torsdag 22 januari 2015

Därför är det en dålig idé att avskaffa möjligheten för eget boende för asylsökande


Jag gjorde ett uttalande igår i debatten om eget boende (EBO) för asylsökande. Bakgrunden är att Kristdemokraterna i en DN-debatt artikel föreslagit att dagersättningen för de asylsökande som väljer EBO ska tas bort.

Jag ifrågasätter inte det faktum att många som bor i EBO lever trångbott och befinner sig i en svår situation i största allmänhet. Det finns problem, vilket inte minst vår rapport för Boverket visar. Jag tror dock att det är ett misstag att ta bort, eller begränsa, möjligheterna för eget boende. Det baserar jag på följande:

1. EBO ger bättre integration. Vår studie för Boverket, Asylsökandes eget boende, EBO: en kartläggning, har några år på nacken men visar att fler av de asylsökande som bott i eget boende (EBO) har arbete i jämförelse med personer som under asyltiden bott i anläggningsboende (ABO).

2. Att sprida nyanlända ger sämre integration. Den tanke om ökad spridning av asylsökande och nyanlända som ligger till grund för förslaget om att begränsa EBO kommer inte att förbättra integrationen. Jag har tidigare argumenterat för att det är en myt att de nyanlända är starkt koncentrerade till ett fåtal kommuner. Det är i stort sett bara Södertälje som starkt avviker. Oavsett om koncentration är bra eller dåligt vet vi dock att ambitionen att "sprida" de nyanlända tidigare har lett till negativa konsekvenser för de nyanländas arbetsmarknadsintegration. Forskning har t.ex. visat att den så kallade hela-Sverige-strategin ledde till ökad sysslolöshet, sänkta förvärvsinkomster och höjt bidragstagande och att det för den nyanlände var mycket ogynnsamt att bli "utplacerad".

3. Att avskaffa EBO ger ökade kostnader. EBO infördes för att underlätta för Migrationsverket som hade mycket svårt att skaffa fram tillräckligt med anläggningsboende. Därför fick de som valde EBO extra bidrag. Detta extra bidrag togs senare bort eftersom fler valde EBO än förväntat. Dessutom minskade antalet asylsökande och ledde till mindre kapacitetsproblem för Migrationsverket. Idag har vi en situation där Migrationsverket desperat letar efter platser där de asylsökande kan bo. Ett avskaffande av EBO skulle i dagsläget innebära att Migrationsverket skulle behöva skaffa fram ytterligare 25 000 platser. Förutom att det skulle vara mycket svårt att klara av rent praktiskt, så skulle det öka kostnaderna för asylmottagningen.

3 kommentarer:

gudmundson sa...

Delar dina slutsatser. En tanke slog mig dock. Kanske kan indraget ebo verka allmänt återhållande på asylansökningar? Om det skulle bli känt utanför Sverige att asylsökande inte längre kunde välja bortadsort, så kanske Sveriges lockelse skulle minska. Finns det någon forskning om Sveriges dragningskraft på asylsökande och vad som lockar?

Henrik Emilsson sa...

Det finns en del forskning om vad som avgör volym och profilen på invandring till olika länder. Såväl fallstudier som komparativ forskning. Men det måste jag titta närmare på innan jag uttalar mig. En rapport som jag kommer att tänka på direkt, från ett grannland och av en författare jag är är bekant med är Why Norway? av Brekke m.fl. Men jag återkommer i ämnet inom kort. http://www.udi.no/globalassets/global/forskning-fou_i/beskyttelse/why-norway.pdf

Henrik Emilsson sa...

Brücker m.fl. (2012) har med hjälp av statistik undersökt vad som över tid påverkar migrationen, både volymen och sammansättningen av invandringen. Analysen gäller för OECD-länder under perioden 1980 till 2005. De kommer fram till att det framförallt är två faktorer som kan förklara hur invandringen ser ut: ekonomiska incitament och migrationspolitik.

Löneskillnader efter skatt är en viktig förklaringsfaktor, och det gäller både generellt för all migration men också separat för högutbildade. Lönenivåer och lönespridning inom ett land kan därför påverka vilken typ av invandring som söker sig till ett land. Migrationspolitiken är en annan viktig förklaringsfaktor, och det gäller både kriterier för uppehållstillstånd och de rättigheter invandrare får efter uppehållstillstånd. Länder som har en migrationspolitik som prioriterar högutbildade lockar fler av just denna kategori. En mer restriktiv migrationspolitik och färre rättigheter för de som får uppehållstillstånd leder framförallt till att färre med låg utbildning invandrar.

Källa: Brücker, H., Bertoli, S., Facchini, G., Mayda, A. M. & Peri, G. (2012) Conclusions, pp. 185-190. Från boken Boeri, T., Bruecker, H., Docquier, F. & Rapoport, H. (2012) Brain Drain and Brain Gain: The Global Competition to Attract High-Skilled Migrants, A Report for the Fondazione Rodolfo DeBenedetti (Milan). New York: Oxford University Press.