I år är det, enligt Fokus ranking, Nora som är Sveriges bästa kommun på integration. Det verkar vara dagsformen som avgör, för Gnosjö som brukar vara bland de bästa halkar ner till plats 136. Fokus lyfter fram tre förklaringar till framgångarna i Nora:
* Örebro. Kort pendlingsavstånd till en större stad är viktigt. Noraborna har bara fyra mil till Örebro. Men även Mälardalens arbetsmarknad ligger inom räckhåll.
* En omsorgsfull flyktingmottagning och strategisk bostadspolitik.
* Mysfaktorn. Alla känner alla här, det är tryggt och framför allt är föreningslivet väldigt aktivt. Särskilt för barnfamiljer som kommer hit är tryggheten viktig. Det finns inte direkt något busliv bland ungdomar heller.
Visar inlägg med etikett Fokus. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Fokus. Visa alla inlägg
fredag 25 februari 2011
tisdag 13 april 2010
Fokus: Hylte bäst på integration
Årets integrationsranking från Fokus hamnade så mycket i mediaskugga att till och med jag missade händelsen. Hylte är året vinnare. Topp 10 ser ut som följer:
1. Hylte
2. Uppvidinge
3. Salem
4. Vaggeryd
5. Trosa
6. Älmhult
7. Eksjö
8. Oskarshamn
9. Gnosjö
10. Upplands Bro
Min födelse- och uppväxtkommun, Tomelilla, placerar sig tredje sist på rankingen, strax före Vilhelmina och Askersund. Vad ska man tro egentligen? Så sent som i augusti 2009 lyftes Tomelilla fram som förebild i integrationsfrågor. Kanske rusar de uppåt i nästa års ranking?
Läs mer: Om hur rankingen gjordes, om storstäderna i rankingen och nedslag i Salem och Trosa.
1. Hylte
2. Uppvidinge
3. Salem
4. Vaggeryd
5. Trosa
6. Älmhult
7. Eksjö
8. Oskarshamn
9. Gnosjö
10. Upplands Bro
Min födelse- och uppväxtkommun, Tomelilla, placerar sig tredje sist på rankingen, strax före Vilhelmina och Askersund. Vad ska man tro egentligen? Så sent som i augusti 2009 lyftes Tomelilla fram som förebild i integrationsfrågor. Kanske rusar de uppåt i nästa års ranking?
Läs mer: Om hur rankingen gjordes, om storstäderna i rankingen och nedslag i Salem och Trosa.
tisdag 7 april 2009
Mellanförskap och kommunernas integrationsarbete
Den andra April var jag på seminarium och boksläpp i riksdagshuset. Boken som presenterades var Mellanförskap - mellan utanförskap och integration, mellan hinder och möjligheter av Nima Sanandaji. Jag har inte hunnit läsa boken än men den verkar inte innehålla så värst mycket nyheter, men antagligen ett försök till perspektivskifte i integrationsdebatten. Nima betonade att det behövs en mer positiv ton för att inte allt negativt snack om integrationen ska bli självuppfyllande.
Om att ranka kommunernas integrationsarbete
I Danmark har man utvecklat ett betydligt mer förfinat instrument för att jämföra integrationsinsatsen i kommunerna än vad Fokus gör i Sverige. En intressant uppgift i den danska rapporten är att ca. 64-73% av skillnaderna i arbetsmarknadsetablering mellan kommunerna kan förklaras med att kommunerna har olika villkor för integration, dvs, att invandrarna har olika humankapital och kommunerna olika arbetslöshet. Kommunernas specifika integrationsarbete avgör alltså bara en tredjedel av resultatet. Fokus borde göra en svensk kommunranking efter den danska metoden istället för att fortsätta med sina intetsägande indikatorer.
Om att ranka kommunernas integrationsarbete
I Danmark har man utvecklat ett betydligt mer förfinat instrument för att jämföra integrationsinsatsen i kommunerna än vad Fokus gör i Sverige. En intressant uppgift i den danska rapporten är att ca. 64-73% av skillnaderna i arbetsmarknadsetablering mellan kommunerna kan förklaras med att kommunerna har olika villkor för integration, dvs, att invandrarna har olika humankapital och kommunerna olika arbetslöshet. Kommunernas specifika integrationsarbete avgör alltså bara en tredjedel av resultatet. Fokus borde göra en svensk kommunranking efter den danska metoden istället för att fortsätta med sina intetsägande indikatorer.
fredag 27 mars 2009
Fokus integrationsranking har kommit
Missa inte Fokus kontroversiella ranking över bästa integrationskommuner.
Som vanligt med småländska kommuner i topp.
