Ny rapport om asylsökande och nyanlända invandrares arbetsmarknadsintegration

Jag har, tillsammans med Pieter Bevelander, skrivit kapitlet om Sverige i rapporten From Refugees to Workers: Mapping Labour Market Integration Support Measures for Asylum-Seekers and Refugees in EU Member States.

Så här beskrivs rapporten på Bertelsmann Stiftungs hemsida:

The report sets out to provide a better understanding of the emerging challenges in policy targeting the labour-market integration of refugees. What are the strategies and practices implemented in different EU Member States to facilitate access into employment? What do we know about their effectiveness? What are good practices and lessons learned in different countries?

The study is based on nine detailed country case studies of the following EU Member States: Austria, Denmark, France, Germany, Italy, Netherlands, Spain, Sweden and the United Kingdom. It has been produced by the Migration Policy Centre (MPC) at the European University Institute in Florence.

Rapporten kan laddas ner här.

Varför kommer det så många asylsökande till Sverige?

Jag pratade nyss med en journalist från DN där han undrade vad som kan förklara att så många väljer att söka asyl i Sverige framför andra europeiska länder.

Jag hänvisade bland annat till två studier som jag nyligen läst. Båda använder statistisk analys för att förklara skillnader i antalet asylsökande.

Neumayer (2004) studerar tidsperioden 1982 till 1999 och försöker förklara skillnader i antalet asylsökande mellan länder i Västeuropa. Han noterar att antalet asylsökande uppvisar ett stabilt mönster över tid, där samma länder – Österrike, Tyskland, Schweiz och Sverige - tar emot flest asylsökande. Rika länder är mer attraktiva än fattiga länder, oberoende av den rådande arbetslösheten och den ekonomiska tillväxten. Länder med framgångsrika invandringskritiska partier är mindre populära att söka asyl i. En högre bifallsgrad ger fler asylsökande. Neumayer finner också att länder har en högre andel asylsökande från ursprungsländer som är före detta kolonier, som talar samma språk och som ligger närmare geografiskt. Det verkar också finnas nätverkseffekter: om en större andel asylsökande från ett ursprungsland redan är bosatta i ett destinationsland lockar det fler nya asylsökande från samma land. Det med störst förklaringsvärde är antalet tidigare asylsökande från samma land. Övriga förklaringsfaktorer är i ordning: destinationslandets inkomstnivå, stöd för högerpopulistiska partier, geografisk närhet, språk, koloniala länkar. Bifallsgraden har signifikant men liten betydelse.

Yoo and Koo (2014) studerar en längre tidsperiod, 1982 till 2008, och ett 80-tal mottagarländer, även icke-europeiska. Efter att de prövat en lång rad hypoteser kommer de fram till några faktorer som har ett starkt förklaringsvärde. Asylsökande söker sig till länder med en mer utbyggd välfärdsstat, medan den generella ekonomiska standarden inte verkar spela roll. Därutöver inverkar också beviljandegraden, även om det inte i studien har lika starkt förklaringsvärde som en utbyggd välfärd. Utöver dessa politiska faktorer spelar också geografin roll. Länder som gränsar till konfliktområden har i regel fler asylansökningar. De konstaterar slutligen att forskningen visar att asylsökande har ett visst mått av kontroll över i vilket land de söker asyl.

Det finns också en del kvalitativa studier som har undersökt varför vissa länder är mer populära att söka asyl i än andra. Kanske återkommer jag till dem senare.

Referenser:

Neumayer, E. (2004). Asylum Destination Choice What Makes Some West European Countries More Attractive Than Others?. European Union Politics, 5(2), 155-180.

Yoo, E., & Koo, J. W. (2014). Love thy neighbor: Explaining asylum seeking and hosting, 1982–2008. International Journal of Comparative Sociology, 55(1), 45-72.

Presentation vid ekumeniska nätverksdagar för flykting och integrationsfrågor

Den 17 April höll jag en presentation vid de ekumeniska nätverksdagarna för flykting och integrationsfrågor. Det var en härlig tillställning med mycket hjärta. Även om jag inte är religiös är det fint att se så många personer göra så mycket frivilligarbete.

Min presentation handlade om de utmaningar som finns inom asylmottagning och introduktion. Jag visade bl.a. följande två diagram över antalet asylsökande och kommunmottagna (som fått uppehållstillstånd) över tid.

