Centre for European Policy Studies (CEPS) har nyligen gett ut två studier om migration och integration med ett internationellt perspektiv. Sergio Carrera och Elspeth Guild analyserar i skriften The French Presidency’s European Pact on Immigration and Asylum: Intergovernmentalism vs Europeanisation? Security vs Rights? vad som händer omkring den gemensamma europeiska migrationspolitiken. Ännu mer intressant är Sergio Carreras rapport Benchmarking Integration in the EU: Analyzing the debate on integration indicators and moving it forward. Här analyseras de europeiska initiativen för att förbättra integrationen för utrikes födda i Europa och redogör för de försök som gjorts att utveckla indikatorer för integration och för att jämföra integrationspolitikens resultat.
Nya rapporter från Norge
Det märks att norrmännen har en myndighet för integration. De levererar en mängd intressanta rapporter som vi saknar i Sverige. Det blir allt tydligare att det var ett misstag av regeringen att lägga ner Integrationsverket. Sverige, med en av den industrialiserade världens största invandring (särskilt asylsökande) och tiotusentals humanitära invandrare i kommunal introduktion, hade behövt en bättre överblick av hur det ser ut för integrationen. SCB är också väldigt dåliga på att redovisa matnyttig statistik inom området. Nåja. Senaste tidens norska rapporter är bland annat:
* Faktahefte om innvandrere og integrering beskriver integrationsarbetet och presenterar statistiska nyckeltal om integrationen. En kioskvältare!
* Deltakelse og måloppnåelse: Resultatrapportering fra introduksjonsordningen 2007 redovisar innehåll och resultat av den norska introduktionen för nyanlända invandrare. En riktig nagelbitare!
Visar inlägg med etikett introduktionsprogram. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett introduktionsprogram. Visa alla inlägg
torsdag 18 september 2008
fredag 7 mars 2008
Sverige behöver en introduktionslag
Jag fortsätter att uppmärksamma det mycket goda förslaget från Umeåpolitikerna Britt-Marie Lövgren (fp) och Marie-Louise Rönnmark (s) samt representanter från socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin och VIVA introduktion att införa en lag om obligatoriskt introduktionsprogram, som inte bara innehåller svenska utan även en arbetsmarknadsintroduktion, samhällsinformation och föräldrautbildning.
– ”Välkomstpaketet” för invandrare måste utvidgas, säger Britt-Marie Lövgren.
Det är inte så vanligt att svenska politiker är orienterade om hur integrationsarbetet bedrivs i andra länder, men umeåpolitikerna har definitivt haft ögonen och öronen öppna. Så här läggs det fram i Västerbottens Folkblad:
”Allt fler länder i Europa inför obligatoriska introduktionsprogram – framför allt innehållande språkundervisning och samhällsorientering. År 2005 införde till exempel Norge en skyldighet för invandrare mellan 16 och 55 år att lära sig det norska språket och delta i utbildning om det norska samhället.
Enligt skrivelsen till Nyamko Sabuni borde den föreslagna föräldrautbildningen ha tyngdpunkt på lagen mot aga. Likaså bör patriarkala föreställningar om manlig överordning och kvinnlig underordning och så kallat hederstänkade förebyggas och motverkas.
– Det här kanske inte övervinner alla problem, men det kan minska krocken mellan olika synsätt, säger Britt-Mari Lövgren. Vi måste förstå att vi ser saker och ting på olika sätt.”
Kanske har jag bidragit till att kunskapen har ökat i dessa frågor. Jag tipsar därför oblygt om den rapport om introduktionen i Sverige och andra länder som jag författat och som gavs ut i januari 2008.
I rapporten avslutar jag med att påpeka att ”Sverige är ett av de få länder som inte har en integrationslag. Innehållet i introduktionen är vagt definierat och nyanländas introduktion skiljer sig mycket åt mellan olika kommuner. Den invandrades rättigheter och skyldigheter är oklart formulerade, något som också gäller kommunernas och de statliga myndigheternas ansvar och målen för introduktionen. En integrationslagstiftning skulle göra det möjligt att bättre klargöra mål och innehåll samt individers, kommuners och andra aktörers ansvar.”
– ”Välkomstpaketet” för invandrare måste utvidgas, säger Britt-Marie Lövgren.
Det är inte så vanligt att svenska politiker är orienterade om hur integrationsarbetet bedrivs i andra länder, men umeåpolitikerna har definitivt haft ögonen och öronen öppna. Så här läggs det fram i Västerbottens Folkblad:
”Allt fler länder i Europa inför obligatoriska introduktionsprogram – framför allt innehållande språkundervisning och samhällsorientering. År 2005 införde till exempel Norge en skyldighet för invandrare mellan 16 och 55 år att lära sig det norska språket och delta i utbildning om det norska samhället.
Enligt skrivelsen till Nyamko Sabuni borde den föreslagna föräldrautbildningen ha tyngdpunkt på lagen mot aga. Likaså bör patriarkala föreställningar om manlig överordning och kvinnlig underordning och så kallat hederstänkade förebyggas och motverkas.