Som vanligt med småländska kommuner i topp.
måndag 1 september 2008
Sverigedemokraterna i Fokus
Ni har väl inte missat Fokus långa artikel om Sverigedemokraterna? Artikeln fokuserar på de fyra ledande Sverigedemokraterna, som alla studerat på Lunds Universitet.
Sverigedemokraterna är lika mycket nu som tidigare ett enfrågeparti. Det är bara i flykting- och invandrarfrågorna som några väljare alls svarar att Sverigedemokraterna har de bästa idéerna.
Sverigedemokraterna har väljarnas förtroende på ett enda område. Framtiden för den »Fantastiska fyran« ligger inte i händerna på dem själva, utan avgörs av om de etablerade partierna kan hålla vad de lovat. Att de människor som söker sig hit från andra länder snabbt ska kunna försörja sig själva. Att de är en tillgång, inte ett problem.
Vinner inte etablissemanget den debatten kan vi snart ha en främlingsfientlig vågmästare i riksdagen. Får invandrarna jobb är Sverigedemokraternas saga all.
Jag ska senare kommentera sista meningen, Får invandrarna jobb är Sverigedemokraternas saga all, mer utförligt. Jag är inte helt övertygad om att det stämmer.
Sverigedemokraterna är lika mycket nu som tidigare ett enfrågeparti. Det är bara i flykting- och invandrarfrågorna som några väljare alls svarar att Sverigedemokraterna har de bästa idéerna.
Sverigedemokraterna har väljarnas förtroende på ett enda område. Framtiden för den »Fantastiska fyran« ligger inte i händerna på dem själva, utan avgörs av om de etablerade partierna kan hålla vad de lovat. Att de människor som söker sig hit från andra länder snabbt ska kunna försörja sig själva. Att de är en tillgång, inte ett problem.
Vinner inte etablissemanget den debatten kan vi snart ha en främlingsfientlig vågmästare i riksdagen. Får invandrarna jobb är Sverigedemokraternas saga all.
Jag ska senare kommentera sista meningen, Får invandrarna jobb är Sverigedemokraternas saga all, mer utförligt. Jag är inte helt övertygad om att det stämmer.
onsdag 14 maj 2008
Debatten om Fokus integrationsindex går vidare
Fokus har svarat på Sakine Modons krönika om integrationsindex i City.
Mitt förslag för att göra ett bättre och mer rättvisande index nästa år:
* Istället för att ge plus för antalet nyanlända invandrare och andelen utrikes födda bör man exkludera kommuner med försvinnande låg andel utrikes födda.
* Ta bort betyg för relativa framgångar. Att utrikes födda har högre sysselsättning än inrikes födda betyder ingenting om båda har en låg sysselsättning.
* Inkludera resultatet i SFI och resultaten i skolan för elever med utländsk bakgrund i index.
Gör ett mer vetenskapligt index
Ett index kan vara nyttigt eftersom det leder till följddiskussioner om hur vi förbättrar integrationen. Men Fokus index har inget av vetenskaplighet över sig. Det är lika mycket åsiktsjournalistik som de skriver att Sakine Madon hänger sig åt.
Det bästa sättet att mäta integrationen i kommunerna är att, likt Ministeriet for Flygtninge, Indvandrere og Integration i Danmark, mäta hur det går för utrikes födda i kommunerna kontrollerat för variabler som vistelsetid, utbildningsnivå, ursprungsland etcetera.
Effektutvärderingen rangordnar kommunerna efter hur snabbt invandrare i kommunen blir självförsörjande eller går en ordinarie utbildning. I mätningen tas det hänsyn till att kommunerna har olika förutsättningar, t.ex. på grund av invandrarnas sammansättning och för att de lokala arbetsmarknaderna kan variera mellan kommuner. (min översättning)
Det har ivarjefall en ambition av vetenskaplighet över sig. Så Fokus, eller ännu hellre Integrationsdepartementet, beställ en sådan undersökning.
Uppdatering:
Jag kom att tänka på att Fokus fd. chefredaktör Martin Ådahl numera är chef för nystartade tankesmedjan FORES. Ett utmärkt projekt för FORES hade varit att utveckla ett mer fördjupat och vetenskapligt integrationsindex. Jag hjälper gärna till :)
Mitt förslag för att göra ett bättre och mer rättvisande index nästa år:
* Istället för att ge plus för antalet nyanlända invandrare och andelen utrikes födda bör man exkludera kommuner med försvinnande låg andel utrikes födda.
* Ta bort betyg för relativa framgångar. Att utrikes födda har högre sysselsättning än inrikes födda betyder ingenting om båda har en låg sysselsättning.
* Inkludera resultatet i SFI och resultaten i skolan för elever med utländsk bakgrund i index.
