem beroende på vilket land du kommer.
Per Wirtén skriver om rapporten i Sydsvenskan.
"Det är Hollands två lagar för så kallade integrationstester som utlöst kritiken. En gäller invandrade som inte är medborgare. Den andra gäller de som vill invandra genom familjeåterförening eller för att de gift sig med en holländare. Och det är den senare lagen som döms ut som diskriminerande, eftersom den bara gäller vissa – mest av allt marockaner och turkar."
"För att få leva med sin nya man eller hustru måste man kunna holländska och svara rätt på frågor om samhälle, lagar och normer. Och det ska göras i hemlandet. Man ska integreras på distans och sedan färdigintegrerad landa i Amsterdam."
Granskning av Nederländernas integrationspolitik
Human Rights Watch har granskat Nederländernas integrationspolitik. De skriver att politiken inte bryter mot internationella konventioner, men att den trots det är diskriminerande eftersom det finns olika villkor för invandring som familjemedlem beroende på vilket land du kommer.
Per Wirtén skriver om rapporten i Sydsvenskan.
"Det är Hollands två lagar för så kallade integrationstester som utlöst kritiken. En gäller invandrade som inte är medborgare. Den andra gäller de som vill invandra genom familjeåterförening eller för att de gift sig med en holländare. Och det är den senare lagen som döms ut som diskriminerande, eftersom den bara gäller vissa – mest av allt marockaner och turkar."
"För att få leva med sin nya man eller hustru måste man kunna holländska och svara rätt på frågor om samhälle, lagar och normer. Och det ska göras i hemlandet. Man ska integreras på distans och sedan färdigintegrerad landa i Amsterdam."
måndag 9 juni 2008
Fronesis temanummer om migration
Nummer 27 av vänsterskriften Fronesis har tema migration. Det är uppfriskande att läsa en vänster som inte bara intresserar sig för konspirationer och oändligt letande efter bevis på strukturell diskriminering och postkoloniala tankestukturer.
När jag läste internationell Migration och Etniska Relationer på Malmö Högskola var det en ständig kamp om klass eller ras var det främsta verktyget för att förklara samhällsfenomen. "Class first" eller "Race first". Fronesis står helt klart för "class first" medan postkolonialister som Masoud Kamali och andra som hävdar "race first."
Denis Frank skriver i inledningen till avsnittet om staten och migrationen att:
Det är också viktigt att inte förväxla dessa (dvs. fackens, min kommentar) materiella intressen med rasism och främlingsfientlighet, eller arbetsgivarnas intressen med humanitära ambitioner eller till och med antirasism. Den verkliga rasismen eller antirasismen är förmodligen ganska jämnt spridd mellan företagsledare och fackliga representanter och utgör inte den huvudsakliga motorn i deras agerande. (sid. 150)
Istället för att intressera sig för att blottlägga västerlandets framlingsfientlighet och rasism finner vi i Fronesis en gammaldags materialistisk vänsteranalys där de utgår mer från kapitalets och arbetarnas egenintresse. De erkänner att flera i grunden positiva värden - som fri rörlighet och demokrati - kan komma i konflikt med varandra. Men samtidigt är (ny)liberalismen fortfarande roten till det mesta som är ont, utan att ett riktigt alternativ någonsin kan skönjas. I presentationen av numret skriver författarna att:
I dagens värld skulle dock helt fri migration lätt kunna förvandlas till en mardröm med nyliberala förtecken. Utan reglering skulle det vara fritt fram för arbetsgivare att dammsuga utvecklingsländer på de högst utbildade samt pressa lönerna och försämra de sociala villkoren i nords välfärdsstater, med miljoner arbetslösa från syd som hävstång. Låglönekonkurrensen skulle framförallt drabba lågutbildad arbetskraft i nord, med stora risker för ökad främlingsfientlighet. Därigenom ställs arbetarrörelsens universalism - "arbetare i alla länder" - mot det konkreta förverkligandet av självstyret och fördelningen av begränsade resurser på en viss plats i en viss tid. (sid. 12)
Läsvärt.
När jag läste internationell Migration och Etniska Relationer på Malmö Högskola var det en ständig kamp om klass eller ras var det främsta verktyget för att förklara samhällsfenomen. "Class first" eller "Race first". Fronesis står helt klart för "class first" medan postkolonialister som Masoud Kamali och andra som hävdar "race first."
