Mattias Johansson, kandidat till riksdagslistan (C), i Uppsala län har skrivit ett inlägg om Kanadas integrationspolitik i UNT. Ännu en i en lång rad av hyllningsartiklar. Johansson skriver att Kanadas integrationsmodell hittills fått liten uppmärksamhet i Sverige. Knappast korrekt, vilket alla som följer denna blogg är väl medvetna om. Kanada fungerar som en hägring. Samtidigt finns det en bristande förståelse och kunskap om Kanadas politik och de många problem som de själva upplever sig ha. Några exempel:
1. Kanada har länge haft problem att ta tillvara utländsk förvärvad kunskap. Det finns fler universitetsutbildade taxichaufförer där än i Sverige. Först nu har de börjat att ta tag i problemen.
2. Sverige har lika stor invandring som Kanada, räknat som andel av befolkningen. Och betydligt fler får asyl i Sverige. Kanada väljer sina invandrare. Det gör inte Sverige.
3. Mattias Johansson har fel i sin artikel. Kanada har visst ett språktest - och ett medborgarskapstest.
4. Om nu Kanadas modell är så bra, varför är det ingen som föreslår några konkreta förslag i linje med den kanadensiska politiken? T.ex. hårdare urval av vem som får invandra, språktest, medborgarskapstest, försörjningskrav för all anhöriginvandring, positiv särbehandling för "visible minorities" i offentlig sektor m.m.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Det är onekligen intressant att den svenska debatten gärna framhåller Kanada som ett föregångsland samtidigt som många reflexmässigt avvisar många av de instrument som Kanada använder.
Skicka en kommentar