Genom att visa på historiska exempel ville jag förmedla att det inte är första gången vi upplever en kris i asyl- och flyktingmottagande. Egentligen finns det bara ett exempel i modern tid där den upplevda krisen också inneburit förändringar i asylpolitiken, och det är 1989 års luciabeslut. Under alla andra kriser har man rett ut situationen utan ändringar av migrationspolitiken.

1989 års luciabeslut innebar att endast konventionsflyktingar fick asyl. Det fanns i dåvarande asyllagstiftning en möjlighet för sittande regering att vid särskilda skäl begränsa asylrätten. För att skydd skulle få vägras skulle det vara fråga om "så pass många personer att det skulle medföra stora påfrestningar för det svenska samhället och den svenska flyktingmottagningen att ta emot dem i Sverige." (prop. 1988/89:86, sid. 156)

Så här motiverade statsrådet Maj-Lis Lööv (s) beslutet (riksdagens protokoll 1989/90:46).

”Totalt uppskattas ca 29 000 söka asyl i Sverige under 1989, mot drygt 19000 under 1988. Samtidigt finns närmare 7000 människor, som har fått arbets- och uppe­hållstillstånd, på förläggningar i väntan på en kommunplats. Sammanlagt finns för närvarande 23000 människor på invandrarverkets förläggningar.”

”Vi har nu nått gränsen för vad vi klarar av. Skall vi framöver på ett bra sätt bereda en fristad åt dem som behöver den allra mest, måste vi i dag in­skränka möjligheterna för andra att få uppehållstillstånd i Sverige.”

I december 1991 återkallade den borgerliga regeringen luciabeslutet. Strax därefter såg vi följderna av Jugoslavien-kriget vilket innebar mycket stora påfrestningar för asyl- och flyktingmottagning. Men dessa reddes ut utan inskränkningar av asylrätten.

Jag pratade också om två politiska förslag som jag anser inte bidrar till att förbättra asylmottagning och integration: den om asylsökandes rätt till eget boende (EBO) och den om "bättre spridning av flyktingmottagandet". Och som jag tidigare skrivit kommer inget av dessa insatser att förbättra asylmottagning eller integrationen.

Jag avslutade med några sammanfattande slutsatser:

* Kris i asyl- och flyktingmottagandet är inget nytt.
* Men vi har idag historiskt höga nivåer av såväl asylsökande och antalet uppehållstillstånd.
* Bättre spridning eller avskaffat EBO löser få, om några, problem.
* Alla kommuner måste ta emot fler.
* Särskilt Stockholmsregionen måste ta emot fler. Det är den region med klart bäst förutsättningar på arbetsmarknaden. Samtidigt har de en betydligt lägre mottagning än genomsnittet i landet (2,6 per 1000 invånare under 2014, jämfört med 4,8 i landet som helhet).

Nya siffror om antalet asylsökande första halvåret 2011

UNHCR har kommit ut med sin halvårsrapport om antalet asylsökande första halvåret 2011. Under 2010 sökte 31900 personer asyl i Sverige, vilket var 12,4 procent av de 258000 som sökte asyl i EU-27. Det första halvåret 2011 har 12597 personer sökt asyl i Sverige, vilket var 10,2 procent av de 123412 som sökte asyl i EU-27. Siffrorna visar att Sveriges relativa andel av de asylsökande till EU minskar något. Samtidigt är överrepresentationen mycket stor. Det var, i förhållande till folkmängd, under det första halvåret 2011 fem gånger så många som sökte asyl i Sverige än genomsnittet i EU. Från pressmeddelandet:

The Nordic region was the only part of Europe to see a fall in asylum applications. The number of asylum applications dropped by 39 per cent in Finland, by 23 per cent in Denmark and by 10 per cent in Sweden. Norway saw a slight increase, however, of four per cent. In Iceland, numbers remained low, but saw an increase of 88 per cent in first half of 2011 compared to the same period last year - from 17 to 32 applications.

In Sweden and Norway, the number one country of origin was Somalia. In Denmark, the largest number of applications came from Afghans, and in Finland from Iraqis. There was a considerable drop in applications from Somalia in Sweden (53 percent), while there was a doubling in Norway. There was a drop in Afghan applications in Denmark, but an increase in Sweden. So overall, a mixed Nordic picture.

Samtidigt får Sverige beröm av UNHCR för hur landet hanterar asylansökningar.

