Regeringen aviserar avgifter för utländska studenter

Regeringen har idag aviserat att medborgare från andra länder är EU/EES eller Schweiz, s.k. tredjelandstudenter, ska betala en avgift för sin högskoleutbildning med start från höstterminen 2011.

Universiteten och högskolorna avses själva bestämma studieavgifternas storlek, utifrån principen om full kostnadstäckning. Hur hög studieavgiften blir kommer alltså att bero på utbildningarnas utformning.

Hela eller en del av studieavgiften bör betalas i förskott för att en avgiftsskyldig student ska få påbörja utbildningen. Intäkterna från studieavgifterna bör disponeras av universitet och högskolor. Samtidigt som avgifterna införs avses de statliga anslagen till grundutbildningen att minskas successivt. De medel som dras in kommer att användas till andra angelägna satsningar på högre utbildning, som ökad kvalitet i utbildningen.

Förändringen sker med bakgrund av att antalet inresande studenter till Sverige har trefaldigats sedan 1999 och utgör drygt åtta procent av samtliga studenter i Sverige. Kostnaderna för dessa har därmed också ökat. Intresset har ökat särskilt från länder utanför Europa. Inför höstterminen 2009 kom 120 000 ansökningar från studenter från länder utanför EU/EES. Det är, enligt regeringen, inte rimligt att erbjuda skattefinansierad avgiftsfri utbildning till alla utländska studenter utan svenska skattemedel bör i första hand täcka behovet av utbildning för svenska medborgare.

Anmälningsavgift minskar de oseriösa ansökningarna till svenska högskolor?

Läser i Sydsvenskan att svenska lärosäten i höst har fått 114 090 ansökningar från utomeuropeiska studenter, varav cirka 18 000 behöriga studenter antagits. Mängden ansökningar har inneburit stora administrationskostnader och Verket för Högskoleservice föreslår att en anmälningsavgift på 100 euro införs från hösten 2011 för att stimulera till mer seriösa och genomtänkta anmälningar.

Det är på tiden. När jag jobbade på Malmö Högskola fick jag se det tröstlösa jobbet att sortera bland tusentals ansökningar från främst Pakistan och Nigeria. Dessa skickas oftast in av agenter som lurar både studenter och lärosäten. Det är svårt att skilja dessa ansökningar från "riktiga". Dessutom är det mycket vanligt att studenter som blir antagna inte dyker upp på utbildningarna. De kan ha tagit sig in i Europa och vara nöjda med det, ha kommit in någon annan stans eller inte visat sig kunna samla ihop de ekonomiska medel som krävs för att få visum.

Mer seriösa ansökningar gynnar alla.