Om de svenska diskrimineringstesterna

Jag fick en fråga från Arnfinn Haagensen Midtbøen, vetenskaplig assistent på Institutt for samfunnsforskning i Oslo, om jag kunde hjälpa till med lite information om de diskrimineringstester som genomförts i Sverige. ISF utreder möjligheterna att genomföra liknande diskrimineringsstudier på den norska arbetsmarknaden.

Diskrimineringstest i Sverige

Diskrimineringstester, också kallade praktikprövning eller situation testing, är verkliga experiment där personer söker riktiga arbeten i syfte att kartlägga diskriminering hos privata och offentliga arbetsgivare. Två försökspersoner med likartade meriter ska söka samma jobb. Deras identiteter är fejkade och deras ansökningshandlingar påhittade. Den enda avgörande skillnaden mellan försökspersonerna är deras etniska ursprung. De potentiella arbetsgivarna är omedvetna om experimentet.

Det Socialvetenskapliga forskningsrådets etiska nämnd avslog på 1990-talet en ansökan om att genomföra diskrimineringstester. Integrationsverket tog åter upp frågan på 2000-talet och ville utföra tester. De vände sig till den dåvarande socialdemokratiska regeringen som sedan gav Integrationsverket uppdraget att genomföra studien. Uppdraget gavs till International Labour Office (ILO) som fick en donation för besväret.

Debatten

Studien har mött starka reaktioner. Bland annat har metoden får kritik av JO.

–Det är inte så lyckat av en myndighet som Integrationsverket att fejka situationer. En myndighets arbete ska präglas av tydlighet och öppenhet. Detta är en form av lurendrejeri, säger JO Nils-Olof Berggren till Sydsvenskan.

Antagligen var det kritik som denna som gjorde att uppdraget gavs till en tredje, oberoende, part genom donation på 3,2 miljoner kronor till FN-organet International Labour Office i Genéve. Donationen ledde till kritik om att myndigheten inte upphandlat tjänsten.

Frågan är om Integrationsverket gjort rätt eller fel. Alternativt om begreppet "donator" ändå rättfärdigar affären. ST Press har låtit Riksrevisionen ta del av verkets uppgörelse med ILO. Revisorn Ulla Kalén anser att det är för tidigt att yttra sig, men utesluter inte att avtalet med FN-organet kan komma att granskas.

Metoden har också kritiserats av ST, Svenskt Näringsliv m.fl.

ILO studien

Studien Discrimination against Native Swedes of Immigrant Origin in Access to Employment gavs ut 2006. ILO lyfter fram några resultat av studien:

* Det finns diskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Personer med utländsk bakgrund får, trots jämlika meriter, oftare negativa besked i sina kontakter med arbetsgivare.
* Branscher med många anställda med utländsk bakgrund tenderar att mer än i andra branscher föredra att anställa personer med svensk bakgrund.
* Diskrimineringstesterna utfördes i Malmö, Göteborg och Stockholm. Det var ingen större skillnad på graden av diskriminering, men betydligt färre personer med svensk och utländsk bakgrund var framgångsrika i Malmö.
* Testerna visar att såväl ungdomar med utländsk som svensk bakgrund sällan får de jobb de söker. ILO menar att ett stora problemet är att det finns för få jobb, dvs. är ett utbudsproblem.
* Graden av diskriminering av personer med utländsk bakgrund är något lägre i Sverige än i de länder som tidigare använt metoden. Men samtidigt var det svårare för alla att få arbete i de svenska städerna.

Liknande studie

Magnus Carlsson och Dan-Olof Rooth, Kalmar Högskola har gett ut rapporten Evidence of Ethnic Discrimination in the Swedish Labor Market Using Experimental Data på The Institute for the Study of Labor (IZA) i Bonn. De har skickat ut fingerade ansökningshandlingar till 1614 arbetsgivare under perioden maj 2005 till februari 2006. Jobben har utannonserats genom Arbetsförmedlingen.

Studien visar att det sker diskriminering av män vars namn låter arabiska. Resultaten visar att var fjärde arbetsgivare diskriminerar mot denna "minoritet" och att det sker oftare för mindre kvalificerade jobb. Men samtidigt förklarar diskrimineringen bara mindre än en sjättedel av skillnaderna i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda.

Studien kompletteras med intervjuer av arbetsgivare. Författarna konstaterar att diskriminerande arbetsgivare oftare är män och med en arbetsstyrka på mer än 35 procent män. Företag med mångfaldsplan diskriminerar inte mindre än andra företag.

Mindre seriösa diskrimineringstester

Dagens Nyheter och TV4 (inte längre online) har genomfört ambitiösa, men knappast vetenskapliga, undersökningar om omfattningen av diskriminering på den svenska arbetsmarknaden. Undersökningarna går ut på att undersöka reaktionen vid till exempel ett rekryteringstillfälle beroende på personens bakgrund.

Hyresgästföreningen har också genomfört en studie, diskrimineringsbarometern, som undersöker om hyresvärdar diskriminerar bostadssökande. Drygt 100 bostadsföretag har ringts upp av två bostadssökande, där den ene har ”svenskt” namn och den andre ”invandrarnamn”. I 37 procent av samtalen fanns inslag av diskriminering från hyresvärdens sida. I 14 fall var diskrimineringen så pass tydlig att bostadsföretagen anmälts till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO). De kommunala bostadsföretagen diskriminerade i minst lika hög utsträckning som de privata hyresvärdarna.

Diskrimineringstester som bevis i brottsmål?

Regeringen utreder om diskrimineringstester ska kunna användas i brottsmål för att motverka diskriminering. Centerpartiet har uttalat sig för sådana tester. Frågan har tidigare utretts av DO.