In the Swedish quality project, which took place during the past two years, UNHCR analysed 200 decisions taken by the Migration Board and observed 56 interviews conducted at 11 units throughout the country. UNHCR also interviewed a number of decision-makers, other Migration Board staff and lawyers to find out how they think the decision-making can be improved. UNHCR looked at a number of factors that affect the quality of the decision-making, including the registration of applications, the legal advice, how the applicants are interviewed, the quality of interpretation, the legal argumentation and the evaluation of evidence. UNHCR did not look at particular decisions to see if they were correctly or incorrectly assessed.

UNHCR found that the Swedish Migration Board has high standards in its status determination procedures, and that all procedural safeguards are in place, well above international and European standards, when one considers for instance access to legal advice, oral hearings, and motivation of decisions.

Sverige är målet för allt fler asylsökande

År 1999 sökte 11230 personer asyl i Sverige, vilket var 2,4 procent av de totalt 470000 asylsökande i Europa det året (källa: UNHCR). Drygt tio år senare, år 2010, sökte 31900 personer asyl i Sverige, vilket var 12,4 procent av de 258000 som sökte asyl i EU-27 (källa Eurostat). Allt fler av världens asylsökande söker sig alltså till Sverige. Diagrammet nedan (klicka för större bild) visar antalet asylsökande de senaste fem åren i relation till befolkningens storlek (källa UNHCR). Under den perioden har 101050 personer sökt asyl i Sverige. Hade Sverige legat på snittet i Europa hade antalet varit omkring 15000.


Sverige har inte alltid varit det land i Europa som tar emot flest asylansökningar. Efter Jugoslavien-kriget i början på 90-talet sjönk antalet asylsökande till omkring 6000 personer år 1996. Utvecklingen av antalet asylsökande i Sverige sedan dess visas i diagrammet nedan (källa Eurostat och UNHCR).


Anledningen till att Sverige lockar allt fler av de asylsökande som tar sig till Europa är många, t.ex. att:
* Asylsökande i Sverige har det bättre än i andra länder när det gäller t.ex. boende och möjlighet att arbeta.
* Sverige har mer generösa asylregler än andra vilket gör att fler får stanna.
* I Sverige får de som beviljas asyl direkt permanent uppehållstillstånd. I andra länder är uppehållstillstånden oftast temporära, vilket inte ger tillgång till lika rättigheter.
* Sverige är ett av få länder utan försörjningskrav för anhöriginvandring.
* Den svenska välfärdsstaten kan särskilt locka de som har svagt humankapital.
* Kedjemigration.

Det finns en bred uppslutning i Riksdagen om att Sverige inte ska ändra sin asylpolitik i en mer restriktiv riktning. Regeringen skulle t.ex. kunnat harmonisera svensk asylpolitik till EU-normen när de i slutet av 10-talet anpassade svensk lagstiftning till EU:s skyddsgrundsdirektiv. Den svenska regeringen valde dock att lägga till en tredje grund för skydd och att inte utnyttja rätten till tillfälliga uppehållstillstånd. Vi kan därför utgå från att Sverige även i fortsättningen kommer att locka till sig en allt större del av dem som söker asyl i Europa. För det är svårt att se att EU:s gemensamma asylsystem ska ändra på förutsättningarna inom överskådlig framtid.

Australien byter asylsökande med Malaysia

För att minska antalet asylsökande som kommer med båt till Australien har den socialdemokratiska regeringen ingått ett avtal med Malaysia, där många av båtarna avseglar från. Avtalet innebär att Australien överlämnar 800 asylsökande till Malaysia och tar emot 4000 erkända flyktingar som befinner sig i läger i Malaysia. Genom denna åtgärd räknar regeringen i Australien med att antalet båtflyktingar därifrån minskar från 6000 till 750 per år.

Labor is so confident its refugee swap with Malaysia is going to slow the flow of boats that it has budgeted for the arrival of only 750 asylum-seekers next financial year, despite more than 6000 having arrived last year.

Speaking in a Senate estimates hearing yesterday, Mr Metcalfe said the prediction of 750 boatpeople for 2011-12 had been made because "the government believes its policy will work".

He was referring to the latest announcements by Labor that involves a five-for-one refugee swap with Malaysia and the possible reopening of an offshore processing centre on Papua New Guinea's Manus Island.

Avtalet har fått kritik av Navi Pillay, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, som menar att "flyktingbytet" är rasistiskt. Han kritiserar också Australiens politik att frihetsberöva asylsökande.

