Bra om gemensam värdegrund

Per Bauhn, professor i praktisk filosofi, Högskolan i Kalmar, talade nyligen om en gemensam värdegrund på Globaliseringsrådets konferens. Där sade han många kloka saker som är viktiga att lyfta fram, särskilt att sakligt motiverade lagar inte är diskriminerande och att medborgargemenskapen innebär en frihet att framföra sina åsikter – inte en frihet att stoppa dem.

Att lagar berör människor olika innebär inte nödvändigtvis att de är orättvisa, är de sakligt motiverade ska de gälla lika för alla. De ska inte blidka de mest högljudda, sa Bauhn. I Storbritannien har en hjälmlag nyligen tagits av lagrådet med anledning av ett fall gällande undantag från hjälmtvång vid användning av turban. Lagrådets ståndpunkter har nu sammanfattats i en mening: ingen måste köra motorcykel. Regeln är sakligt motiverad och således inte diskriminerande. Att ha en övertygelse kommer med ett pris, hävdade Bauhn. Det gäller också veganen som hamnar i arbetslöshet när han inte vill arbeta på ett slakteri.

Han menade vidare att det är en poäng att yrken som ska representera oss som medborgare eller som är företrädare för samhället: poliser, militärer, lärare och nyhetsuppläsare, inte bär religiösa eller politiska attribut utan är fria från symboler i sin yrkesutövning. Samtidigt betonade Bauhn att medborgargemenskapen innebär en frihet att framföra sina åsikter – inte en frihet att stoppa dem. Alternativet vore en delad ofrihet där fanatism och ofrihet sätter dagordningen, avslutade han.

Rätt till likabehandling, inte rätt till särbehandling.
Frihet att framföra sina åsikter, inte frihet att stoppa dem.

Så måste det vara.

Guldstjärna till Folkpartiet

I början av oktober antog Folkpartiet en delvis ny integrationspolitik när partirådet ställde sig bakom förslagen från den integrationspolitiska arbetsgruppen. Frågorna rör områden inom integrationspolitiken - värdegrund, jämställdhet, skola - som ofta får stå tillbaka för frågor om arbetsmarknadsintegration.

Många av förslagen är mycket bra. Det är viktigt att Sverige på ett bättre sätt än idag lyfter fram den gemensamma värdegrunden, något som Folkpartiet definierar som:

Sverige ska vara ett tolerant och humant samhälle som kännetecknas av respekten för demokrati, rättstaten, marknadsekonomi, jämställdhet och mänskliga fri- och rättigheter.

Att nyanlända invandrare tydligt informeras om detta och lär sig grundläggande svenska borde vara självklart. Ska vi leva ihop bör vi alla kunna prata med varandra och åtminstone ge läpparnas bekännelse för demokrati och värden som jämställdhet och mänskliga rättigheter. Målet måste vara att Sverige utvecklas till en värdegemenskap snarare än en etnisk gemenskap.

Det är skönt att läsa en rapport som bejakar mångfald men inte blundar för vissa negativa aspekter.

Vi som både bejakar ett mångkulturellt samhälle och samtidigt strävar efter ökad jämställdhet ställs inför den oundvikliga frågan: Hur ska vi förhålla oss till krav från religiösa och kulturella minoriteter att samhället ska ta hänsyn till deras regler, normer och traditioner, om det samtidigt innebär att kvinnor kränks?

Utifrån en liberal grundsyn kan vi aldrig godta att kulturella hänsyn skulle innebära att kvinnor förtrycks. Vi avvisar de krav på särlösningar och undantag från svensk lagstiftning som förts fram och som skulle utgöra brott mot alla människors lika värde och rättigheter. Domstolar och myndigheter ska inte heller tillämpa svensk lag på ett sätt att individer kränks på grund av missriktad kulturell hänsyn. Utgångspunkten är att ta ställning för individen när hon kränks, oavsett av vem.

Det var länge sedan jag läste ett integrationsprogram som jag gillar så pass mycket. 1-0 till Folkpartiet.

Felaktig analys av EU och den gemensamma migrationspolitiken

Peo Hansen vid Linköpings Universitet får breda ut sina tvivelaktiga teser om EU i tidningen Dagen. Han menar på allvar att EU är på väg att utforma en gemensam migrationspolitik, byggd på argument som liknar extremhögerns. Det han kallar för forskning är i själva verket politiskt tyckande.

EU:s roll

Hansen har rätt att det skett en process inom EU mot en gemensam överstatlig migrationspolitik och dessutom allt mer samarbete för att koordinera en gemensam integrationspolitik. Hansen kommer sedan med många märkliga påståenden. Att EU ser genom fingrarna och uppmuntrar illegal invandring. Att EU arbetar för en mer restriktiv asylpolitik. Att EU använder ett rasistiskt språkbruk. Att assimilering är lika med rasism.

I själva verket är ju bekämpandet av illegal invandring och återsändande av dem högst upp på prioriteringslistan under det franska ordförandeskapet. Ett ordförandeskap som satt samarbete inom migrationspolitiken på dagordningen. Istället vill EU utveckla en gemensamt reglerad arbetskraftsinvandring. Det är också så att utvecklingen av ländernas migrationspolitik är ett förhandlingsspel mellan EU-kommissionen och de enskilda medlemsländerna. Ofta försöker EU:s institutioner begränsa ländernas möjligheter att införa en mer restriktiv invandringspolitik och att begränsa invandrares rättigheter. Ett exempel är Danmarks kamp mot EU för att få behålla sina tuffa regler för anhöriginvandring. En vän av migration och lika rättigheter borde i själva verket gilla EU. Det visas också av att många skeptiker till invandring ser EU som ett stort hot mot nationellt självbestämmande och därmed möjligheten att föra en mer restriktiv invandringspolitik.

Anpassning?

Sedan måste jag kommentera angreppet på en sekulär samhällsordning.

Peo Hansen menar att det mer och mer lutar åt att man utformar en gemensam sekulär europeisk värdegrund som invandrare tvingas rätta sig efter, men som den övriga befolkningen inte behöver anpassa sig till.

Det minsta man kan begära av alla som bor i EU är invånarna rättar sig efter en gemensam sekulär värdegrund. Det är inget som bara gäller muslimer och invandrare.

Läs mer om EU:s gemensamma migrations- och integrationspolitik här och om europeisk värdegrund här.

En mer sansad och korrekt analys av ämnet är boken Överstatlig flyktingpolitik av Hans E Andersson. Läs om den i SvD.