Vem minns inte fd. statsminister Göran Perssons uttalande om social turism i anslutning till EU-utvidgningen?
Nu föreslår en statlig utredning en rad förändringar av folkbokföringen för att stoppa missbruk av svensk välfärd.
Folkbokföringsutredningen vill göra det svårare att vara folkbokförd i Sverige. Utredningen räknar med att förslagen minskar statens utgifter för bidrag och andra förmåner.
Med nuvarande regler kan en EU-medborgare med familj anmäla att de ska flytta till Sverige och bli folkbokförda här utan att ha rätt att vistas i landet i mer än tre månader. Enligt Migrationsverket är 7 000 EU-medborgare folkbokförda i Sverige utan att ha uppehållsrätt här. Folkbokföringen öppnar dörren till det svenska välfärdssystemet.
”Ett grundläggande krav på folkbokföringen bör vara att en person ska uppfylla villkoren för att vistas i landet för att kunna folkbokföras”, skriver utredningen och föreslår att uppehållsrätt ska vara ett krav för att EU-medborgare och deras familjer ska kunna skrivas i Sverige.
Dessutom föreslår utredningen att personer från länder utanför EES-området ska strykas ur folkbokföringen om de blir av med sitt uppehållstillstånd. Med nuvarande regler går det att vara skriven i Sverige utan giltigt uppehållstillstånd.
”Avregistrering vid förlust av uppehållstillstånd skulle tydliggöra att folkbokföring och möjlighet att omfattas av svenska förmåner är knutna till att personerna har rätt att vistas i landet”, skriver utredningen.
Utredningen vill också sätta stopp för barnbidrag för barn som föds utomlands. Om mamman är skriven i Sverige betalar Försäkringskassan ut bidraget för barnet. Utredningen ifrågasätter också existensen för en del av barnen.
torsdag 17 september 2009
onsdag 16 september 2009
Luciano Astudillo gillar också reformen för nyanlända
Den före detta talesmannen i integrationsfrågor för Socialdemokraterna, riksdagsmannen Luciano Astudillo, är positiv till regeringens reform för nyanlända.
Ett par bra förslag. Bravo Sabuni! Att staten tar på sig ansvaret för mottagandet nyanlända genom arbetsförmedlingen och att introduktionsersättning individualiseras. Helt rätt!
Ett par bra förslag. Bravo Sabuni! Att staten tar på sig ansvaret för mottagandet nyanlända genom arbetsförmedlingen och att introduktionsersättning individualiseras. Helt rätt!
Segregationens negativa och positiva effekter
IFAU levererar nästan alltid korta men kärnfulla rapporter. Kvantitativa studier med resultaten i fokus. Rapporten Bostadssegregationens effekter på flyktingbarns skolresultat av Per-Anders Edin, Peter Fredriksson, Hans Grönqvist och Olof Åslund är inget undantag.
Rapporten visar att en hög andel utrikes födda verkar påverka skolresultaten negativt. Men samtidigt påverkas grundskolebetygen positivt om det finns landsmän med hög utbildning i närheten. Ju fler vuxna i den egna gruppen som är högutbildade, desto högre blir barnens betyg. Effekten är större för pojkar och bland barn till lågutbildade. Mönstret stämmer väl med tidigare studier som visar att resurserna hos personer i närområdet påverkar individen.
Men vi får inte glömma att, vilket författarna påpekar i rapportens sista stycke, dessa effekter av etnicitet och utbildningsnivån i den omgivande befolknignen är betydligt mindre än t.ex. skillnaderna som finns mellan utrikes och inrikes födda, pojkar och flickor, barn till hög- och lågutbildade och mellan kommuner och skolor.
Rapporten visar att en hög andel utrikes födda verkar påverka skolresultaten negativt. Men samtidigt påverkas grundskolebetygen positivt om det finns landsmän med hög utbildning i närheten. Ju fler vuxna i den egna gruppen som är högutbildade, desto högre blir barnens betyg. Effekten är större för pojkar och bland barn till lågutbildade. Mönstret stämmer väl med tidigare studier som visar att resurserna hos personer i närområdet påverkar individen.
Men vi får inte glömma att, vilket författarna påpekar i rapportens sista stycke, dessa effekter av etnicitet och utbildningsnivån i den omgivande befolknignen är betydligt mindre än t.ex. skillnaderna som finns mellan utrikes och inrikes födda, pojkar och flickor, barn till hög- och lågutbildade och mellan kommuner och skolor.
Lotsar i regeringsförklaringen
Det är lite kul för mig och mina kollegor att lotsarna nämndes i Fredrik Reinfeldts regeringsförklaring.
