Trots högkonjunktur och en uttalad ambition att förbättra integrationen, har de med utländsk bakgrund fått det svårare på arbetsmarknaden 2007 jämfört med 2001. Det visar Juseks undersökning Invandrade akademiker – Hur tufft är det? Jusek har undersökt hur väl jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare med utländsk bakgrund etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden åren 2001 och 2007.
Några resultat som Jusek lyfter fram:
- 85 procent med svensk bakgrund ett arbete som krävde högskoleexamen, jämfört med 50 procent av dem med utländsk bakgrund
- var fjärde med svensk bakgrund en inkomst över 500 000 kronor om året, jämfört med var tionde med utländsk bakgrund.
- sex av tio med utländsk bakgrund en inkomst under 240 000 kronor om året, jämfört med tre av tio med svensk bakgrund.
Läs mer och hämta rapporten här.
Jusek anordnar, tillsammans med Socialdemokraterna och Moderaterna, ett seminarium om rapporten den 10 februari i samband med riksdagens behandling av regeringens etableringsproposition.
Undersökningen hade varit mer matnyttig och informativ om de skilde på inrikes och utrikes födda bland dem med utländsk bakgrund, och för de utrikes födda mellan dem med svensk- och utländsk utbildning.
Visar inlägg med etikett seminarium. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett seminarium. Visa alla inlägg
tisdag 19 januari 2010
måndag 12 maj 2008
Rapport från fredagens seminarium
Fredagens seminarium på MIM /IMER, Malmö Högskola om Migrant Integration Policy Index var mycket lyckat. Förutom intressanta diskussioner var det mycket spännande personer närvarande.
The Migrant Integration Policy Index (MIPEX) betygsätter integrationspolitiken för länderna i Europa (inklusive Kanada, Norge och Schweiz). Sverige är det enda land av de 28 som i undersökningen får epitetet ”bra integrationsland”. (Migration Policy Group m.fl. 2007) Bilden ovan visar betyget för Sverige inom de sex områden som indexet mäter. Sverige har nått ända fram när det gäller tillträde till arbetsmarknaden (100 procent). Invandrare har samma rätt att arbete som andra EU-medborgare, har rätt till språkträning och arbetsmarknadsinsatser, efter två år samma rätt till studiestöd och invandrare som blir arbetslösa förlorar inte rätten att stanna i landet. Inom områdena familjeförening, politiskt deltagande och anti-diskriminering behövs bara små förbättringar för att Sverige ska nå 100 procents måluppfyllelse.
Hur kan Sverige ha bra politik och dåligt utfall?
Samtidigt vet vi att Sverige inte på långa vägar har Europas bästa utfall när det gäller arbetsmarknadsintegration. Diskussionen kom att handla om denna skillnad. Hur kan man förklara att Sverige har världens bästa integrationspolitik men samtidigt svag arbetsmarknadsintegration.
Jag hade glädjen att delta i dagens första paneldiskussion. Jag försökte föra fram följande förklaringar:
* Indexet säger sig mäta och lyfta fram goda exempel inom integrationspolitiken. Jag menar att indexet snarare mäter mest ”generösa politik” än bästa politik.
* Det finns flera samverkande anledningar att Sverige hamnar i topp:
- Sverige har ända sedan 1970-talet haft en integrationspolitik som utgått från att invandrare ska ha samma rättigheter som svenska medborgare från första dagen.
- Det avspeglar det omhändertagandeperspektiv som präglar svensk integrationspolitik.
- Det finns inga integrationskrav/förväntningar på den som invandrar.
* Det är inte säkert att den mest generösa politiken ger den bästa integrationspolitiken. Jag skulle därför vilja döpa om indexet till MIRIP: Migrant Rights Policy Index, eftersom det som mäts är invandrares rättigheter och inget annat.
* Integrationspolitikens framgång avgörs mindre av integrationspolitiken och mer av arbetsmarknadens funktionssätt, invandringens sammansättning och invandrares rättigheter (där fler rättigheter inte nödvändigtvis leder till bättre integrationsutfall).
Carl Dahlström
Carl Dahlström, som skrivit den spännande avhandlingen Nästan Välkomna: Invandrarpolitikens retorik och praktik, Göteborgs Universitet (2004), förde under eftermiddagens panel fram ytterligare en förklaring till skillnaden mellan den goda politiken och det svaga integrationsutfallet, att det beror på dålig implementering/genomförande. Jag menar att den förklaringen inte håller eftersom det handlar om rättigheter som är absoluta och därför inte kan störas av implementeringssvårigheter. Rätten till familjeåterförening, till studiemedel, till permanent uppehållstillstånd, till medborgarskap etcetera är inget som kan fallera med dåligt genomförande.