Denis Frank skriver i inledningen till avsnittet om staten och migrationen att:
Det är också viktigt att inte förväxla dessa (dvs. fackens, min kommentar) materiella intressen med rasism och främlingsfientlighet, eller arbetsgivarnas intressen med humanitära ambitioner eller till och med antirasism. Den verkliga rasismen eller antirasismen är förmodligen ganska jämnt spridd mellan företagsledare och fackliga representanter och utgör inte den huvudsakliga motorn i deras agerande. (sid. 150)
Istället för att intressera sig för att blottlägga västerlandets framlingsfientlighet och rasism finner vi i Fronesis en gammaldags materialistisk vänsteranalys där de utgår mer från kapitalets och arbetarnas egenintresse. De erkänner att flera i grunden positiva värden - som fri rörlighet och demokrati - kan komma i konflikt med varandra. Men samtidigt är (ny)liberalismen fortfarande roten till det mesta som är ont, utan att ett riktigt alternativ någonsin kan skönjas. I presentationen av numret skriver författarna att:
I dagens värld skulle dock helt fri migration lätt kunna förvandlas till en mardröm med nyliberala förtecken. Utan reglering skulle det vara fritt fram för arbetsgivare att dammsuga utvecklingsländer på de högst utbildade samt pressa lönerna och försämra de sociala villkoren i nords välfärdsstater, med miljoner arbetslösa från syd som hävstång. Låglönekonkurrensen skulle framförallt drabba lågutbildad arbetskraft i nord, med stora risker för ökad främlingsfientlighet. Därigenom ställs arbetarrörelsens universalism - "arbetare i alla länder" - mot det konkreta förverkligandet av självstyret och fördelningen av begränsade resurser på en viss plats i en viss tid. (sid. 12)
Läsvärt.
Sydsvenskan fiskar i grumliga vatten
Sydsvenskan menar att Folkpartiet fiskar i grumliga vatten för att de vill införa språkkrav för att bli medborgare. Det är svårt att förstå. Globaliseringsrådets rapport Språk, krav och medborgarskap visar att Sverige är ett av tre länder utan språkkrav och att hälften av länderna också har krav på samhällskunskap för att bli medborgare. Många länder kräver också att individen skriver på ett samhällskontrakt om vad som gäller i landet.
Att ett svenskt parti förespråkar en politik som har stark förankring i alla världens stora invandringsländer (Storbritannien, Tyskland, Kanada, USA, Australien m.fl.) är knappast att fiska i grumliga vatten. Däremot fiskar Sydsvenskan i dessa vatten när de försöker utmåla en legitim politisk åsikt som grumlig.
Att ett svenskt parti förespråkar en politik som har stark förankring i alla världens stora invandringsländer (Storbritannien, Tyskland, Kanada, USA, Australien m.fl.) är knappast att fiska i grumliga vatten. Däremot fiskar Sydsvenskan i dessa vatten när de försöker utmåla en legitim politisk åsikt som grumlig.
Om det tyska språktestet
Petter Larsson skriver i GP om språktestet för att få komma till Tyskland som make/maka.
I höstas började en ny invandringslag gälla i Tyskland. Medborgare i ett land utanför EU som gift sig med tyskar måste nu genomgå ett inte alldeles enkelt språktest för att få förenas med sin make eller maka och bosätta sig i Tyskland.
Syftet är som så ofta gott: att stoppa tvångsgiftermål och att underlätta integrationen. Med kunskaper i tyska blir de turkiska kvinnorna mindre beroende av sina män. De kan ta del av sina rättigheter, skaffa sig egna jobb, och om det kniper, lämna sina makar.
Regler liknande dem i Tyskland har tidigare visat sig ha stor effekt på invandringen i länder som Danmark och Nederländerna. Så också i Tyskland.
I förra veckan kom nya siffror som visar att antalet inresetillstånd från Turkiet för äktenskap halverats under första kvartalet i år jämfört med samma tid förra året.
I höstas började en ny invandringslag gälla i Tyskland. Medborgare i ett land utanför EU som gift sig med tyskar måste nu genomgå ett inte alldeles enkelt språktest för att få förenas med sin make eller maka och bosätta sig i Tyskland.
Syftet är som så ofta gott: att stoppa tvångsgiftermål och att underlätta integrationen. Med kunskaper i tyska blir de turkiska kvinnorna mindre beroende av sina män. De kan ta del av sina rättigheter, skaffa sig egna jobb, och om det kniper, lämna sina makar.
Regler liknande dem i Tyskland har tidigare visat sig ha stor effekt på invandringen i länder som Danmark och Nederländerna. Så också i Tyskland.
I förra veckan kom nya siffror som visar att antalet inresetillstånd från Turkiet för äktenskap halverats under första kvartalet i år jämfört med samma tid förra året.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)