Det har blivit enklare och mindre kostsamt att anställa. Särskilt de som står längst från arbetsmarknaden. Nystartsjobben och instegsjobben har gett människor – många gånger unga, äldre eller utrikesfödda – en förankring på arbetsmarknaden de tidigare saknat. Inom kort presenteras ett lotssystem för nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden. Sänkningen av arbetsgivaravgifterna för alla och särskilt unga har gett nya möjligheter till jobb. Med reformerna i sjukförsäkringen öppnas dörrar tillbaka för människor som tidigare stängts ute. (sid.8-9)
Det har blivit enklare och mindre kostsamt att anställa. Särskilt de som står längst från arbetsmarknaden. Nystartsjobben och instegsjobben har gett människor – många gånger unga, äldre eller utrikesfödda – en förankring på arbetsmarknaden de tidigare saknat. Inom kort presenteras ett lotssystem för nyanlända invandrares etablering på arbetsmarknaden. Sänkningen av arbetsgivaravgifterna för alla och särskilt unga har gett nya möjligheter till jobb. Med reformerna i sjukförsäkringen öppnas dörrar tillbaka för människor som tidigare stängts ute. (sid.8-9)
tisdag 15 september 2009
Anmälningsavgift minskar de oseriösa ansökningarna till svenska högskolor?
Läser i Sydsvenskan att svenska lärosäten i höst har fått 114 090 ansökningar från utomeuropeiska studenter, varav cirka 18 000 behöriga studenter antagits. Mängden ansökningar har inneburit stora administrationskostnader och Verket för Högskoleservice föreslår att en anmälningsavgift på 100 euro införs från hösten 2011 för att stimulera till mer seriösa och genomtänkta anmälningar.
Det är på tiden. När jag jobbade på Malmö Högskola fick jag se det tröstlösa jobbet att sortera bland tusentals ansökningar från främst Pakistan och Nigeria. Dessa skickas oftast in av agenter som lurar både studenter och lärosäten. Det är svårt att skilja dessa ansökningar från "riktiga". Dessutom är det mycket vanligt att studenter som blir antagna inte dyker upp på utbildningarna. De kan ha tagit sig in i Europa och vara nöjda med det, ha kommit in någon annan stans eller inte visat sig kunna samla ihop de ekonomiska medel som krävs för att få visum.
Mer seriösa ansökningar gynnar alla.
Det är på tiden. När jag jobbade på Malmö Högskola fick jag se det tröstlösa jobbet att sortera bland tusentals ansökningar från främst Pakistan och Nigeria. Dessa skickas oftast in av agenter som lurar både studenter och lärosäten. Det är svårt att skilja dessa ansökningar från "riktiga". Dessutom är det mycket vanligt att studenter som blir antagna inte dyker upp på utbildningarna. De kan ha tagit sig in i Europa och vara nöjda med det, ha kommit in någon annan stans eller inte visat sig kunna samla ihop de ekonomiska medel som krävs för att få visum.
Mer seriösa ansökningar gynnar alla.
måndag 14 september 2009
Debatt om reformen för nyanlända invandrare
Se Nyamko Sabuni (Fp) debattera den nya reformen för nyanlända invandrare med Veronica Palm (S) i Gomorron Sverige (Ca 4.30 in i programmet). Det verkar som att Socialdemokraterna uppskattar den nya reformen.
söndag 13 september 2009
Lena Sundström på safari i Danmark
Lena Sundström har skrivit en bok om världens lyckligaste folk. Hon bosätter sig i Danmark för att hitta en förklaring till varför landet och befolkningen valt en annan väg än Sverige i sin inställning till det mångkulturella samhället. Reaktionerna på boken är minst sagt delade.
Håkan Arvidsson (SvD) är förtjust: Lena Sundströms bok är ett nära nog fulländat reportage. Det är upplysande, kunnigt och välskrivet. Boken tecknar också mycket välinformerat Dansk Folkepartis väg till makt och inflytande. ... Jag tvekar inte att säga att detta är en av årets viktigaste böcker.
Dilsa Demirbag-Sten (Expressen) är inte lika imponerad av bokens analys. Jag tror att Sundström litar för mycket på att en pakt med införstådda svenska läsare uppnås redan i förordet. Då och då gnistrar det fram en skarp iakttagelse, men vad som har hänt i Danmark och varför landet är så rasistiskt som hon gör gällande får jag egentligen aldrig veta.
Thomas Nydahl (Kristianstadsbladet) är upprörd efter att ha läst boken: Om man kan göra journalistisk karriär med Lena Sundströms metoder så säger det dessvärre mer om Sverige och vår journalistik än det säger om henne som person. Uppenbarligen är hennes infantila och synnerligen vulgära och propagandistiskt färgade prosa efterlängtad.
Det värsta med en bok som denna är att den ställer sig i vägen för en seriös diskussion om de stora och avgörande problem vi delar med våra grannländer och med resten av Europa. Att den utkommer säger också en del om vilka betydande hinder det finns för en intellektuellt hederlig diskussion, som går bortom nationalistiska eller populistiska klichéer och vanföreställningar.