U.N. High Commissioner for Human Rights Navi Pillay discussed the agreement Wednesday with Prime Minister Julia Gillard at the end of a six-day visit to Australia to examine major human rights issues.

Pillay criticized Australia's treatment of asylum seekers, including the policy of holding them in immigration detention centers for months while their applications for refugee visas are assessed.

This arbitrary policy was partially explained by the backgrounds of asylum seekers who invariably are not white, western or European, said Pillay, a South African lawyer.

She called on Australian lawmakers to "break this ingrained political habit of demonizing asylum seekers.

"There is a racial discriminatory element here which I see as rather inhumane treatment of people judged by their differences in color, religion and so on," Pillay told reporters in Canberra before leaving Australia.

UNHCR är dock positiva till lösningen.

But UN High Commission on Refugees (UNHCR) spokesman Richard Toll believes any problems can be overcome.

"It is our hope and expectation that appropriate human rights and protection measures are built into those agreements, so that we're looking at a better and new path for dealing with people in the region, rather than looking backwards at some of the poor practices and difficulties of the past," he said.

Sverige är populärt bland asylsökande

UNHCR har idag publicerat sin årliga statistikrapport om antalet asylsökande i 40 industrialiserade länder. 31 800 av de 358 800 asylsökande under 2010 registrerades i Sverige.

A total of 358,800 asylum applications were lodged in industrialized countries in 2010, which was 5 per cent fewer than in 2009. The latest number was the fourth lowest in the last decade and almost half (42 per cent) of the 620,000 applications filed in 2001.

Most regions, including Europe, North America and North Asia, reported year-on-year decreases. Within Europe, the largest decline (-33 per cent from 2009) was seen in countries in the south, mainly because fewer people requested protection in Malta, Italy and Greece. This decline was offset by increases elsewhere, especially in Germany (49 per cent), Sweden (32 per cent), Denmark (30 per cent), Turkey (18 per cent), Belgium (16 per cent) and France (13 per cent). In the Nordic countries, the increases in Denmark and Sweden were offset by significant declines in Norway (-42 per cent) and Finland (-32 per cent).

Bloggen fortfarande på sparlåga

Det finns varken energi eller tid för mig att hålla bloggen uppdaterad just nu. Men jag kan ju i all hast tipsa om:

- Att OECD har gett ut sin årliga migrationsrapport: International Migration Outlook 2010. Som vanligt späckad med nyttig information: Migration och naturalisering i OECD:s medlemsländer, situationen på arbetsmarknaden för utrikes födda, hur lågkonjunkturen påverkat integrationen m.m.

- Sakine Madons skrift för Bertil Ohlininstitutet: Sluta särbehandla! Om identitetspolitikens återvändsgränd

- Att en ny medborgarskapslag har trätt i kraft i Nederländerna.

An amendment passed in June includes restrictions of multiple citizenship for persons raised in the Netherlands, an acquisition option for latent Dutch citizens, the introduction of double language tests in the Caribbean parts of the Netherlands and withdrawal of citizenship for crimes harming essential interests of the state.

- Att Eurostat har publicerat ny statistik om antalet asylsökande och antalet som naturaliserats i EU:s medlemsländer.

Ny statistik: asylansökningar i Europa

Eurostat har publicerat ny statistik om antalet asylansökningar i Europa.

In 2009, the highest number of applicants were registered in France (47 600 applicants) followed by Germany (31 800), the United Kingdom3 (30 300), Sweden (24 200), Belgium (21 600), Italy (17 500), the Netherlands (16 100), Greece (15 900) and Austria (15 800).

When compared with the population of each Member State, the highest rates of applicants registered were recorded in Malta (5 800 applicants per million inhabitants), Cyprus4 (3 300), Sweden (2 600), Belgium (2 000) and Austria (1 900).

75 000 beviljades asyl inom EU 2008

Eurostat har redovisat antalet asylsökande som fick skydd inom EU 2008. Detta motsvarar mer än en tredjedel av världens beslut om beviljande av skydd, och det gör EU till den region som har det högsta antalet asylsökande som fått
skyddsstatus.

Fem länder står för två tredjedelar av alla som beviljats skydd: Frankrike (11 500), Tyskland (10 600), Storbritannien (10 200), Italien (9 700) och Sverige (8 700).

