Inte nödvändigtvis främlingsfientlighet bakom populistpartiers framgångar

Sociologen Jens Rydgren har i studien Immigration sceptics, xenophobes or racists? Radical right-wing voting in six West European countries undersökt vad som avgör vem som röstar på populistiska invandringskritiska partier i sex Västeuropeiska länder: Österrike, Belgien, Danmark, Frankrike, Nederländerna och Norge. Artikeln är publicerad i European Journal of Political Research 47: 737–765, 2008

Tidigare studier har visat att det finns ett samband mellan att vara negativ till invandring och att rösta på ett populistiskt invandringskritiskt parti. Men dessa studier har inte skiljt på xenofobiska, främlingsfientliga och invandringskritiska inställningar. Med hjälp av data från European social survey (2003) visar Rydgren att xenofobiska och främlingsfientliga attityder är av mycket mindre betydelse än en invandringskritisk inställning för att förutsäga vem som kommer att rösta på ett ”högerpopulistiskt parti”. Analysen visar också att ett framgångsrikt sätt att mobilisera röster för de populistiska partierna är att koppla ihop invandring med kriminalitet och sociala problem.

Ruzza om populistpartier

Några korta reflektioner från gårdagens föreläsning av Carlo Ruzza.

Det intressanta i Italien är att de har tre partier som Ruzza definierar som populistiska. De tre partierna styr för tillfället tillsammans Italien:

- Northern League (Lega Nord). Kännertecknas av regional patriotism, för ett självständigt norra Italien.
- National Alliance. Har sitt ursprung i den italienska fascismen. Starka i södra Italien.
- Forza Italia. Berlusconis parti. Ruzza kallar partiet ett plastparti eftersom det är ett toppstyrt parti utan kongresser. Styrs av rika industrialister.

Det som, enligt Ruzza, förenar de tre partierna är en betoning av folket, familjen och att anspela på rädslan i samhället för det okända (invandrare, kosmopolism). Anledningen till populismens framgångar i Italien är, menar professorn, det övriga partisystemets kollaps genom de stora korruptionshärvorna i början av 90-talet, oppositionens oförmåga att lägga fram ett alternativ och regeringens kontroll av media.

Populism och förutsättningarna Sverige

Ruzza påpekade att ett framgångsrikt populistparti brukar bestå av tre viktiga delar:
1. En karismatisk ledare
2. En idealisering av folket (mot en intellektuell elit av politiker och tyckare)
3. En typ av politik som bygger på underhållning och kampanjer (och mindre på traditionell partiuppbyggnad med partimedlemmar)

Ska vi tro vår italienska professor finns det alltså mycket som talar mot Sd som populistparti. De säger sig företräda folket, visst, men de har varken en karismatisk ledare och satsar inte på underhållning. Sverigedemokraterna försöker snarare likna övriga partier i sin uppbyggnad (medlemsparti med lokal förankring, försöker framstå som lika seriösa som de etablerade partierna). Det gamla Ny Demokrati passar betydligt bättre in i beskrivningen av ett populistparti.

Carlo kommer om några månader ut med boken Populism in Italy.

Föreläsning om populism

Idag håller vår nya gästprofessor vid MIM, Malmö Högskola Carlo Ruzza en öppen föreläsning på Restaurang La Couronne, S Förstadsg 36, Malmö klockan 19.00

Tema är Populism and the Dilemma of Democracy: Italy a lesson for Europe and Sweden?

Inbjudan och abstrakt hittar du här.

This lecture will examine the link between populism, civil society and democracy. In this context, it will specifically focus on the role of populism and anti-politics in contemporary European politics and more specifically in Italy.

Arbete inte nog

Inlägget Sverigedemokraterna i Fokus avslutades med att jag ifrågasatte slutsatsen att Sverigedemokraternas saga är slut om invandrare får jobb. Det finns tvärtom mycket som talar för motsatsen.

* I våra grannländer är arbetslösheten bland utrikes födda mycket lägre, men stödet för invandringskritiska partier större. I Norge är t.ex. arbetslösheten bland utrikes födda 4,6 procent, jämfört med 13,4 procent i Sverige. Samtidigt har Fremskrittspartiet ett väljarstöd på över 30 procent.

* Många studier visar att det inte är situationen på arbetsmarknaden som avgör attityder till invandring. Hainmueller and Hiscox (2007) Educated preferences: Explaining attitudes toward immigration in Europe visar till exempel att negativa attityder till invandring i Europa framförallt beror på en uppfattning om "kulturellt hot" - frågor om identitet och kulturella skillnader. Om man ska hårdra slutsatserna är det många som tänker: Hellre en arbetslös "europe" än en arbetande troende muslim.

Sverigedemokraterna - igen!

Sakine Madon skriver idag i Expressen om partiernas vånda att bemöta Sverigedemokraterna. Hon står för den goda idén att bemöta Sverigedemokraterna i sak, snarare än att tjafsa om vem som mest tar avstånd från sd.

Jag anser dessutom att det är viktigt att ge väljarna ett alternativ till Sverigedemokraterna. Även om flera partier signalerar om förändringar så står alla de etablerade partierna för i stort sett samma migrations- och integrationspolitik. Partierna står enade mot Sverigedemokraterna, vilket på ett sätt är bra. Jag gillar inte heller enfrågepartier. Men väljarna vill ha ett alternativ bortom den konsensus som finns - ett konsensus som i ett omvärdsperspektiv på många sätt är extremt.

Min kollega Anders Hellström intervjuades den 22 augusti i Aktuellt om Sverigedemokraterna. (inslaget börjar 15 minuter in i sändningen) Han påpekade en mycket viktigt sak: att sverigedemokraternas väljare inte är extremister eller marginaliserade grupper utan medelsvenssons. En annan sak som framstod klart i inslaget är att Sd inte är ett högerpopulistiskt parti. Deras krav inför valet till europaparlamentet är utträde ur EU, vilket de endast delar med vänstern (och kanske fortfarande Mp). De tar också strid för att bibehålla kollektivavtalen. Det är besvikna socialdemokratiska kärnväljare som de framförallt vill åt. Dags att ta bort höger från beteckningen och kalla Sverigedemokraterna för populister.

Populism = politisk rörelse som vädjar till "folket" och angriper en politisk eller social elit, ofta utan att detta hugfästs i en specifik ideologi.

En bra beskrivning om någon.