Man med "ofransk" kvinnosyn nekas medborgarskap

En man har nyligen nekats franskt medborgarskap på grund av hans kvinnosyn.

An Algerian-born man living in France has been refused French nationality because of his "degrading attitude" towards women.

The man, who has not been named, is married to a Frenchwoman, but does not allow her to leave the family home freely, it was claimed.

In what is seen as a legal precedent, his application for French nationality was turned down because "his idea of sexual equality is not that of the republic", according to a high-ranking official quoted by French radio station Europe 1.

The French constitution states that the government can refuse nationality or strip nationality for a "lack of integration". The interior minister, Claude Guéant, has made it clear he expects candidates for nationality to not only integrate but "assimilate" into French society.

The Economist skriver om svensk integrationspolitik

The Economist reportage om svenskt integrationspolitik utgår från den starka betoningen på jämställdhet här och i Danmark. Reportern besöker ett dagis i Tensta och noterar häpet att nästan alla tvååringar är inskrivna på dagis. Därefter uppmärksammas regeringens nya lag om nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering som ytterligare stärker incitamenten för kvinnor att delta i samhällslivet.

A new integration policy, to take effect at the end of 2010, will pay immigrants to attend full-time language classes, “civic orientation” courses or job training for two years after they obtain residence permits. The benefits will be payable to individuals, not households. The stated aim is to push immigrant women into the labour market (duly propelling their children into day care).

Behind such policies lie a set of ideological beliefs, concedes a senior government official. Swedes are fiercely attached to gender equality. Economically, they think it good for women to work and pay taxes. They also believe “it is good for young children to be in preschool”, so they can be educated by trained professionals. In a nice piece of circular reasoning, officials argue that children need to go to preschool to make friends, because that is where all the other children are.

Reportagen noterar också att vårdnadsbidraget utmanar idén om att staten via skattesedeln ska styra familjers liv för att skapa jämställdhet.

Danmarks 24-årsregel har förbättrat situationen för kvinnor med utländsk bakgrund

Idag hade P1-morgon ett reportage om integrationen i Danmark, som går att lyssna på här.

Kritiserad lag gynnar invandrarkvinnor

I Danmark visar ny statistik att invandrade kvinnor från icke västliga länder, till skillnad från män, allt snabbare integreras i samhället, med utbildning, arbete och annat. En orsak till att kvinnorna flyttar fram sina positioner är den hårt kritiserade 24-årsregeln, som slår fast att kvinnor inte får gifta sig med någon utanför Europa före 24-års ålder. Reportage av Gösta Lempert, samtal med riksdagsmannen Luciano Astudillo (S).

Den rapport som inslaget talar om är Indvandrere i Danmark 2009, utgiven av Danmarks statistik. På hemsidan lyfter de bland annat fram följande resultat:

* Indvandrerkvinder fra ikke-vestlige lande uddanner sig som aldrig før. Andelen af 20-årige ikke-vestlige indvandrerkvinder under uddannelse er i de seneste ti år steget fra 23 pct. til rekordhøje 41 pct.

* De ikke-vestlige indvandrere er stærkt overrepræsenterede blandt modtagere af dagpenge- og kontanthjælp. Det gælder i særlig høj grad 18-64-årige kvindelige passive kontanthjælpsmodtagere, hvor de ikke-vestlige indvandrere udgør 31 pct., mens deres andel af befolkningen kun er 6 pct.

* Blandt dem, der afsluttede en lang videregående uddannelse i perioden 2004-2006, var beskæftigelsesfrekvensen i 2007 omkring 20 procentpoint højere for personer med dansk oprindelse end for ikke-vestlige indvandrere.

* Ikke-vestlige efterkommere, som alle er født i Danmark, har en klart højere kriminalitet end ikke-vestlige indvandrere. Kriminaliteten er således 33 pct. højere for mandlige ikke-vestlige indvandrere end for hele den mandlige befolkning, mens den er hele 117 pct. højere for ikke-vestlige efterkommere (begge tal er korrigeret for forskelle i alder og socioøkonomisk status).

Ålder och kön, två angörande faktorer för integration

IFAU har publicerat en studie Invandringsålderns betydelse för social och ekonomisk integration som bland annat visar att ålden vid invandringstillfället är betydelsefull.

