Fronesis temanummer om migration

Nummer 27 av vänsterskriften Fronesis har tema migration. Det är uppfriskande att läsa en vänster som inte bara intresserar sig för konspirationer och oändligt letande efter bevis på strukturell diskriminering och postkoloniala tankestukturer.

När jag läste internationell Migration och Etniska Relationer på Malmö Högskola var det en ständig kamp om klass eller ras var det främsta verktyget för att förklara samhällsfenomen. "Class first" eller "Race first". Fronesis står helt klart för "class first" medan postkolonialister som Masoud Kamali och andra som hävdar "race first."

Denis Frank skriver i inledningen till avsnittet om staten och migrationen att:

Det är också viktigt att inte förväxla dessa (dvs. fackens, min kommentar) materiella intressen med rasism och främlingsfientlighet, eller arbetsgivarnas intressen med humanitära ambitioner eller till och med antirasism. Den verkliga rasismen eller antirasismen är förmodligen ganska jämnt spridd mellan företagsledare och fackliga representanter och utgör inte den huvudsakliga motorn i deras agerande. (sid. 150)

Istället för att intressera sig för att blottlägga västerlandets framlingsfientlighet och rasism finner vi i Fronesis en gammaldags materialistisk vänsteranalys där de utgår mer från kapitalets och arbetarnas egenintresse. De erkänner att flera i grunden positiva värden - som fri rörlighet och demokrati - kan komma i konflikt med varandra. Men samtidigt är (ny)liberalismen fortfarande roten till det mesta som är ont, utan att ett riktigt alternativ någonsin kan skönjas. I presentationen av numret skriver författarna att:

I dagens värld skulle dock helt fri migration lätt kunna förvandlas till en mardröm med nyliberala förtecken. Utan reglering skulle det vara fritt fram för arbetsgivare att dammsuga utvecklingsländer på de högst utbildade samt pressa lönerna och försämra de sociala villkoren i nords välfärdsstater, med miljoner arbetslösa från syd som hävstång. Låglönekonkurrensen skulle framförallt drabba lågutbildad arbetskraft i nord, med stora risker för ökad främlingsfientlighet. Därigenom ställs arbetarrörelsens universalism - "arbetare i alla länder" - mot det konkreta förverkligandet av självstyret och fördelningen av begränsade resurser på en viss plats i en viss tid. (sid. 12)

Läsvärt.