Tomas Polvall (Norrköping Tidningar) sågar också boken. Länge undrar jag varför Sundström lämnat Stockholm. Hennes förberedelser är obefintliga och hennes okunnighet monumental. Lena Sundströms vrångbild av Danmark är så sällsynt innehållslös att den knappast får någon genomslagskraft. Vi är trots allt rätt många som har betydligt djupare kunskaper om Danmark och vet att de flesta danskar är vansinnigt stolta och lyckliga över att bo i ett land som fungerar så väl.
Stefan Jonsson (Aftonbladet) anser att boken förenar krönikörens rappa tillslag med antropologens fundersamhet. Lägg därtill Sundströms journalistiska fotarbete – platsbesök på språkkurser och flyktingförläggningar, intervjuer med vanligt folk och ledare över hela den politiska skalan – och man har en vidunderlig kombination.
Jag fastnar för Jonssons påstående att utvecklingen i Danmark bidragit till att samhället spruckit upp i grupper behärskade av ömsesidig fruktan. Danskhetens försvarare har förverkligat den ghettoisering de säger sig motarbeta. Det får mig att tänka på situationen i Sverige. Att Sverige för en annan, mer välkomnande, politik än danskarna har knappast lett till att konflikterna i samhället är mindre. Bilar och hus brinner i Malmö, Göteborg, Uppsala och i andra städer. Stenar kastas mot samhällets företrädare. Bussturer och spårvagnslinjer ställs in.
Håkan Arvidsson (SvD) är förtjust: Lena Sundströms bok är ett nära nog fulländat reportage. Det är upplysande, kunnigt och välskrivet. Boken tecknar också mycket välinformerat Dansk Folkepartis väg till makt och inflytande. ... Jag tvekar inte att säga att detta är en av årets viktigaste böcker.
Dilsa Demirbag-Sten (Expressen) är inte lika imponerad av bokens analys. Jag tror att Sundström litar för mycket på att en pakt med införstådda svenska läsare uppnås redan i förordet. Då och då gnistrar det fram en skarp iakttagelse, men vad som har hänt i Danmark och varför landet är så rasistiskt som hon gör gällande får jag egentligen aldrig veta.
Thomas Nydahl (Kristianstadsbladet) är upprörd efter att ha läst boken: Om man kan göra journalistisk karriär med Lena Sundströms metoder så säger det dessvärre mer om Sverige och vår journalistik än det säger om henne som person. Uppenbarligen är hennes infantila och synnerligen vulgära och propagandistiskt färgade prosa efterlängtad.
Det värsta med en bok som denna är att den ställer sig i vägen för en seriös diskussion om de stora och avgörande problem vi delar med våra grannländer och med resten av Europa. Att den utkommer säger också en del om vilka betydande hinder det finns för en intellektuellt hederlig diskussion, som går bortom nationalistiska eller populistiska klichéer och vanföreställningar.
Tomas Polvall (Norrköping Tidningar) sågar också boken. Länge undrar jag varför Sundström lämnat Stockholm. Hennes förberedelser är obefintliga och hennes okunnighet monumental. Lena Sundströms vrångbild av Danmark är så sällsynt innehållslös att den knappast får någon genomslagskraft. Vi är trots allt rätt många som har betydligt djupare kunskaper om Danmark och vet att de flesta danskar är vansinnigt stolta och lyckliga över att bo i ett land som fungerar så väl.
Stefan Jonsson (Aftonbladet) anser att boken förenar krönikörens rappa tillslag med antropologens fundersamhet. Lägg därtill Sundströms journalistiska fotarbete – platsbesök på språkkurser och flyktingförläggningar, intervjuer med vanligt folk och ledare över hela den politiska skalan – och man har en vidunderlig kombination.
Jag fastnar för Jonssons påstående att utvecklingen i Danmark bidragit till att samhället spruckit upp i grupper behärskade av ömsesidig fruktan. Danskhetens försvarare har förverkligat den ghettoisering de säger sig motarbeta. Det får mig att tänka på situationen i Sverige. Att Sverige för en annan, mer välkomnande, politik än danskarna har knappast lett till att konflikterna i samhället är mindre. Bilar och hus brinner i Malmö, Göteborg, Uppsala och i andra städer. Stenar kastas mot samhällets företrädare. Bussturer och spårvagnslinjer ställs in.
fredag 11 september 2009
Idag presenteras reformen för nyanlända invandrare
Nyamko Sabuni (Fp) presenterar idag på DN debatt den reform om nyanländas arbetsmarknadsetablering som jag jobbat med en längre tid.
Presskonferensen går att se här.
Reformen presenteras på regeringens hemsida.
Syftet är att varje nyanländ utifrån sina egna förutsättningar ska få professionellt stöd att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning samt ta del av de rättigheter och skyldigheter som gäller i Sverige.