Barn som är små när de kommer till Sverige lyckas bättre i skolan än sina äldre syskon, det vet vi sedan tidigare. Rapporten visar att ankomståldern även spelar stor roll för den sociala och ekonomiska integrationen i vuxen ålder. Den som invandrar som tioåring har t.ex. i genomsnitt 6 procentenheter lägre chans att ha ett arbete i 30-årsåldern än ett syskon som föddes samma år som familjen kom till Sverige. Sannolikheten att bilda familj med någon från ursprungslandet ökar med hela 25 procentenheter för den som invandrade som tioåring, jämfört med den som föddes samma år som familjen invandrade.

...

Hanne C. Kavli och Marjan Nadin från Fafo har på uppdrag av den norska regeringen undersökt hur familjeliv och jämställdhet fungerar i invandrade familjer. Familiepraksis og likestilling i innvandrede familier ger en intressant inblick i de värderingsskillnader som finns mellan olika invandringsgrupper i t.ex. synen på familjebildning, hemarbete och kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Telemarksavisa rapporterar från presentationen av studien.

Hur mycket mångfald tål demokratin?

I dagens Expressen träder Alia Khalifa fram, tjejen som vill passa barn bakom ett tygskynke.

Jag har burit heltäckande slöja - niqab - sedan i i fjol. Jag tog beslutet efter noggranna studier av islam. Niqab är en del av islam och inte en kulturell sedvänja som många i okunskap hävdar.

I debattartikelns avslutning drar Khalifa en parallell mellan jeans och niqab.

Alla svenskar borde bli skrämda när myndigheter vill råda över människors val av klädsel.

I dag är det niqab, i morgon jeans.

Hanne Kjöller drar den enda möjliga slutsatsen.

Att utbilda sig till lärare är ... ingen bra idé för den som inte vill undervisa utan sin niqab.

Barnskötare är heller inget bra yrke. Alia Khalifa säger i radion att hon inte skulle vara beslöjad inomhus med barnen, däremot i kontakten med barnens pappor. Alia Khalifa säger redan där att hon inte kan tänka sig manliga arbetskamrater, att det vid sjukdom inte går att ringa in några manliga vikarier och att pappor vid hämtning måste vänta utanför dörren tills Alia Khalifa bytt om.

Det är orimligt. Alia Khalifa bör byta yrkesbana. Eller garderob.

Carlgren och Sabuni hand i hand

Som av en händelse.

Min före detta chef och min blivande chef gör imorgon ett oväntat gemensamt utspel om tryggare stadsmiljöer som en del i regeringens arbete för att bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det är inte vanligt med samarbete mellan miljöministrar och integrations- och jämställdhetsministrar, eller mellan center- och folkpartiministrar för den delen.

Nya studier från IZA

Min kollega på MIM, Malmö Högskola, Pieter Bevelander har gett ut ett working paper på IZA: Electoral Participation as a Measure of Social Inclusion for Natives, Immigrants and Descendants in Sweden. Där visar Bevelander att förvärvande av medborgarskap är en stark indikator på social integration. Invandrare som blir medborgare röstar i större utsträckning än icke-medborgare i kommunalval.

Alexander M. Danzer och Hulya Ulku har i rapporten Determinants of Integration and its Impact on the Economic Success of Immigrants: A Case Study of the Turkish Community in Berlin undersökt vad som avgör ekonomisk framgång för turkar i Berlin.

Abdurrahman Aydemir, Wen-Hao Chen och Miles Corak visar i Intergenerational Education Mobility among the Children of Canadian Immigrants att sambandet mellan föräldrars och barns längd på utbildning är svagare i familjer med utländsk bakgrund. Det finns heller ingent samband mellan föräldrars inkomst och barnens utbildningskarriär.

Francine D. Blau, Lawrence M. Kahn, Albert Yung-Hsu Liu och Kerry L. Papps studerar också effekter över generationerna, men för den invandrade befolkningen i USA, i The Transmission of Women’s Fertility, Human Capital and Work Orientation across Immigrant Generations. De finner att antalet barn i en invandrad familj i stor utsträckning sprider sig till nästa generation. Generationsöverföringen är mindre när det gäller utbildning och arbetsmarknad.