Jan-Paul Brekke
Jan-Paul Brekke är en mycket underhållande norsk samhällsforskare. Han visade empiriskt att Sverige, med världens bästa integrationspolitik, i verkligheten har nordens sämsta utfall. I Danmark som hamnar långt ner i MIPEX har 65 procent av ”tredjelandsmedborgarna” (icke-EU medborgare) arbete, medan det i Sverige är 46 procent.
The Migrant Integration Policy Index (MIPEX) betygsätter integrationspolitiken för länderna i Europa (inklusive Kanada, Norge och Schweiz). Sverige är det enda land av de 28 som i undersökningen får epitetet ”bra integrationsland”. (Migration Policy Group m.fl. 2007) Bilden ovan visar betyget för Sverige inom de sex områden som indexet mäter. Sverige har nått ända fram när det gäller tillträde till arbetsmarknaden (100 procent). Invandrare har samma rätt att arbete som andra EU-medborgare, har rätt till språkträning och arbetsmarknadsinsatser, efter två år samma rätt till studiestöd och invandrare som blir arbetslösa förlorar inte rätten att stanna i landet. Inom områdena familjeförening, politiskt deltagande och anti-diskriminering behövs bara små förbättringar för att Sverige ska nå 100 procents måluppfyllelse.
Hur kan Sverige ha bra politik och dåligt utfall?
Samtidigt vet vi att Sverige inte på långa vägar har Europas bästa utfall när det gäller arbetsmarknadsintegration. Diskussionen kom att handla om denna skillnad. Hur kan man förklara att Sverige har världens bästa integrationspolitik men samtidigt svag arbetsmarknadsintegration.
Jag hade glädjen att delta i dagens första paneldiskussion. Jag försökte föra fram följande förklaringar:
* Indexet säger sig mäta och lyfta fram goda exempel inom integrationspolitiken. Jag menar att indexet snarare mäter mest ”generösa politik” än bästa politik.
* Det finns flera samverkande anledningar att Sverige hamnar i topp:
- Sverige har ända sedan 1970-talet haft en integrationspolitik som utgått från att invandrare ska ha samma rättigheter som svenska medborgare från första dagen.
- Det avspeglar det omhändertagandeperspektiv som präglar svensk integrationspolitik.
- Det finns inga integrationskrav/förväntningar på den som invandrar.
* Det är inte säkert att den mest generösa politiken ger den bästa integrationspolitiken. Jag skulle därför vilja döpa om indexet till MIRIP: Migrant Rights Policy Index, eftersom det som mäts är invandrares rättigheter och inget annat.
* Integrationspolitikens framgång avgörs mindre av integrationspolitiken och mer av arbetsmarknadens funktionssätt, invandringens sammansättning och invandrares rättigheter (där fler rättigheter inte nödvändigtvis leder till bättre integrationsutfall).
Carl Dahlström
Carl Dahlström, som skrivit den spännande avhandlingen Nästan Välkomna: Invandrarpolitikens retorik och praktik, Göteborgs Universitet (2004), förde under eftermiddagens panel fram ytterligare en förklaring till skillnaden mellan den goda politiken och det svaga integrationsutfallet, att det beror på dålig implementering/genomförande. Jag menar att den förklaringen inte håller eftersom det handlar om rättigheter som är absoluta och därför inte kan störas av implementeringssvårigheter. Rätten till familjeåterförening, till studiemedel, till permanent uppehållstillstånd, till medborgarskap etcetera är inget som kan fallera med dåligt genomförande.
Jan-Paul Brekke
Jan-Paul Brekke är en mycket underhållande norsk samhällsforskare. Han visade empiriskt att Sverige, med världens bästa integrationspolitik, i verkligheten har nordens sämsta utfall. I Danmark som hamnar långt ner i MIPEX har 65 procent av ”tredjelandsmedborgarna” (icke-EU medborgare) arbete, medan det i Sverige är 46 procent.
fredag 9 maj 2008
Sverige har världens bästa integrationspolitik
Idag ska jag delta och prata på seminariet om Migrant Integration Policy Index (MIPEX) på Malmö Högskola. Indexet mäter hur bra integrationspolitiken är i 28 olika länder. Enligt indexet har Sverige den allra bästa integrationspolitiken, vilket kan tyckas besynnerligt med tanke på debatten i Sverige. Jag återkommer och redogör för hur diskussionen var senare.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)