Utredningen om samhällsorienteringen är presenterad

Den 4:e mars presenterade regeringens utredare Erik Amnå sitt förslag om samhällsorientering för nyanlända invandrare.

Förslaget innebär i korthet att varje nyanländ person ska erbjudas minst 60 timmars samhällsorientering. De 60 timmarna ska ses som en gemensam bas, som kompletteras genom insatser från kommunen själv, landstinget eller statliga myndigheter i enlighet med annan reglering. Samhällsorienteringen ska inledas så snart som möjligt efter beviljat uppehållstillstånd och i normalfallet vara avslutad när det första etableringsåret är till ända.

Förslaget har tagits emot väl. Expressens ledarsida tycker att det är ett vettigt förslag.

Amnås perspektiv är de nyanländas rättigheter. Och det genomsyras av Demokratiutredningens medborgarideal: samhällsorienteringen ska "skapa förutsättningar för delaktighet" i samhället. "Politisk jämlikhet" är det yttersta målet.

Bland det som ska läras ut finns således det politiska systemet och förvaltningen, arbets- och bostadsmarknad, skola-vård-omsorg, familjerätt, jämställdhet, barnens rättigheter, demokratiska fri- och rättigheter och allt möjligt annat som svenska skolelever tragglar på SO-timmarna.

Vad gäller utlärandet av de "svenska värderingar" som har blivit så populära att dryfta sedan Sverige blev ett invandrarland, inte minst bland folkpartister, håller sig Amnå klokt och formalistiskt till vår konstitution. I regeringsformens första kapitel listas ju de värden som Sverige omfamnar: alla människors lika värde, jämlikhet, frihet, välfärd, antidiskriminering, minoritetsrättigheter, demokratiska idéers överhöghet. Kort sagt, demokratins vackra greatest hits. Dessa ska de nyanlända orienteras i - och många kommer förstås att känna igen sig. Detta är värden som brukar kallas universella (av västerlänningar) och som återfinns bland annat i FN-konventioner och -stadgar.

Skånska Dagbladet är också positiv till förslaget.

Förslaget motsvarar ett starkt behov. Erfarenheten visar att nyanlända invandrare har svårt att orientera sig i det svenska samhället och känna till både rättigheter och skyldigheter som svenskar fått lära sig sedan barnsben. Rätt genomfört kan ett sådant 60-timmarsprogram med samhällsorientering ge invandrare en bättre start i det nya landet och underlätta integrationen. Den statliga utredaren har på ett skickligt sätt fört bort frågan om det svenska kulturarvet och svenska traditioner.

Det viktiga för människor som kommer hit och vill leva i Sverige är inte att de känner till Bellman och Midsommarfirande. Däremot är det viktigt förmedla demokratiska värderingar, en modern och jämställd människosyn, tolerans mot minoritetsgrupper och kunskap om innehållet i lagar som styr människors vardagsliv.

Kristianstadsbladet ser ett behov av samhällsorientering, men betonar att jobb är det viktigaste.

Samhällsundervisning är inte en orimlig tanke. Tvärtom kan det spara mycket osäkerhet och problem om man som nyanländ känner till hur man skaffar ett bankkonto eller går med i facket. Eller hur ett utvecklingssamtal går till. Amnå berättar att många föräldrar blir oroliga när de kallas till barnens skola för utvecklingssamtal: "Vad har barnet ställt till med?"

Men alla kan säkert räkna upp människor som inte alls behöver någon samhällsundervisning. Personer som genast får ett jobb behöver sällan någon medborgarkunskap. Hon eller han kan säkert snappa upp det mesta om fackets betydelse och roll på arbetsplatsen eller fråga en kollega vad ett utvecklingssamtal egentligen innebär. Och det är just det som är det relevanta här.

Ingrid Runsten på Helsingborgs Dagblad betonar också arbetslinjen och är lättad över att utbildningen inte ställs som krav för medborgarskap.

För som alla vet, ett arbete är den bästa vägen till integration. Därför är de viktigaste åtgärderna de som underlättar för invandrare att komma ut på arbetsmarknaden. Det är också tanken bakom den etableringslag som väntas börja gälla i slutet av året och där arbetslivsintroduktion poängteras. Ansvaret förs över från kommunerna till Arbetsförmedlingen, den nyanlände får en etableringslots och en individuell etableringsersättning. Att gå kursen i samhällsorientering är ett villkor för att få del av ersättningen. Så på det sättet är den naturligtvis "frivillig" med situationstecken. Men viktigt är att det inte finns någon koppling till krav för medborgarskap utan här handlar det om ett led i etableringen på arbetsmarknaden.