Uppdaterat med mediakommentarer:
Jusek anser att en etableringsperiod på två år för nyanlända är en för kort tid. För att en invandrad akademiker ska kunna etablera sig i sitt yrke i Sverige krävs i många fall både studier i svenska på avancerad nivå och sedan kompletterande utbildning vid högskolan. Tvåårsregeln riskerar att leda till att många akademiker med utländsk bakgrund inte får en möjlighet att använda sin kompetens, fortsätter Göran Arrius (ordförande Jusek).
Jusek borde vara medvetna om möjligheten till studiemedel, som även akademiker med utländsk bakgrund har rätt till.
Sydsvenskan är relativt positiva till reformen.
Det kan verka som om Sabuni gödslar med miljonerna och lägger ytterligare en hopplös uppgift på den stackars Arbetsförmedlingen. Men något måste hända med jobbintegrationen.
Då är alla förslag bra utom de dåliga.
Södertäljes kommunalråd Anders Lago har skrivit en debattartikel i Dagens Samhälle trots att han inte kan ha hunnit att se förslagen innan inlägget skrevs. En väl fungerade etablering går via en effektiv kontakt med arbetsmarknaden, skriver Anders Lago. Det är en märklig kommentar när nu regeringen för första gången garanterar alla nyanlända arbetsförberedande insatser.
Sveriges Kommuner och Landsting välkomnar lagförslaget att staten ska ha huvudansvaret för introduktionen av nyanlända.
SKL har under flera år efterlyst ett statligt huvudansvar för introduktionen. Fördelen med den nya ordningen är att arbetsförmedling, försäkringskassa och de egna insatserna kan samordnas på ett smidigare sätt. Det har inte alltid varit lätt för kommunerna att sköta samordningen av dessa statliga aktörer, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.
Vänsterpartiet välkomnar delar av regeringens förslag men är kritiska till den övergripande inriktningen. De efterlyser en pliktlag som tvingar kommuner att ta emot de som får asyl.
- Det är dags att lagstifta om alla kommuners skyldigheter att ta emot nyanlända flyktingar. Det är i kommunerna människor bor och verkar, och det är här förutsättningarna måste ordnas. Samtidigt som situationen särskilt i vissa storstadskommuner är mycket pressad både när det gäller boendevillkor och möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden finns det fortfarande rika och välmående kommuner som inte tar emot några flyktingar alls.
Fler reaktioner läggs till efter hand.
Presskonferensen går att se här.
Reformen presenteras på regeringens hemsida.
Syftet är att varje nyanländ utifrån sina egna förutsättningar ska få professionellt stöd att så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete och klara sin egen försörjning samt ta del av de rättigheter och skyldigheter som gäller i Sverige.
Uppdaterat med mediakommentarer:
Jusek anser att en etableringsperiod på två år för nyanlända är en för kort tid. För att en invandrad akademiker ska kunna etablera sig i sitt yrke i Sverige krävs i många fall både studier i svenska på avancerad nivå och sedan kompletterande utbildning vid högskolan. Tvåårsregeln riskerar att leda till att många akademiker med utländsk bakgrund inte får en möjlighet att använda sin kompetens, fortsätter Göran Arrius (ordförande Jusek).
Jusek borde vara medvetna om möjligheten till studiemedel, som även akademiker med utländsk bakgrund har rätt till.
Sydsvenskan är relativt positiva till reformen.
Det kan verka som om Sabuni gödslar med miljonerna och lägger ytterligare en hopplös uppgift på den stackars Arbetsförmedlingen. Men något måste hända med jobbintegrationen.
Då är alla förslag bra utom de dåliga.
Södertäljes kommunalråd Anders Lago har skrivit en debattartikel i Dagens Samhälle trots att han inte kan ha hunnit att se förslagen innan inlägget skrevs. En väl fungerade etablering går via en effektiv kontakt med arbetsmarknaden, skriver Anders Lago. Det är en märklig kommentar när nu regeringen för första gången garanterar alla nyanlända arbetsförberedande insatser.
Sveriges Kommuner och Landsting välkomnar lagförslaget att staten ska ha huvudansvaret för introduktionen av nyanlända.
SKL har under flera år efterlyst ett statligt huvudansvar för introduktionen. Fördelen med den nya ordningen är att arbetsförmedling, försäkringskassa och de egna insatserna kan samordnas på ett smidigare sätt. Det har inte alltid varit lätt för kommunerna att sköta samordningen av dessa statliga aktörer, säger Anders Knape, ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting.
Vänsterpartiet välkomnar delar av regeringens förslag men är kritiska till den övergripande inriktningen. De efterlyser en pliktlag som tvingar kommuner att ta emot de som får asyl.
