Visar inlägg med etikett omhändertagandeperspektiv. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett omhändertagandeperspektiv. Visa alla inlägg

fredag 19 september 2008

Integrationspolitik i Norrköping och EU

Norrköping

Det kanske är av mindre intresse för läsare av Integrationsbloggen, men jag måste uppmärksamma dagens debattartikel i Norrköpings Tidningar. Det är min kära vän och före detta kollega på Integrationsverket José Kimenga (jurist och ersättare i riksdagen för Folkpartiet) som skriver att "Norrköpings kommun saknar effektiv och substantiell integrationspolitik".

Att alliansregeringen nu satsar för denna medborgargrupp är bra. Men att socialdemokraterna och dess vänsterkoalition i Norrköping inte åtgärdade problemet, och fortfarande saknar planer att åtgärda det är ett svek.

Folkpartiet i Norrköping vill se fler invandrare på arbetsplatser, i organisationer och föreningar belägna i Norrköping. Vi kräver en attitydförändring hos arbetsgivarna och andra ledare i organisationer och föreningar. Vi vill se den verkliga mångfalden i vår kommun.


EU och omhändertagandeperspektivet

Missa inte heller att oppositionen inte ställer sig bakom den europeiska pakten om invandring och asyl. Kyrkans Tidning har pratat med Magdalena Streijffert, socialdemokraternas talesman i migrationsfrågor:

Framförallt är det två områden oppositionen inte kan ställa upp på: dels ytterligare resurser och befogenheter till gränsmyndigheten Frontex, och dels det restriktiva anslaget när det gäller anhöriginvandring.

– Här finns försörjningskrav, bostad ska finnas och man ska också se att man kan integreras på ett bra sätt - det vill säga helst ska man ha utbildning och kunna språket. Det ställer vi oss verkligen emot, säger Streijffert.


Här kommer det svart på vitt. Oron för att våra invandrare ska ha utbildning, språkkunskaper, kunna försörja sig själv och ha någonstans att bo. Inte undra på att det går så illa som det gör med så låga förväntningar på våra nya invånare.

onsdag 28 maj 2008

Danmark versus Sverige

Lunds universitets magasin (LUM) intervjuar i nummer 5, 2008 etnologen Gunnar Alsmark om integrationsdebatten i Danmark och Sverige.

Om skillnaden mellan länderna:

Flyktingdebatten i båda länderna är tendentiös. Termer som ”ondska” när det gäller Danmark och ”skenhelighet” när det gäller Sverige har föresvävat Alsmark när han analyserat materialet. Debatten speglar också danskars och svenskars syn på varandras politik och kultur. Danskarna anser att svenskarna hycklar. ”Egentligen tycker ni som vi, men ni vågar inte säga det, för ni är så auktoritetsbundna och lydiga mot staten” som Pia Kjærsgaard i populistiska Dansk folkeparti brukar säga. Danskarna anser sig säga som ”som det är”. Raka är de förvisso, men ibland blir argumenten så vulgära att de förstärker motsättningarna. Att gräva ner sig i skyttegravar och kasta glåpord löser inga konflikter, menar Gunnar Alsmark. Därmed inte sagt att det bästa förhållningssättet är att som i Sverige lägga locket på. Alsmark ger dansken rätt i att det förhåller sig så åtminstone i den offentliga svenska mediedebatten, men påpekar att den vetenskapliga diskussionen är mer frispråkig i Sverige. Fördelar med den mer hovsamma ton som vi haft i medierna är att den inte underblåst en öppen stark främlingsfientlighet som i Danmark och detta trots att vi tagit emot betydligt fler flyktingar.

Alsmark om välviljans tyranni i Sverige

Svenskt 1900-tal har präglats av den sociala ingenjörskonsten, dvs. en utbredd förtröstan att politikerna kan ”lägga livet tillrätta” för medborgarna.

Den svenska befolkningen likriktades och ”homogeniseras” med hjälp av denna patriarkala ”omhändertagandeideologi” och med folkhemstanken, fortsätter Gunnar Alsmark.

Samtidigt ställer ett välviljans tyranni till det i Sverige:
– Här är det underförstått att det är synd om invandrarna/flyktingarna. Men ingen är hjälpt av att bara få bidrag. Att göra flyktingarna till offer försvårar en seriös debatt, menar Gunnar Alsmark.

tisdag 13 maj 2008

För invandring, mot omhändertagande

Dick Erixon formulerar idag, utifrån aktuellt nummer av NEO, en för Sverige sällsynt synpunkt om migration och integration: Att invandrare som kommer till Sverige ska myndigförklaras och klara sig själv, inte ledas in i det svenska omhändertagandet.

Om man kan ta sig till Sverige på eget initiativ, har man förmåga att klara sig utan AMS och bidrag. Det är företagsamma människor som har något att tillföra Sverige, samtidigt som de genom arbete i Sverige kan uppfylla egna livsmål.

Denna synvinkel är vanlig utomlands, men ovanlig i Sverige och har nyligen framförts av regeringens utredare Legrain.

Det lär dock inte bli någon omsvängning av svensk migrations- och integrationspolitik inom överskådlig framtid. Det finns inget riksdagsparti som inte står bakom dagens politik med permanenta uppehållstillstånd och livslång försörjning utan motprestation för alla invandrare. Att bidra och integrera sig är frivilligt. Omhändertagandeperspektivet har fortfarande sin förlamande hand över det mesta som tycks och tänks i Sverige. Det måste försvinna om landet ska bli en vinnare i en allt mer globaliserad värld.