I början av oktober antog Folkpartiet en delvis ny integrationspolitik när partirådet ställde sig bakom förslagen från den integrationspolitiska arbetsgruppen. Frågorna rör områden inom integrationspolitiken - värdegrund, jämställdhet, skola - som ofta får stå tillbaka för frågor om arbetsmarknadsintegration.
Många av förslagen är mycket bra. Det är viktigt att Sverige på ett bättre sätt än idag lyfter fram den gemensamma värdegrunden, något som Folkpartiet definierar som:
Sverige ska vara ett tolerant och humant samhälle som kännetecknas av respekten för demokrati, rättstaten, marknadsekonomi, jämställdhet och mänskliga fri- och rättigheter.
Att nyanlända invandrare tydligt informeras om detta och lär sig grundläggande svenska borde vara självklart. Ska vi leva ihop bör vi alla kunna prata med varandra och åtminstone ge läpparnas bekännelse för demokrati och värden som jämställdhet och mänskliga rättigheter. Målet måste vara att Sverige utvecklas till en värdegemenskap snarare än en etnisk gemenskap.
Det är skönt att läsa en rapport som bejakar mångfald men inte blundar för vissa negativa aspekter.
Vi som både bejakar ett mångkulturellt samhälle och samtidigt strävar efter ökad jämställdhet ställs inför den oundvikliga frågan: Hur ska vi förhålla oss till krav från religiösa och kulturella minoriteter att samhället ska ta hänsyn till deras regler, normer och traditioner, om det samtidigt innebär att kvinnor kränks?
Utifrån en liberal grundsyn kan vi aldrig godta att kulturella hänsyn skulle innebära att kvinnor förtrycks. Vi avvisar de krav på särlösningar och undantag från svensk lagstiftning som förts fram och som skulle utgöra brott mot alla människors lika värde och rättigheter. Domstolar och myndigheter ska inte heller tillämpa svensk lag på ett sätt att individer kränks på grund av missriktad kulturell hänsyn. Utgångspunkten är att ta ställning för individen när hon kränks, oavsett av vem.
Det var länge sedan jag läste ett integrationsprogram som jag gillar så pass mycket. 1-0 till Folkpartiet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
På tal om läpparnas bekännelse: Fp har suttit på två tunga "kultur"-poster i två år nu - integration och skola.
Det enda som har hänt är att man har inrättat en super-DO.
Din optimism omkring super-DO tror jag tyvärr är grundlös. Alla andra myndigheter som har centraliserats och fått mer resurser har ökat sina aktiviteter, men behållit samma agenda. Varför skulle de bli annorlunda med super-DO? Vi kommer förmodligen att se ännu mer av krav på särbehandling i framtiden.
Det är hög tid att gå från ord till handling om inte det nya arbetarpartiet ska ta sig in i riksdagen och (hemska tanke) bli vågmästare.
DO ska kämpa för rätten till likabehandling. Allt annat är en väg till samhällelig upplösning.
FP är riksdagspartierna vindflöjel. Ibland är Sverges gränser vidöppna (Birgit Friggebo och Bengt Westerberg) och ibland är det språkkrav för svenskar som gäller. luitar inte på fp för 5 öre
Luke, jag håller med dig om Folkpartiet. Jag skulle vilja sammanfatta deras politik - och här håller nog de flesta folkpartiser med mig - som generös flykting/migrationspolitik men mer "ordning och reda"/krav/assimilering inom integrationspolitiken. Folkpartiet är inte, som många V, Mp, Kd och S, kulturrelativiser
Skicka en kommentar