- Det är dags att lagstifta om alla kommuners skyldigheter att ta emot nyanlända flyktingar. Det är i kommunerna människor bor och verkar, och det är här förutsättningarna måste ordnas. Samtidigt som situationen särskilt i vissa storstadskommuner är mycket pressad både när det gäller boendevillkor och möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden finns det fortfarande rika och välmående kommuner som inte tar emot några flyktingar alls.
Fler reaktioner läggs till efter hand.
tisdag 8 september 2009
Häpnadsväckande skatte- och bidragsfusk
Jag tänker inte förvandla Integrationsbloggen till en populistblogg, men Ekstra Bladets strida ström av avslöjanden om bidragsfusk är för häpnadsväckande för att undlåta att skriva om. En efter en av irakiska politiker med hög inkomst visar sig samtidigt gå på danska bidrag, allt från förtidspension till socialbidrag. Det är faktiskt märkligt att inte någon tidning i Sverige tagit upp detta. Och hur ser det ut i Sverige? Det finns ju t.ex. många svensk-kurder med höga poster i irakiska kurdistan.
Den danske statsborger og førtidspensionist Samia Aziz Mohammad fra Næstved hele 1,4 mio. kroner skattefrit om året i løn som parlamentsmedlem i Irak.
Den dansk-irakiske Imam Ali Hussein Allak, der har folkeregisteradresse i Farum, scorer 46.000 kroner om måneden som politiker i Irak utan att skatta för sina inkomster.
I Danmark er Balen Abdulla og hans kone førtidspensionister med folkeregisteradresse i et socialt boligbyggeri i Albertslund, men i hjemlandet Irak sidder han i det kurdiske parlament og indkasserer hver måned en høj, skattefri politiker-hyre.
Den 53-årige Muthafer Taher Haji, der har folkeregisteradresse i et socialt boligbyggeri Greve, hæver hver måned en førtidspension på godt 13.000 kroner før skat, fordi myndighederne har vurderet, han er uarbejdsdygtig. Men den danske statsborger Muthafer Haji også har et vellønnet job på den irakiske ambassade i Bulgariens hovedstad, Sofia.
I Danmark modtager den 56-årige irakiske flygtning Talaat Sayfaddin førtidspension og har folkeregisteradresse i et socialt boligbyggeri i Tilst ved Århus. I Nordirak nyder han godt af den ypperste luksus, har han de sidste fem år hævet en topløn som medlem af det kurdiske selvstyreparlament.
Den 60-årige irakiske flygtning och førtidspensionisten Fouad Chalabi og hans kone Berevab Sarhank. Hun netop er blevet valgt ind i parlamentet, mens han i en årrække har været højre hånd for Iraks præsident. Ifølge flere højtstående kilder i Danmark og Irak har den tjans givet en ekstraordnær fed løn og andre goder som bil, bolig og bodyguards i Irak.
Den irakiske senior-viceindenrigsminister, Adnan Al-Assadi, der har dansk statsborgerskab, tjener hvert år millioner af kroner. Alligevel lader han Københavns Kommune forsørge sin kone og tre børn, der bor på Amager, hvor konen hver måned hæver kontanthjælp og boligsikring.
Jag vet inte vilken kurdisk gruppering som ligger bakom Kurdistan Post, men också de rapporterar om de bidragsfuskande politikerna. Är det någon som kan komma med en seriös kommentar eller information om detta?
Den danske statsborger og førtidspensionist Samia Aziz Mohammad fra Næstved hele 1,4 mio. kroner skattefrit om året i løn som parlamentsmedlem i Irak.
Den dansk-irakiske Imam Ali Hussein Allak, der har folkeregisteradresse i Farum, scorer 46.000 kroner om måneden som politiker i Irak utan att skatta för sina inkomster.
I Danmark er Balen Abdulla og hans kone førtidspensionister med folkeregisteradresse i et socialt boligbyggeri i Albertslund, men i hjemlandet Irak sidder han i det kurdiske parlament og indkasserer hver måned en høj, skattefri politiker-hyre.
Den 53-årige Muthafer Taher Haji, der har folkeregisteradresse i et socialt boligbyggeri Greve, hæver hver måned en førtidspension på godt 13.000 kroner før skat, fordi myndighederne har vurderet, han er uarbejdsdygtig. Men den danske statsborger Muthafer Haji også har et vellønnet job på den irakiske ambassade i Bulgariens hovedstad, Sofia.
I Danmark modtager den 56-årige irakiske flygtning Talaat Sayfaddin førtidspension og har folkeregisteradresse i et socialt boligbyggeri i Tilst ved Århus. I Nordirak nyder han godt af den ypperste luksus, har han de sidste fem år hævet en topløn som medlem af det kurdiske selvstyreparlament.
