Slut med kvotering i USA?

I december 2006 fällde Svenska Högsta domstolen Uppsala universitetet för olaglig etnisk diskriminering. Cecilia Lönn och Josefine Midander nekades plats på juristutbildningen vid Uppsala universitet trots bättre betyg än sökande som antagits på en särskild kvot för sökande med båda föräldrar födda utomlands.

Nu har ett liknande fall av etnisk kvotering avgjorts av Högsta domstolen i USA. Målet gällde ett prov som räddningstjänsten i staden New Haven använde för att tillsätta femton chefstjänster inom brandförsvaret. När det visade sig att brandmän som tillhörde etniska minoriteter generellt hade gjort sämre ifrån sig, valde myndigheten att bortse från resultaten. Enligt fem av nio domare stred myndighetens beslut mot ett federalt förbud mot etnisk diskriminering.

Tidningen New Haven Independent rapporterar utförligt om domen och reaktionerna på beslutet.

Det avgörande i domen verkar vara att arbetsgivare kan och bör agera så att former för anställningar inte är diskriminerande, men att det inte är tillåtet att ändra anställningskriterierna i efterhand, vilket skedde i det aktuella fallet.

Domaren som avgjorde, Anthony Keddedy, sammanfattar det som:

“[O]nce that process has been established and employers have made clear their selection criteria, they may not then invalidate the test results, thus upsetting an employee’s legitimate expectation not to be judged on the basis of race,” Kennedy wrote. “Doing so, absent a strong basis in evidence of an impermissible disparate impact, amounts to the sort of racial preference that Congress has disclaimed … and is antithetical to the notion of a workplace where individuals are guaranteed equal opportunity regardless of race.”