Gör ett mer vetenskapligt index
Ett index kan vara nyttigt eftersom det leder till följddiskussioner om hur vi förbättrar integrationen. Men Fokus index har inget av vetenskaplighet över sig. Det är lika mycket åsiktsjournalistik som de skriver att Sakine Madon hänger sig åt.
Det bästa sättet att mäta integrationen i kommunerna är att, likt Ministeriet for Flygtninge, Indvandrere og Integration i Danmark, mäta hur det går för utrikes födda i kommunerna kontrollerat för variabler som vistelsetid, utbildningsnivå, ursprungsland etcetera.
Effektutvärderingen rangordnar kommunerna efter hur snabbt invandrare i kommunen blir självförsörjande eller går en ordinarie utbildning. I mätningen tas det hänsyn till att kommunerna har olika förutsättningar, t.ex. på grund av invandrarnas sammansättning och för att de lokala arbetsmarknaderna kan variera mellan kommuner. (min översättning)
Det har ivarjefall en ambition av vetenskaplighet över sig. Så Fokus, eller ännu hellre Integrationsdepartementet, beställ en sådan undersökning.
Uppdatering:
Jag kom att tänka på att Fokus fd. chefredaktör Martin Ådahl numera är chef för nystartade tankesmedjan FORES. Ett utmärkt projekt för FORES hade varit att utveckla ett mer fördjupat och vetenskapligt integrationsindex. Jag hjälper gärna till :)
tisdag 13 maj 2008
Välförtjänt kritik av Fokus integrationsindex
Sakine Madon sågar idag tidningen Fokus utnämning av Sveriges bästa integrationskommuner. Det är tur att någon stannar upp, tänker och ifrågasätter de slentrianmässiga dumheter som skrivs om integrationsfrågan i Sverige. Denna gången orkade jag inte formulera en vettig kritik, så jag är tacksam att Sakine gjort jobbet.
Det är sannerligen illa när Botkyrka framhålls som föredöme för integrationen:
Gissningsvis hade de som gjorde undersökningen lite väl party när de skulle dra sina slutsatser, för ironiskt nog har Botkyrka högst arbetslöshet i Stockholms län. Bland folk med utländsk bakgrund är andelen arbetslösa plus andelen med aktivitetsstöd i samma grupp också högst i länet: 63,6 procent (Ams 2008). Bra integration? Seriös journalistik? Kom igen. Botkyrka är tvärtom ett bra exempel på en segregerad kommun med en övertro på integrationsprojekt där piffiga tjänstemän ska ”lära” invandrare att integreras (gå på skogsutflykter, gå till valurnor med mera).
Det är sannerligen illa när Botkyrka framhålls som föredöme för integrationen:
Gissningsvis hade de som gjorde undersökningen lite väl party när de skulle dra sina slutsatser, för ironiskt nog har Botkyrka högst arbetslöshet i Stockholms län. Bland folk med utländsk bakgrund är andelen arbetslösa plus andelen med aktivitetsstöd i samma grupp också högst i länet: 63,6 procent (Ams 2008). Bra integration? Seriös journalistik? Kom igen. Botkyrka är tvärtom ett bra exempel på en segregerad kommun med en övertro på integrationsprojekt där piffiga tjänstemän ska ”lära” invandrare att integreras (gå på skogsutflykter, gå till valurnor med mera).
måndag 12 maj 2008
Gnosjö och Botkyrka bästa integrationskommuner
Fokus har utnämnt Gnosjö som bäst i Sverige på integration. Kriterierna för att bedömas som framgångsrik är stor flyktingmottagning och hög andel utrikes födda, hög sysselsättning och låg ohälsa.
Gnosjö - arbete i centrum
Var fjärde kommuninvånare är av utländsk härkomst. Gnosjö är också den av Sveriges 290 kommuner som har den högsta sysselsättningsgraden bland utrikes födda, 62 procent. Det kan jämföras med genomsnittet på 42,7 procent och med 23,8 procent i Dorotea som hamnar längst ner på listan.
Så här der ”gnosjömodellen” ut:
– Människor som kommer till Gnosjö från andra länder ska kunna se en tydlig framtidsbild av sig själva som yrkesarbetande familjeförsörjare, det ska inte vara en utopi. Vårt mål är att inte en enda av invandrarna ska behöva gå till arbetsförmedlingen, säger Sven-Åke Falkeby.
Matematik, hem- och konsumentkunskap samt datakunskap är obligatoriska inslag redan för de elever som precis börjat läsa svenska för invandrare. Kompletterande yrkesförberedande utbildningar inom exempelvis vård, omsorg och industriteknik ges parallellt med språkundervisningen – ingen tid slösas bort på att vänta till dess att svenskan är perfekt. Genom att visa de nyinflyttade att de snart kommer att kunna försörja sig själva skapas i stället en stark motivation att lära sig språket. Lärarna försöker se individerna i klassrummet, inte en homogen grupp av invandrare, förklarar Sven-Åke Falkeby.