Den 60-årige irakiske flygtning och førtidspensionisten Fouad Chalabi og hans kone Berevab Sarhank. Hun netop er blevet valgt ind i parlamentet, mens han i en årrække har været højre hånd for Iraks præsident. Ifølge flere højtstående kilder i Danmark og Irak har den tjans givet en ekstraordnær fed løn og andre goder som bil, bolig og bodyguards i Irak.
Den irakiske senior-viceindenrigsminister, Adnan Al-Assadi, der har dansk statsborgerskab, tjener hvert år millioner af kroner. Alligevel lader han Københavns Kommune forsørge sin kone og tre børn, der bor på Amager, hvor konen hver måned hæver kontanthjælp og boligsikring.
Jag vet inte vilken kurdisk gruppering som ligger bakom Kurdistan Post, men också de rapporterar om de bidragsfuskande politikerna. Är det någon som kan komma med en seriös kommentar eller information om detta?
söndag 6 september 2009
Vårdnadsbidraget fick väntade effekter
När vårdnadsbidraget infördes varnade många för att det skulle försvåra för kvinnor på arbetsmarknaden och särskilt för invandrade kvinnor i familjer med mer traditionella könsmönster.
Birgitta Olsson (Fp) framhåller också en försämrad integration som effekt av vårdbidraget. Invandrarkvinnor tillhör dem som bäst behöver en skjuts ut i arbetslivet. Det sista de behöver är enligt Olsson ytterligare "stöd" för att stanna hemma.
- Och det är märkligt att inte fler borgerliga har skrikit till om att vårdnadsbidraget bryter den arbetslinje som vi gick till val på.
Thomas Eneroth (s), vice ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott, tycker det är fel att låta svenskarnas familjepolitik ändras efter vem som styr. Regeringen borde ta fasta på det "erbjudande" som socialdemokraterna kommit med: att acceptera jämställdhetsbonusen men slopa vårdnadsbidraget.
- Norge avskaffar nu sitt kontantstötte som är som vårdnadsbidraget. Av dem som valde bidraget i Norge var 96 procent kvinnor. Deras etablering på arbetsmarknaden försämrades kraftigt, och den stora gruppen utgjordes av invandrarkvinnor i miljonprogramsområden, säger Eneroth.
Det visar sig nu att kritikerna fick rätt. De som mest använder sig av vårdnadsbidraget är kvinnor med utländsk bakgrund i miljonprogramsområden.
Kartläggningen visar att utfallet skiljer sig stort mellan olika stadsdelar. I ytterförorterna är intresset större än i mer välbärgade närförorter.
I Älvsjö har endast 4,3 procent av barnen föräldrar som stannat hemma mot vårdnadsbidrag. I Spånga–Tensta är det nästan tre gånger så många.
I Rinkeby har en stor andel av mammorna med vårdnadsbidrag somalisk bakgrund – en grupp som generellt redan tidigare har lyckats dåligt på arbetsmarknaden.
Vårdnadsbidraget bidrar till att ytterligare försvaga incitamenten att arbeta för grupper som redan tidigare står utanför arbetskraften. Därutöver försvårar det barnens framtida möjligheter på arbetsmarknaden. Internationell forskning (återkommande i bl.a. OECD:s granskningar av länders integrationspolitik) visar att det är viktigt att barn med annat modersmål går på dagis för att tidigt komma i kontakt med landets språk och därmed klara sig bättre i skola och arbetsliv.
Birgitta Olsson (Fp) framhåller också en försämrad integration som effekt av vårdbidraget. Invandrarkvinnor tillhör dem som bäst behöver en skjuts ut i arbetslivet. Det sista de behöver är enligt Olsson ytterligare "stöd" för att stanna hemma.
- Och det är märkligt att inte fler borgerliga har skrikit till om att vårdnadsbidraget bryter den arbetslinje som vi gick till val på.
Thomas Eneroth (s), vice ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott, tycker det är fel att låta svenskarnas familjepolitik ändras efter vem som styr. Regeringen borde ta fasta på det "erbjudande" som socialdemokraterna kommit med: att acceptera jämställdhetsbonusen men slopa vårdnadsbidraget.
- Norge avskaffar nu sitt kontantstötte som är som vårdnadsbidraget. Av dem som valde bidraget i Norge var 96 procent kvinnor. Deras etablering på arbetsmarknaden försämrades kraftigt, och den stora gruppen utgjordes av invandrarkvinnor i miljonprogramsområden, säger Eneroth.
Det visar sig nu att kritikerna fick rätt. De som mest använder sig av vårdnadsbidraget är kvinnor med utländsk bakgrund i miljonprogramsområden.
Kartläggningen visar att utfallet skiljer sig stort mellan olika stadsdelar. I ytterförorterna är intresset större än i mer välbärgade närförorter.
I Älvsjö har endast 4,3 procent av barnen föräldrar som stannat hemma mot vårdnadsbidrag. I Spånga–Tensta är det nästan tre gånger så många.