Sara Lemos och Jonathan Portes New Labour? The Impact of Migration from Central and Eastern European Countries on the UK Labour Market studerar effekterna av den stora inströmningen av arbetskraft till Storbritannien efter EU-utvidgningen 2004. Resultatet visar att det inte finns några bevisade effekter på arbetslöshet eller löner.

En annan studie av invandringens ekonomiska effekter är The Economic Impact of Immigration in Greece: Taking Stock of the Existing Evidence av Ioannis Cholezas och Panos Tsakloglou. Positiva effekter av invandringen är ökad tillväxt, vitalisering av jordbrukssektorn och minskat inflationstryck. Men det finns också negativa effekter som en växande svart sektor, ökad arbetslöshet för lågt kvalificerade greker, ökade inkomstskillnadet och långsiktiga sociala problem.

Gender, Source Country Characteristics and Labor Market Assimilation among Immigrants: 1980─2000 av Francine D. Blau, Lawrence M. Kahn och Kerry L. Papps visar att det finns stora skillnader i USA mellan invandrade kvinnors arbetsmarknadsdelatagande beroende på födelseland. Det förklaras av kvinnors arbetsdeltagande i ursprungslandet vilket är starkt förknippat med könsroller.

Riksdagsman uppmärksammar att SVT anställer kvinna som stödjer stening

Det är glädjande att en respektabel riksdagsman som Fredrik Malm tar upp frågan om programledaren i Sveriges Television som har uttalat stöd för stening av otrogna kvinnor.

Uttalandet att stödja stening av otrogna kvinnor är fem år gammalt, men även då var programledaren Cherin Awad en myndig kvinna. Det går att ångra ungdomlig dumhet men det minsta hon kan göra är att ta 100 procent avstånd från sådana åsikter. Allmänt svammel duger inte. Hur hade SVT ställt sig till att premiera andra personer som inte backar upp mänskliga rättigheter?

Guldstjärna till Folkpartiet

I början av oktober antog Folkpartiet en delvis ny integrationspolitik när partirådet ställde sig bakom förslagen från den integrationspolitiska arbetsgruppen. Frågorna rör områden inom integrationspolitiken - värdegrund, jämställdhet, skola - som ofta får stå tillbaka för frågor om arbetsmarknadsintegration.

Många av förslagen är mycket bra. Det är viktigt att Sverige på ett bättre sätt än idag lyfter fram den gemensamma värdegrunden, något som Folkpartiet definierar som:

Sverige ska vara ett tolerant och humant samhälle som kännetecknas av respekten för demokrati, rättstaten, marknadsekonomi, jämställdhet och mänskliga fri- och rättigheter.

Att nyanlända invandrare tydligt informeras om detta och lär sig grundläggande svenska borde vara självklart. Ska vi leva ihop bör vi alla kunna prata med varandra och åtminstone ge läpparnas bekännelse för demokrati och värden som jämställdhet och mänskliga rättigheter. Målet måste vara att Sverige utvecklas till en värdegemenskap snarare än en etnisk gemenskap.

Det är skönt att läsa en rapport som bejakar mångfald men inte blundar för vissa negativa aspekter.

Vi som både bejakar ett mångkulturellt samhälle och samtidigt strävar efter ökad jämställdhet ställs inför den oundvikliga frågan: Hur ska vi förhålla oss till krav från religiösa och kulturella minoriteter att samhället ska ta hänsyn till deras regler, normer och traditioner, om det samtidigt innebär att kvinnor kränks?

Utifrån en liberal grundsyn kan vi aldrig godta att kulturella hänsyn skulle innebära att kvinnor förtrycks. Vi avvisar de krav på särlösningar och undantag från svensk lagstiftning som förts fram och som skulle utgöra brott mot alla människors lika värde och rättigheter. Domstolar och myndigheter ska inte heller tillämpa svensk lag på ett sätt att individer kränks på grund av missriktad kulturell hänsyn. Utgångspunkten är att ta ställning för individen när hon kränks, oavsett av vem.

Det var länge sedan jag läste ett integrationsprogram som jag gillar så pass mycket. 1-0 till Folkpartiet.