I Sverige beviljades 27 procent av de asylsökande skydd i första instans, vilket ligger ungefär på EU-snittet som var 28 procent. I andra instans beviljade Sverige 49 procent vilket är betydligt över genomsnittet inom EU som är 24 procent. När det gäller andelen som beviljas skydd utmärker sig Finland som beviljade 39 procent av de asylsökande i första instans och 87 procent i andra instans.

ps. Eurostat har också nyligen redovisat antalet utländska medborgare i de olika medlemsstaterna.

Varför Norge?

Varför söker sig asylsökande till ett specifikt land? I detta fall till Norge. Det är frågan i Jan-Paul Brekke och Monica Five Aarsets rapport Why Norway? Understanding Asylum Destinations.

En intressant detalj som framkommer är att många asylsökande bestämmer sig till vilket land de ska söka sig under resan till Europa. Det handlar ofta om tips och förslag från släktingar och bekanta och sällan om egna kunskaper om det land i vilket de slutligen hamnar. För andra är nätverk i destinationsländerna avgörande, också för att ordna logistiken att kunna ta sig till landet i fråga. När det gäller dessa fall är destinationslandet avgjort i förväg.

En del asylsökande har kontakter och nätverk i flera länder. I dessa och andra fall där den som söker sig till Europa inte har målet att söka sig till ett specifikt land spelar ländernas asylpolitik en viktig roll. Hög sannolikhet att få asyl och en rättvis prövning samt möjligheterna till familjeåterförening är faktorer som avgör vilket land den asylsökande väljer.

Omorganisation av migrations- och integrationsfrågor i Norge

Den nya organisationen av departementen i Norge ser ut som en kopia av den svenska. Integrationsfrågorna flyttas från Arbetsmarknadsdepartementet till ett nytt departement för ungdomar, jämställdhet och integration. Migrationsfrågorna överförs till Justitiedepartementet. Det innebär att migrations- och integrationsfrågorna får samma hemvist som i Sverige. Audun Lysbakken (SV) blir minister för integrationsfrågor.

Precis som i Sverige är migrations- och integrationspolitiken en stor utmaning. Allt fler asylsökande söker sig till Norge och det gäller särskilt ensamkommande barn.

So far this year 13,379 asylum seekers have arrived in Norway. This is nearly as many as for the whole of last year, when around 14,400 applied for asylum. 1612 applied in September alone.

This is 66 more than in September last year, according to fresh figures from the Immigration Directorate (UDI).

Around 14 per cent of the assylum seekers clasify themselves as single minors.

Of the near 14,000 asylum seekers who have arrived this year, 24 per cent come from Afghanistan, 15 per cent from Eritrea, 11 per cent from Somalia and 7 per cent from Iraq.

Nya uppgifter om antalet asylsökande i Europa

Det har kommit nya uppgifter från Eurostat om antalet asylsökande i Europa de två första kvartalen 2009. Ett intressant fenomen är att grupper av asylsökande söker sig till olika länder. Somalier söker asyl i Sverige och Nederländerna, Afghaner främst i Norge och Storbritannien är målet för asylsökande från Zimbabwe.

Sverige fortfarande magnet för asylsökande

Eurostat har kommmit med nya uppgifter om antalet asylsökande och andelen asylansökningar som beviljas i de europeiska länderna. Förutom småländer som Malta (6 350 asylansökningar per 1 000 000 invånare) och Cypern (4 370) är det Sverige (2 710) som har flest asylansökningar år 2008. Antalet asylansökningar i Sverige är mer än fem gånger högre än EU-27 snittet.

EU-medborgare fortsätter att söka och få asyl i Kanada

Det är både märkligt och skrämmande att EU-medborgare söker asyl i Kanada och att de mer än i undantagsfall faktiskt beviljas asyl. Globe and Mail rapporterar om de tjecker, huvudsakligen romer, som söker asyl i Kanada.

Tjeckiens premiärminister Mirek Topolanek sade i samband med ett EU-möte med Kanada att det ökande antalet asylsökande tjecker beror på att Kanadas asylsystem är för generöst. Tjeckiska medborgare var den fjärde största asylsökande gruppen i Kanada under det första kvartalet 2009 med 653 asylsökande. Under 2008 sökte 861 tjeckiska medborgare asyl i Kanada, varav 84 blev beviljade uppehållstillstånd.

It's currently very difficult for Ottawa to deport failed refugee claimants because they have several avenues of appeal, the Immigration official said. A large number of Czech asylum seekers also withdraw their claims before they are rejected and instead go underground, "living here in the shadows," he said.