I Rinkeby har en stor andel av mammorna med vårdnadsbidrag somalisk bakgrund – en grupp som generellt redan tidigare har lyckats dåligt på arbetsmarknaden.
Vårdnadsbidraget bidrar till att ytterligare försvaga incitamenten att arbeta för grupper som redan tidigare står utanför arbetskraften. Därutöver försvårar det barnens framtida möjligheter på arbetsmarknaden. Internationell forskning (återkommande i bl.a. OECD:s granskningar av länders integrationspolitik) visar att det är viktigt att barn med annat modersmål går på dagis för att tidigt komma i kontakt med landets språk och därmed klara sig bättre i skola och arbetsliv.
Axess sprider vandringssägner
Jag uppskattar verkligen Axess magasin. Därför blev jag desto mer besviken när jag läste Jackie Jakubowskis "När främlingar korsar sina spår". Genom att publicera den lilla texten bidrar Axess till att sprida vandringssägner. Innehållet i artikeln har flera faktafel. Fel som många verkar vilja tro är fakta eftersom de återkommer med jämna mellanrum, precis som vandringssägner gör.
Jakubovski skriver om begreppet invandrare och fortsätter: Uppenbarligen är det också en egenskap som går i arv - man talar i arbetslöshets- och brottsstatistiken om såväl "andra-" som "tredjegenerationens invandrare". denna absurda etiketteringsiver är besläktad med den rasmytologiska principen "en gång främling alltid främling" - även om generationer skiljer dagens statistiska objekt från hans immigrantförfäder. I förlängningen leder denna klassificering till en indelning mellan "dem" och "oss"; den omöjliggör integrationen och definierar en stor del av Sveriges befolkning som hem- och rotlös.
Det är slagkraftiga meningar som hade haft sina poänger om de inte baserade sig på rena påhitt. Jag utmanar Axess och Jakubowski att hitta några sådana myndighetstexter eller statistik från myndigheter från det senaste decenniet som använder sig av begreppen "andra-" eller "tredjegenerationens invandrare".
Jag har jobbat med integrationsfrågor i myndighetsvärlden det senaste decenniet, ofta med statistik som rör integration, och har inte sett en enda myndighetstext som använder sig av Jakubowskis begrepp. Däremot har jag sett en och annan forskare använda begreppen. Men också det händer sällan och kan knappast belasta myndigheterna.
Det finns faktiskt framtagna riktlinjer för hur myndigheter ska presentera integrationsstatistik som jag var med och tog fram 2002. Även om all statistik som utgår från födelseland kan vara känslig så är myndigheternas hantering av sådana uppgifter långt ifrån sådan som det framställs i Axess. När jag jobbade på Integrationsverket var till och med begreppet invandrare utmönstrat. Där användes terminologin "utrikes födda" och "barn med två utrikes födda föräldrar". Numera brukar utrikes född och utländsk bakgrund (personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar) användas i statistiken medan invandrare används i löpande text när det blir för omständligt att använda begreppet utrikes född.
Jag kan inte bedöma om slutklämmen i texten - att personer som heter Jakubowski betecknas som personer med "invandrarbakgrund" - enbart är retoriskt eller om han påstår att det finns statistik som utgår från vad han anser vara "osvenska" namn. Oavsett förstärker det bara intrycket av att författaren är mer intresserad av att sprida myter än att ta reda på fakta. Givetvis finns det inte sådan statistik, och inte heller statistik baserad på etnicitet som till skillnad från många andra länder inte är tillåten i Sverige.
Jakubovski skriver om begreppet invandrare och fortsätter: Uppenbarligen är det också en egenskap som går i arv - man talar i arbetslöshets- och brottsstatistiken om såväl "andra-" som "tredjegenerationens invandrare". denna absurda etiketteringsiver är besläktad med den rasmytologiska principen "en gång främling alltid främling" - även om generationer skiljer dagens statistiska objekt från hans immigrantförfäder. I förlängningen leder denna klassificering till en indelning mellan "dem" och "oss"; den omöjliggör integrationen och definierar en stor del av Sveriges befolkning som hem- och rotlös.
Det är slagkraftiga meningar som hade haft sina poänger om de inte baserade sig på rena påhitt. Jag utmanar Axess och Jakubowski att hitta några sådana myndighetstexter eller statistik från myndigheter från det senaste decenniet som använder sig av begreppen "andra-" eller "tredjegenerationens invandrare".
Jag har jobbat med integrationsfrågor i myndighetsvärlden det senaste decenniet, ofta med statistik som rör integration, och har inte sett en enda myndighetstext som använder sig av Jakubowskis begrepp. Däremot har jag sett en och annan forskare använda begreppen. Men också det händer sällan och kan knappast belasta myndigheterna.