Nyamko Sabuni i P1 om reformen för nyanlända invandrare

Idag var Integrationsminister Nyamko Sabuni med i P1-morgon och talade om den nya politiken för nyanlända invandrare som regeringen beslutat om. I reportaget hör vi hur Arbetsförmedlingen, som ska överta samordningsansvaret från kommunerna, ser på sitt uppdrag. Politiker från Solna kommun, som kritiserat reformen på DN-debatt kommer också till tals. Slutligen frågas Nyamko Sabuni ut om reformen.

UNT och Kristianstadsbladet uppmärksammar också frågan på sina ledarsidor.

Blandade lästips

Merith Wager har goda kontakter bland Migrationsverkets medarbetare och de har en hel del intressant att säga om de ensamkommande flyktingbarnen.

Ny statistik från Migrationsverket visar att antalet asylsökande minskar (men Sverige ligger fortfarande i topp), men att anhöriginvandring och annan invandring ökar.

För första gången så länge jag minns får Danmark beröm för sin migrations- och integrationspolitik. Det sker i SvD.

Och så måste jag tipsa om en krönika i Kristianstadsbladet av Vanja Berggren. En mer överslätande attityd till kvinnoförtryck har jag sällan läst, och avslutningen är oslagbar. Efter att ha pratat med kvinnor i Saudiarabien som bär burka (niqab) skriver Bergren:

Kvinnor jag pratar med bakom niqab förklarar att det inte handlar om religiösa motiv för just dem, mer om tradition för de äldre och sociala motiv för de yngre. För att skydda sitt anseende för andra kvinnors struntprat och ryktesspridning säger de.

Ansiktsslöja som ett annorlunda uttryck för samma oro som också finns i sammanhang jag känner i Sverige.

Lika samma i Sverige som Saudiarabien alltså. Det kallar jag kulturrelativism av den högre skolan.

"Medborgarskapet ska man förtjäna"

Igår kväll talade jag på ett öppet möte som Centerpartiet i Kristianstad ordnade. Jag kommer att lägga upp min powerpoint-presentation senare här på bloggen. Före mötet pratade jag en stund med Peter Maunula på Kristianstadsbladet. Det var ett bra och resonerande samtal som blev till en artikel i dagens tidning under rubriken "medborgarskapet ska man förtjäna".

I artikeln efterlyser jag en integrationslag där ansvaret mellan staten och individen tydliggörs. Jag menar också att:

- Sverige har Europas mest generösa flyktingpolitik, men mest kravlösa integrationspolitik. Den kombinationen har de flesta andra länder ansett omöjlig.

Jag efterlyser också att man gör medborgarskapet till centralt redskap för att främja integrationen:

- Medborgarskapet är inget man ska få, utan förtjäna. Då blir man automatiskt en del av gemenskapen.

Jag och Timothy Garton Ash

Som av en händelse skriver idag i DN den kända samhällsjournalisten Timothy Garton Ash om vikten av ett "tydligt medborgarskap". Bakgrunden är att den tidigare justitiekanslern lord Goldsmith publicerat sin genomgång av vad som kan göras för att stärka medborgarskapet i Storbritannien.

"Ju större mångfald ett samhälle får, desto viktigare blir det att förstå vad alla har gemensamt.

I varje nation som definieras mer av medborgerlig än etnisk tillhörighet är medborgarskap nyckelordet, och i Storbritannien, till skillnad från i Frankrike och i USA, är föreställningarna om medborgarskapets innebörd underutvecklade."

Garton Ash är inne på min linje vad gäller medborgarskapet:

"...vi behöver tydligare deklarationer av vilka rättigheter och skyldigheter brittiska medborgare har, sådana som skulle kunna stärka en känsla av tillhörighet och ömsesidiga förpliktelser.

Goldsmith gör ett värdefullt försök att räkna upp vilka dessa rättigheter och skyldigheter faktiskt är med i dag gällande brittisk rätt. Han hävdar med goda argument att det vi behöver inte är ytterligare försök att kodifiera bindande rättigheter och skyldigheter som kan prövas i domstol utan en förklarande urkund på lättfattlig engelska.

Denna grundläggande sammanfattning av vad brittiskt medborgarskap innebär borde studeras av alla som ska erhålla fullt medborgarskap. Den bör förenas med både krav på språkbehärskning och medel att uppnå sådan förmåga, obligatorisk undervisning i medborgarskap och medborgarskapsceremonier.

Av stor betydelse - och skandalöst försummat av såväl nuvarande som tidigare regeringar - är grundläggande utbildning i Storbritanniens historia, inklusive berättelserna om dess nationer och om invandrargruppernas bakgrund. Inte nationalistiska myter utan solid kritisk historia."