Om somalier som flyttar till England

Ni har väl inte missat rapporten Företagarnas flykt - somalisk flyttning till England (FORES) av Mubarik Abdirahman, Per Brinkemo, Benny Carlson, Abdiwahab Hussein och Philip Sandberg? Där försöker de besvara frågan om varför somalier lämnar Sverige för England.

Det utbredda utanförskapet bland somalier i Sverige har blivit en het potatis i många kommuner. De somalier som anlänt under de senaste tjugo åren har mottagits på ett förhållandevis välorganiserat och ambitiöst sätt, ändå har resultaten varit nedslående. Som konsekvens av flera års arbetslöshet och hopplöshet har många somalier valt att lämna Sverige för bland annat England som varit/blivit en av somalisvenskarnas favoritdestinationer. Trots hög arbetslöshet även där finns en stor skillnad: medan färre än en procent av somalier i Sverige är företagare, är företagsamheten utbredd inom motsvarande grupp i England.

Att England lockar somalier är inte bara ett svenskt fenomen, utan uppmärksammas ofta i Nederländerna där upp emot en tredjedel av somalierna emigrerat till England. Samtidigt är det viktigt att, som författarna också varnar för, inte utmåla England som ett paradis för somalier. När jag 2010 pratade med Storbritanniens ambassadör Andrew Mitchell om somaliers situation i Storbritannien och Sverige var han mycket bekymrad. Till exempel hänvisade ambassadören till studier som visar att cirka 60 procent av den somaliska gruppen i Storbritannien brukar Khat. Av honom fick jag rapporten Becoming Visible: The Somali Community and Substance use in London, utgiven av Adfam. Där sammanfattar de situationen så här:

This research found that the Somali community is disengaged and marginalised from mainstream British society. Multiple social exclusions have affected the ability of Somalis to act as a progressive community in Britain. As such, the Somali community in the UK has been viewed as ‘impenetrable’ and ‘uncommunicative’ and is therefore classified as ‘hard to reach’ by policy makers and service providers.

Det är dessutom viktigt att veta att Storbritannien inte är den magnet för somalier som landet ofta utmålas som. Statistik från Eurostat visar att under de senaste åren har över 60 procent av de ansökningar om asyl som somalier gör inom EU skett i Sverige och Nederländerna.

Finns etnicitet och kulturella skillnader?

Bättre sent än aldrig, så jag tänker tipsa om en intressant artikel i Sydsvenskan av Per Brinkemo, projektledare i Somaliland Föreningen. Artikeln Etnicitet är inte fult berör frågan om varför det är så svårt att tala om och erkänna etniska grupper/identiteter och kulturella skillnader i Sverige. Och så slår han ett slag för bindestreck-identiteter.

Att tala om och definiera människor utifrån kultur och etnicitet är inte bara fult i Sverige, utan näst intill tabu. I stället för att prata om somalier som somalier, irakier som irakier och thailändare som thailändare klumpar vi ihop dem med andra grupper och kallar dem – invandrare. Som om de utgjorde en homogen grupp.

...

I mitt arbete vid Somalilands förening i Malmö hör jag ständigt folk definiera sig utifrån sin somaliskhet och betona sin kulturella särart – samtidigt som de kämpar för att förstå den svenska kultur som svenskarna å sin sida förvånansvärt ofta förnekar.

Inom föreningen driver vi ungdomsprojektet ”Från Rosengård till Rosenbad”. Förra sommaren hade vi samtal kring identitet. Ingen av de unga ville definiera sig som svensk. Inte i första hand. De flesta är födda i Sverige, talar svenska, går i svensk skola men kallar sig likfullt somalier. Möjligen svensksomalier.

...

När vi väl vågar tala om olika etniska grupper, så som de talar om sig själva, kommer vi med all säkerhet våga börja hävda att det finns något väldigt svenskt i Sverige, erkänna att vi som jordens övriga folk har en kultur.

Det tror jag skulle gynna alla dem som kommer till vårt land. De får något att förhålla sig till. Det skulle hjälpa svensksomalier, svenskirakier och svenskthailändare att bli en självklar del av det svenska samhället och dess kultur.

Följ Pers blogg om arbetet i Somaliland Föreningen här.