Det finns faktiskt framtagna riktlinjer för hur myndigheter ska presentera integrationsstatistik som jag var med och tog fram 2002. Även om all statistik som utgår från födelseland kan vara känslig så är myndigheternas hantering av sådana uppgifter långt ifrån sådan som det framställs i Axess. När jag jobbade på Integrationsverket var till och med begreppet invandrare utmönstrat. Där användes terminologin "utrikes födda" och "barn med två utrikes födda föräldrar". Numera brukar utrikes född och utländsk bakgrund (personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar) användas i statistiken medan invandrare används i löpande text när det blir för omständligt att använda begreppet utrikes född.
Jag kan inte bedöma om slutklämmen i texten - att personer som heter Jakubowski betecknas som personer med "invandrarbakgrund" - enbart är retoriskt eller om han påstår att det finns statistik som utgår från vad han anser vara "osvenska" namn. Oavsett förstärker det bara intrycket av att författaren är mer intresserad av att sprida myter än att ta reda på fakta. Givetvis finns det inte sådan statistik, och inte heller statistik baserad på etnicitet som till skillnad från många andra länder inte är tillåten i Sverige.
fredag 4 september 2009
Slentrianmässiga hänvisningar till Sverigedemokraterna
Det är verkligen bekvämt för journalister och ledarskribenter att Sverigedemokraterna finns. Så fort ett parti eller en politiker kommer med ett förslag som handlar om migrations- eller integrationspolitik tar de chansen att hänvisa till SD. Ofta utan att själva påpeka i sak vad de giller eller inte gillar. Det är ett effektivt sätt att döda en debatt. Om de nu tycker så illa om ett förslag kan de väl ta ställning och förklara varför utan att ge ett parti de ogillar extra reklam.
Ingvar Persson och Aron Lund är två aktuella exempel på missbruket.
Ingvar Persson och Aron Lund är två aktuella exempel på missbruket.
torsdag 3 september 2009
Nu börjar det röra på sig
Idag presenterade Integrationsminister Nyamko Sabuni i SvD att regeringen tänker införa samhällsorientering för nyanlända invandrare. Det är en del av en större reform för nyanlända invandrare som jag arbetat med en längre tid. Väldigt skönt att se målsnöret närma sig.
EU på väg mot en politik för vidarebosättning av flyktingar
Kartan är hämtad från en artikel i BBC News om vidarebosättning till Europa. Den visar att Sverige är det land i Europa som tar emot flest vidarebosatta flyktingar. Nu föreslår EU-kommissionen ett EU-program för att vidarebosätta flyktingar.
Under the new scheme EU nations would decide together every year which refugee groups should be given priority for resettlement, and receive more money from a joint fund to give them a new home. Member states which resettle will receive an extra 4,000 euros (£3,523) per resettled person from the European Refugee Fund.
En ambition med programmet är att flyktingströmmen över medelhavet ska minska i och med att det går att komma till Europa som flykting på annat sätt. Erfarenheter från Australien visar dock att det inte finns något klart samband mellan organiserad vidarebosättning av flyktingar och antalet personer som söker asyl.
onsdag 2 september 2009
Ökad sysselsättning men försämrat läge på arbetsmarknaden för utrikes födda
Arbetskraftsundersökningen för andra kvartalet 2009 visar flera intressanta fakta när man gräver lite djupare bland siffrorna. Antalet utrikes födda (16-64 år) som var sysselsatta har, trots lågkonjunktur, ökat med 8400 personer jämfört med ett år sedan. Under samma period minskade antalet sysselsatta bland de inrikes födda med 91500 personer. Detta visar tydligt att försämringen på arbetsmarknaden inte drabbat utrikes födda i den utsträckning som många förväntat sig.
Samtidigt minskar andelen sysselsatta med 1,5 procentenheter och den relativa arbetslösheten ökar med 3 procentenheter bland de utrikes födda. Detta beror på att antalet utrikes födda mellan 16-64 år ökat med 36400 personer under samma period.
Det går alltså bättre för utrikes födda än inrikes födda på arbetsmarknaden, men på grund av en stor befolkningsökning bland utrikes födda sker det ändå en försämring på arbetsmarknaden relativt inrikes födda. Man får inte underskatta invandringen som faktor när sysselsättningsutvecklingen analyseras.
Samtidigt minskar andelen sysselsatta med 1,5 procentenheter och den relativa arbetslösheten ökar med 3 procentenheter bland de utrikes födda. Detta beror på att antalet utrikes födda mellan 16-64 år ökat med 36400 personer under samma period.
Det går alltså bättre för utrikes födda än inrikes födda på arbetsmarknaden, men på grund av en stor befolkningsökning bland utrikes födda sker det ändå en försämring på arbetsmarknaden relativt inrikes födda. Man får inte underskatta invandringen som faktor när sysselsättningsutvecklingen analyseras.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)