Höstbudgeten (Prop. 2008/2009:1 Budgetpropositionen för 2009) innehåller som vanligt satsningar på en förbättrad integration. I samband med propositionen presenteras också en skrivelse: Egenmakt mot utanförskap (Skr. 2008/09:24) som beskriver regeringens strategi för integration de kommande åren. Båda dokumenten visar med tydlighet att den politik som lanserades i och med 1997 års integrationspolitiska proposition ligger fast. Det innebär att den utskällda integrationspolitiken inte bara har överlevt fyra mandatperioder utan också ett regimskifte utan större reformer. Principerna bakom politiken, förkortat och förenklat uttryckt, är fortfarande lika rättigheter och skyldigheter. Politiken ska uppnås genom den generella politiken och säråtgärder riktade till invandrare bara förekomma under första tiden i Sverige.
Regeringen bygger upp det som de tidigare raserade
Hur kan det då komma sig att politiken fortsätter i samma hjulspår trots en stundtals hätsk debatt mellan de politiska partierna. Jo, samtliga politiska partier menar att principerna och tankarna bakom integrationspolitiken är bra, men att genomförandet har misslyckats. Eftersom alliansregeringen vill ungefär samma sak som den tidigare socialdemokratiska minoritetsregeringen visar det sig nu tydligt att alliansen var lite för snabb när de rev ner den tidigare strukturen för integrationspolitiken.
Under den förra socialdemokratiska regeringens sista år lanserades en strategi för att anpassa myndigheternas arbete till befolkningens mångfald och på så sätt genomföra integrationspolitiken ”på riktigt”. Departementet utformade tillsammans med Integrationsverket och andra myndigheter ett nytt system för uppföljning och analys av integrationspolitikens utveckling och resultat. En parlamentarisk kommitté utredde också samtidigt hur politiken genom en tydligare styrning skulle få större genomslag. Integrationsverket hade också ett väl etablerat arbete att statistiskt följa upp samhällsutvecklingen inom t.ex. arbetsmarknad och boende utifrån ett integrationsperspektiv. Detta arbete avbröts abrupt vid alliansens valseger, bland annat genom att lägga ner Integrationsverket.
Nu, två år senare tar alliansen vid där socialdemokraterna slutade och bygger upp stora delar av den infrastruktur som fanns innan regeringsskiftet. Fokus är åter igen att säkerställa att integrationspolitiken får genomslag i den generella politiken och tar hänsyn till befolkningens mångfald. Det är en deja-vu känsla att läsa om regeringens satsningar på att säkerställa att de generella insatserna når ut och får god effekt för hela befolkningen, oavsett födelseland och etnisk bakgrund. Regeringen vill också bygga upp ett system för att statistiskt följa samhällsutvecklingen utifrån ett integrationsperspektiv.
”Statistiska centralbyrån (SCB) har fått i uppdrag att genom en förstudie närmare analysera och föreslå hur befintlig registerstatistik om sysselsättning, inkomst uppdelat efter inkomstkälla, förmögenhet, utbildning, boende, flyttmönster, hälsa, delaktighet och trygghet kan användas och utvecklas för att belysa tillståndet och utvecklingen av situationen för personer som är utrikes födda samt i stadsdelar som berörs av överenskommelser mellan staten och en kommun om urbant utvecklingsarbete.”
Det fanns tidigare ett väl fungerande uppföljningssystem. Det är tydligt att regeringen var lite väl snabba när de lade ner fungerande verksamheter.
Utgifter i höstbudgeten
I budgeten är utgifterna för integrationspolitiken cirka fem miljarder under 2009. Den stora utgiftsposten är ersättningar till kommunerna för deras flyktingmottagande, knappt 4,9 miljarder. Utgifterna för migrationspolitiken är 5,9 miljarder. De direkt invandringsrelaterade utgifterna är alltså närmare 11 miljarder kronor.
Insatser för nyanlända invandrare
Jämfört med 2008 tillförs integrationsområdet 9 miljoner kronor för nationell koordinering av länsstyrelsernas arbete med flyktingmottagning och för att underlätta organiserad vidareflyttning samt för uppföljning och utvärdering av integrationspolitiken.
Regeringen räknar med ett fortsatt stort, men ändå minskande, antal kommunmottagna flyktingar.
Prognosen innebär en nedskrivning jämfört med förra årets höstbudget.
För nyanlända invandrare, den s.k. introduktionen, fortsätter arbetet för att snabba på etableringen på arbetsmarknaden. Regeringen har beslutat om att inleda en försöksverksamhet med etableringssamtal för nyanlända invandrare. Det är egentligen inte så stor skillnad på etableringssamtalen och dagens introduktion förutom att det är arbetsförmedlingen istället för kommunen som håller i kontakten med den nyanlända invandraren. På så sätt hoppas regeringen att det blir en bättre matchning mellan individens kompetens och förhållanden i svenska kommuner och därmed påskynda arbetsmarknadsetableringen.
Andra satsningar är att 51 miljoner kronor per år tillförs för kompletterande högskoleutbildningar för utländska akademiker under perioden 2009-2011. 15 miljoner kronor avsätts för validering under 2009-2010. Regeringen satsar också på ett sfi-lyft. Nationella slutprov för sfi införs och 61 miljoner kronor har avsatts för att lyfta sfi-lärarnas kompetens.
Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2009 med förslag om styrning, ansvar, utformning och finansiering av flyktingmottagande och andra insatser som påskyndar arbetsmarknadsetableringen. Propositionen bygger på utredningen om en effektivare etablering av nyanlända: Egenansvar - med professionellt stöd (SOU 2008:58). Det förslaget förväntas öka utgifterna för politikområdet med en knapp miljard kronor under 2010. Först då kan det bli tal om större förändringar i flyktingmottagandet.
Integrationsstrategin
Integrationspolitiken under den fortsatta mandatperioden ska, enligt regeringens skrivelse, inriktas på följande områden:
* ett effektivt system för mottagning och introduktion för nyanlända,
* fler i arbete och fler företagare,
* förbättrade utbildningsresultat och likvärdighet i skolan,
* förbättrade språkkunskaper och utbildningsmöjligheter för vuxna,
* en effektiv bekämpning av diskriminering,
* en positiv utveckling i stadsdelar med utbrett utanförskap,
* en gemensam värdegrund i ett samhälle som präglas av tilltagande mångfald.
1 kommentar:
Jag tycker att det är mycket bra att man tänker ta tag med hårdhandskar när det gäller diskrimineringen som är så utbredd att den många inte ens reagerar på den (man har blivit desensitiserad). Hoppas bara att man aktivt motarbetar diskrimineringen inom samtliga områden, däribland nöjen/nattklubb/restaurang, bostads- arbetsmarknaden, sjukvården, rättssystemet. Studier, som tyvärr inte lyfts fram i denna blogg, visar på att diskrimineringen bl a är uttalad inom rättsväsendets olika led. En invandrare misstänks lättare för brott, utreds mycket mer utförligt, och döms ofta betydligt hårdare än en infödd svensk (för samma brott). Även inom sjukvården har det presenterats rapporter som visar på förekommande diskriminering. Så det kanske kan vara värt att medge att det finns mycket kvar att göra i detta land för att få alla människor att känna sig som samhällsmedborgare. Kanske ska man koncentrera sig på att åtgärda dessa strukturella problem istället för att demonisera invandrare (som alltid varit populärt, men börjar bli ännu mer förekommande i dessa dagar) eller ge en förskönande Sverigebild i internationellt perspektiv.
Skicka en kommentar