Ottawa remains concerned about profiteers and Roma groups encouraging migrants to head to Canada, the Immigration official said.

"They will say 'Come live in Canada. You just come there, apply for refugee status. You'll automatically get a work permit and you just run out the clock,' " the Immigration official said.

Asylmottagningsutredningen har kommit

Ett kort inlägg från den vilande bloggen.

Asylmottagningsutredningen överlämnade härom dagen betänkandet Aktiv väntan - asylsökande i Sverige (SOU 2009:19) till migrationsminister Tobias Billström. Jag har bidragit till den genom ett kunskapsunderlag om asylsökandes möjligheter till eget boende som är med som bilaga i utredningen. Våra slutsatser används också av uppsalapolitikern Ulrik Wärnsberg (s) i hans debattartikel i Uppsala Nya Tidning. Förutom det slentrianmässiga användandet av "grumligt" som används alldeles för lättvindigt i den politiska debatten om migration och integration är det en saklig artikel.

Sverige fortfarande populärt land för asylsökare

Ny statistik från UNHCR visar att antalet asylsökande (12300) i Sverige minskade något första halvåret 2008 jämfört med samma period förra året. Nedgången innebär att Storbritannien och Frankrike numera hanterar fler asylansökningar. I förhållande till fokmängden är Sverige fortfarande det populäraste landet i Europa att söka asyl i.

Antalet asylsökande till OECD-länder

Ännu en godbit från OECD:s senaste migrationsrapport International Migration Outlook 2008, denna gång antalet asylsökande till olika länder.


Bilden (klicka för att se tydligare) visar att Sverige, i förhållande till folkmängd, har nästan dubbelt så många asylsökande som det land med näst flest och tio gånger så många asylsökande som genomsnittet i OECD. Inte illa för att land i utkanten av världen.

Sverige utreder, Norge genomför

Medan svenska politiker utreder och beslutar om minireformer visar den norska socialdemokratiska regeringen att det går att ta snabba beslut. Eftersom antalet asylsökande har ökat snabbt i Norge, men inte till den omfattning som sker/skett i Sverige, inför regeringen där omedelbara reformer i syfte att minska antalet asylsökande utan behov av skydd.

Den politiska kulturen skiljer sig verkligen åt mellan Sverige och Norge. Ingen etablerad politiker i Sverige hade kunnat gå ut med ett pressmeddelande med rubriken "Åtstramning av asylpolitiken". Det hade blivit ett ramaskri bland kollegor, journalister och andra förståsigpåare. Men i Norge gör statsministern just det och håller en presskonferens i anslutning.

I Sverige pågår till exempel en utredning som enligt förslaget ska kräva självförsörjning för invandrare eller fyra års boendetid för familjeåterförening (undantaget "riktiga" flyktingar). I Norge tas sådana beslut utan utredning - och större beslut än så därtill. För familjeåterförening krävs det nu i Norge fyra års studier eller arbetslivserfarenhet för att få familjeåterförening ("riktiga" flyktingar undantaget). För nya anknytningar, dvs giftermål, gäller det kravet alla. Vad stoppar en svensk regering från att införa sådana regler om den nu vill? Kan socialdemokrater i Norge borde alliansen i Sverige också kunna.

Istället får vi i Sverige nöja oss med larm efter larm, evig passivitet och en utebliven arbetslinje. Svenska politiker har en förmåga att skylla på händelser i omvärlden istället för att själva påverka situationen. Kanske är det norsk handlingskraft som efterlyses också av svenska socialdemokratiska debattörer? Nä, jag tror knappast det.

Trångboddhet på grund av EBO och anhöriginvandring

Jag håller på med en kort utredning om eget boende (EBO) för asylsökande och effekterna av det egna boendet på individ och kommun. Bilden nedan visar antalet personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem. Mer än hälften bor på egen hand i eget boende.



Dagens DN uppmärksammar den trångboddhet och bostadsbrist som följer av invandringen.

Anhöriginvandringen från Irak har nästan fördubblats under det senaste halvåret. Trångboddheten förvärras och allt fler irakiska familjer drabbas av hemlöshet i Malmö. Stadsdelen Rosengård har slagit larm och säger att barnen far illa.

Många av de irakier som fått uppehållstillstånd under de senaste åren var ensamma vuxna som bodde inhysta på madrasser hos släktingar under asylprocessen. Antalet asylsökande från Irak har visserligen minskat, men att bostadsbristen nu blivit akut beror på anhöriginvandringen.