En inblick i Mellanösterns hederskultur

Missa inte den fantastiska dokumentärfilmen Inte som min syster.

Dalida är stark och modig tjej som vägrar gifta sig på familjens villkor. Innan hon hunnit fylla 16 år har hon blivit utsatt för tre mordförsök av pappan och hans bröder. Trots detta och mot alla odds växer sig Dalidas protest allt starkare.

Hon revolterar, bryter invanda mönster, struntar i traditionerna och triumferar slutligen då hon lyckas gifta sig med den man hon är förälskad i och som dessutom är kristen. Men revolten har sitt pris. Dalida kan aldrig mer återvända till sin hemby.

Filmen ger en inblick i en, för kvinnor, förskräcklig miljö. Men den innehåller en smula hopp om en något bättre framtid.

Supporter av mångkulturalism ny diskrimineringsombudsman

Den 1 januari 2009 slås de befintliga myndigheterna DO, HomO, HO och JämO ihop till en ny myndighet. Katri Linna blir chef för nya diskrimineringsmyndigheten och ny DO.

Linna är känd som stridbar ombudsman mot etnisk diskriminering. Hon och hennes myndighet har gång på gång drivit diskrimineringsmål där krav på särbehandling på grund av etnicitet och religion har prioriterats över principen om likabehandling mellan män och kvinnor. Linjen myndigheten har drivit har varit extremt mångkulturalistisk.

Det ska bli intressant att följa utvecklingen av den nya myndigheten nu när Linna också får ansvar för att motverka diskriminering av kvinnor och andra. Förhoppningsvis blir fokus nu på likabehandling istället för särbehandling.

Uppdatering:

Både Dick Erixon och Svenska Dagbladets ledararsida skriver om nya DO och hennes vurm för särbehandling på grund av etnicitet och religion.

Vårdnadsbidraget förstärker utanförskapet

Sakine Madon skrev nyligen i Expressen om att det vårdnadsbidrag som Alliansen infört kommer att fördjupa utanförskapet och integrationsproblemen.

Bidragets mindre trevliga inlåsningseffekter kommer, precis som i Norge, där man var tidiga med att införa vårdnadsbidrag, drabba just de kvinnor och barn som behöver komma utanför dörren oftare.

Det är invandrarkvinnor och unga tonårstjejer i förorter, samt en handfull kd-kvinnor som oavsett bidrag stannar hemma med barn (för "barnens skull"), som kommer ännu lite längre bort från arbetsmarknaden.

Hur har kd och alliansen, som ständigt pratar om utanförskap, tänkt sig att förortskvinnor ska ta sig ur bidragsträsket? Hur har ni tänkt er att barn som inte lär sig svenska hjälps av att vara hemma med mamma som aldrig arbetar?

Dagis finns för att du (som kvinna) ska arbeta, vårdnadsbidrag finns för att du (som mamma) ska vara hemma i stället för att arbeta. Den som tycker att staten redan tar ifrån folk hutlöst mycket stålar bör rimligtvis argumentera för lägre skatter, inte krama ytterligare bidrag.

46 procent av kvinnorna födda i Afrika och Asien är sysselsatta. För nya stora invandringsgrupper är situationen ännu sämre: Irak 28%, Somalia 24% och Afghanistan 22%. Det sista vi behöver är en subventionering av fortsatt utanförskap och en ytterligare uppmuntran att bibehålla traditionella könsroller. Alliansregeringen har tidigare betonat arbetslinjen och på så sätt förbättrat situationen för utrikes födda på arbetsmarknaden, men vårdnadsbidraget går på tvärs mot den egna politiken.

Könsstympningen i Norge mindre än väntat

Institutt for samfunnsforskning (ISF) har publicerat en rapport, Kjønnslemlestelse i Norge, som kartlägger utbredningen av könsstympning i Norge. Författarna drar slutsatsen att omfattningen är mindre än väntat. Rapporten konkluderar att det sker könsstympning av flickor som bor i Norge. Under 2006 och 2007 upptäcktes till exempel 15 fall, vilket rapportförfattarna menar är lite med tanke på antalet flickor i åldersgruppen som kommer från länder där könsstympning ofta praktiseras. Forskarna Hilde Lidén og Tonje Bentzen menar därför att många har upphört med stympningen.