Kultur som förklaringsfaktor

Kultur betraktas ofta med misstänksamhet i integrationsdebatten. Jag hade själv en period som student på Malmö Högskola då jag vägrade befatta mig med begreppet. Jag ansåg att det som forskare och debattörer förklarade med kultur snarare berodde på andra bakomliggande orsaker, som klass eller individuella egenskaper, och kunde förklaras med andra teorier. Nu är jag inte fullt lika säker längre.

Just kultur är i fokus i artikeln Culture, Intermarriage, and Differentials in Second-Generation Immigrant Women's Labor Supply av Eylem Gevrek, Deniz Gevrek och Sonam Gupta. Där undersöker de kulturens inverkan på arbete för "andra generationens" kvinnor i Kanada. De använder sig av två faktorer som proxy/mått på kultur: kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och födelsetal i ursprungslandet. Studien visar att dessa "mått" har betydelse för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, även om de själva är födda i Kanada. Särskilt stor är effekten för kvinnor med invandrade föräldrar med samma etniska bakgrund.

Abstrakt:

We examine the impact of culture on the work behavior of second-generation immigrant women in Canada. We contribute to the current literature by analyzing the role of intermarriage in intergenerational transmission of culture and its subsequent effect on labor market outcomes. Using relative female labor force participation and total fertility rates in the country of ancestry as cultural proxies, we find that culture matters for the female labor supply. Cultural proxies are significant in explaining number of hours worked by second-generation women with immigrant parents. More importantly, we show that the impact of cultural proxies is significantly larger for women with immigrant parents who share same ethnic background than for those with intermarried parents. The fact that the effect of culture is weaker for women who were raised in intermarried families stresses the importance of intermarriage in assimilation process. Our results are robust to different specifications and estimation strategies.

Kan Sverige lyckas där Norge misslyckas?

Integrationsminister Erik Ullenhag skrev härom dagen en debattartikel på Newsmill med titeln Vi bryter med omhändertagandementaliteten. Förutom att göra reklam för den nya reformen för nyanländas etablering meddelade ministern att han tillsatt en arbetsgrupp inom regeringskansliet för att ta fram en ny integrationspolitisk strategi. En av utmaningarna som nämns är hur sysselsättningsnivån för utrikes födda, och då särskilt utrikes födda kvinnor, kan öka.

Att öka arbetsmarknadsdeltagande för utrikes födda kvinnor är sannerligen en stor utmaning. De senaste åren har Sverige haft en stor invandring från länder som Irak, Afghanistan och Somalia och deras arbetsmarknadsdeltagande är särskilt lågt. Det gäller inte bara i Sverige. I Norge, där de möter samma utmaning, har de genomfört en kartläggning av kvinnors deltagande i introduktionsprogram. Rapporten Kvinner i kvalifisering visar bland annat att kvinnliga deltagare har en lägre övergång från introduktionsprogram till arbete än män och det gäller särskilt kvinnor från Afghanistan, Irak och Somalia. Efter 4-6 års vistelsetid har endast 20 procent av de somaliska och 35 procent av de irakiska och afghanska kvinnorna arbete. Det är verkligen inte ett bra resultat i ett land med 3 procents arbetslöshet.

Kvinnornas introduktionsprogram är långa och bedrivs oftast på halvtid. Över hälften av kvinnorna är kvar i introduktionsprogrammen efter tre år i landet. De svaga resultaten beror, enligt rapporten, på att programmen inte är tillräckligt anpassade till kvinnornas roll som ansvariga för hem och omsorg samt att de har mycket kort utbildningsbakgrund. Till exempel har 72 procent av de somaliska och 55 procent av de afghanska kvinnorna inte fullföljt en grundskoleutbildning i hemlandet.

Läs om rapporten och författarnas förslag på förbättringar på IMDi:s hemsida där rapporten kan laddas ner.

Utrikes födda kvinnor på arbetsmarknaden

Jag tänkte fortsätta min expose över intressanta diagram från OECD:s senaste rapport om migration. Denna gång en jämförelse över arbetsmarknadsintegrationen för utrikes födda kvinnor i OECD-länderna.



Jämförelser som denna är nyttiga då de visar på faktorer som ofta är bortglömda i den svenska debatten. Det är också intressant att höra hur organisationer som OECD förklarar utfallet.

Några konstaterande utifrån diagrammet ovan:
* I de flesta länderna har utrikes födda kvinnor lägre andel sysselsatta än inrikes födda kvinnor, men det finns undantag.
* I Nordvästra Europa är skillnaden mellan inrikes och utrikes födda kvinnor störst: Danmark, Sverige, Norge, Finland, Nederländerna, Belgien.
* Allra störst är skillnaden i Danmark som har Europas högsta sysselsättning för inrikes födda kvinnor och bland de lägsta bland utrikes födda kvinnor. Skillnaden är hela 25 procentenheter.

Vad beror då dessa skillnader på? Enligt OECD är den huvudsakliga förklaringen att länder som tagit emot många humanitära invandrare har låg sysselsättning för utrikes födda kvinnor. Sett i det perspektivet så kan vi alltså förvänta oss allt sämre sysselsättning för utrikes födda kvinnor i Sverige framöver i och med den stora asylinvandringen.