Alltså inget märkvärdigt i sig.
Att ha ett arbete att gå till och att behärska det svenska språket är de två byggstenarna i kommunens framgångsrika integrationspolitik. Mer än 40 mil norr om Gnosjö, i den kommun som kommer på andra plats i årets rankning, är synsättet ganska annorlunda.
Botkyrka - hög andel utrikes födda
Den höga andelen utrikesfödda bidrar till Botkyrkas framskjutna placering på årets rankning. Men också i kategorin relativ sysselsättning hamnar kommunen högt upp – sysselsättningsgraden är fem procentenheter högre bland de Botkyrkabor som är födda i ett annat land än Sverige jämfört med de inrikes födda. Detta placerar Botkyrka i en exklusiv skara: endast 36 av landets 290 kommuner har en högre sysselsättningsgrad bland de utrikes födda än bland de inrikes födda, däribland även Gnosjö.
Gnosjö - arbete i centrum
Var fjärde kommuninvånare är av utländsk härkomst. Gnosjö är också den av Sveriges 290 kommuner som har den högsta sysselsättningsgraden bland utrikes födda, 62 procent. Det kan jämföras med genomsnittet på 42,7 procent och med 23,8 procent i Dorotea som hamnar längst ner på listan.
Så här der ”gnosjömodellen” ut:
– Människor som kommer till Gnosjö från andra länder ska kunna se en tydlig framtidsbild av sig själva som yrkesarbetande familjeförsörjare, det ska inte vara en utopi. Vårt mål är att inte en enda av invandrarna ska behöva gå till arbetsförmedlingen, säger Sven-Åke Falkeby.
Matematik, hem- och konsumentkunskap samt datakunskap är obligatoriska inslag redan för de elever som precis börjat läsa svenska för invandrare. Kompletterande yrkesförberedande utbildningar inom exempelvis vård, omsorg och industriteknik ges parallellt med språkundervisningen – ingen tid slösas bort på att vänta till dess att svenskan är perfekt. Genom att visa de nyinflyttade att de snart kommer att kunna försörja sig själva skapas i stället en stark motivation att lära sig språket. Lärarna försöker se individerna i klassrummet, inte en homogen grupp av invandrare, förklarar Sven-Åke Falkeby.
Alltså inget märkvärdigt i sig.
Att ha ett arbete att gå till och att behärska det svenska språket är de två byggstenarna i kommunens framgångsrika integrationspolitik. Mer än 40 mil norr om Gnosjö, i den kommun som kommer på andra plats i årets rankning, är synsättet ganska annorlunda.
Botkyrka - hög andel utrikes födda
Den höga andelen utrikesfödda bidrar till Botkyrkas framskjutna placering på årets rankning. Men också i kategorin relativ sysselsättning hamnar kommunen högt upp – sysselsättningsgraden är fem procentenheter högre bland de Botkyrkabor som är födda i ett annat land än Sverige jämfört med de inrikes födda. Detta placerar Botkyrka i en exklusiv skara: endast 36 av landets 290 kommuner har en högre sysselsättningsgrad bland de utrikes födda än bland de inrikes födda, däribland även Gnosjö.
onsdag 7 maj 2008
Fokus utser bästa integrationskommunen
Imorgon presenterar tidningen Fokus en rankning över alla Sveriges kommuner när det gäller integration. Förra året utsågs Värnamo till bästa integrationskommun. Jag skrev då om rankingen för NTG asyl & integrations räkning som kan läsas i sin helhet här.
Även om den gjorda jämförelsen är intressant finns det svårigheter att hävda att Värnamo är ett exempel som borde och kan kopieras av andra kommuner. För det första är kommunerna olika. Den småländska gnosjöandan är en svårfångad faktor. Storstäderna kan inte arbeta på samma sätt som en liten/mellanstor landsortskommun. För det andra så kanske inte Fokus lista ger hela sanningen. Särskilt som att några av de kommuner som i andra sammanhang nyligen lyfts fram som framgångsrika föredömen kommer en bit ner på rankinglistan.
Även om den gjorda jämförelsen är intressant finns det svårigheter att hävda att Värnamo är ett exempel som borde och kan kopieras av andra kommuner. För det första är kommunerna olika. Den småländska gnosjöandan är en svårfångad faktor. Storstäderna kan inte arbeta på samma sätt som en liten/mellanstor landsortskommun. För det andra så kanske inte Fokus lista ger hela sanningen. Särskilt som att några av de kommuner som i andra sammanhang nyligen lyfts fram som framgångsrika föredömen kommer en bit ner på rankinglistan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)