– Det här kanske inte övervinner alla problem, men det kan minska krocken mellan olika synsätt, säger Britt-Mari Lövgren. Vi måste förstå att vi ser saker och ting på olika sätt.”
Kanske har jag bidragit till att kunskapen har ökat i dessa frågor. Jag tipsar därför oblygt om den rapport om introduktionen i Sverige och andra länder som jag författat och som gavs ut i januari 2008.
I rapporten avslutar jag med att påpeka att ”Sverige är ett av de få länder som inte har en integrationslag. Innehållet i introduktionen är vagt definierat och nyanländas introduktion skiljer sig mycket åt mellan olika kommuner. Den invandrades rättigheter och skyldigheter är oklart formulerade, något som också gäller kommunernas och de statliga myndigheternas ansvar och målen för introduktionen. En integrationslagstiftning skulle göra det möjligt att bättre klargöra mål och innehåll samt individers, kommuners och andra aktörers ansvar.”
måndag 3 mars 2008
Välkommen till integrationsbloggen
Migrations- och integrationspolitiken genomgår snabba förändringar i de flesta länder, bland annat som en följd av globaliseringen. Samtidigt har Sveriges integrationspolitik stått och stampat sedan integrationspolitikens principer etablerades på 1970-talet.
Bloggens syfte är att kommentera debatt och utveckling av integrationspolitiken i Sverige och andra länder. En politik som verkligen behöver mer impulser. Nima Sanandaji, VD för tankesmedjan Captus bidrar med att lyfta fram ett liberalt och internationellt perspektiv i Captus Tidning. Han tar bland annat upp rekommendationer från OECD om svensk integrationspolitik som jag tidigare skrivit om på Tema Asyl och i längre format i skriften Introduktion och integration av nyanlända invandrare och flyktingar. Förslagen går ut på att komma tillrätta med en rigid arbetsmarknad, bidragsberoende och otillräckliga incitament till arbete.
Nima Sanandaji tar fasta på avsaknaden av förslag om rasism och diskriminering när utländska bedömare föreslår reformer i syfte att förbättra integrationspolitiken:
"Invandrarna i Sverige är ofta välutbildade, men befinner sig i en mycket mera marginaliserad situation än exempelvis de som invandrat till Spanien, Storbritannien och Kanada. Detta trots att Sverige i internationella jämförelser präglas av öppenhet och tolerans. Men de höga skatterna, de generösa bidragssystemen och de många reglerna på arbetsmarknaden hindrar invandrarna från att finna yrken.
Det är lätt för de styrande att skylla problemen på rasism, för att därmed undkomma att kritik riktas mot den förda politiken. Men kunskapen om att rasism inte utgör huvudproblemet är värt att ta fasta på. Det påvisar att situationen går att ändra genom att genomföra konstruktiva reformer.
Den misslyckade integrationspolitiken är i sammanhanget ett av de tydligaste exemplen på bristerna inom det svenska högskattesamhället. Det är synd att frihetliga samhällsdebattörer inte står för problemformuleringen i denna fråga, utan istället sverigedemokrater och socialistiska ideologer som Masoud Kamali."
Andra läsvärda inlägg är Correns uppmaning att sluta missbruka rasismstämpeln i ideologiska konflikter. "Höger eller vänster – att använda rasiststämpeln som vapen mot meningsmotståndare tyder på att man inte tar riktig rasism på allvar.
Umeåpolitikerna Marie-Louise Rönnmark (s) och Britt-Marie Lövgren (fp) skiver till Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni att de vill se en lag om obligatoriskt introduktionsprogram för invandrare. Intressant blocköverskridande initiativ, helt klart.
Bloggens syfte är att kommentera debatt och utveckling av integrationspolitiken i Sverige och andra länder. En politik som verkligen behöver mer impulser. Nima Sanandaji, VD för tankesmedjan Captus bidrar med att lyfta fram ett liberalt och internationellt perspektiv i Captus Tidning. Han tar bland annat upp rekommendationer från OECD om svensk integrationspolitik som jag tidigare skrivit om på Tema Asyl och i längre format i skriften Introduktion och integration av nyanlända invandrare och flyktingar. Förslagen går ut på att komma tillrätta med en rigid arbetsmarknad, bidragsberoende och otillräckliga incitament till arbete.
Nima Sanandaji tar fasta på avsaknaden av förslag om rasism och diskriminering när utländska bedömare föreslår reformer i syfte att förbättra integrationspolitiken:
"Invandrarna i Sverige är ofta välutbildade, men befinner sig i en mycket mera marginaliserad situation än exempelvis de som invandrat till Spanien, Storbritannien och Kanada. Detta trots att Sverige i internationella jämförelser präglas av öppenhet och tolerans. Men de höga skatterna, de generösa bidragssystemen och de många reglerna på arbetsmarknaden hindrar invandrarna från att finna yrken.
Det är lätt för de styrande att skylla problemen på rasism, för att därmed undkomma att kritik riktas mot den förda politiken. Men kunskapen om att rasism inte utgör huvudproblemet är värt att ta fasta på. Det påvisar att situationen går att ändra genom att genomföra konstruktiva reformer.
Den misslyckade integrationspolitiken är i sammanhanget ett av de tydligaste exemplen på bristerna inom det svenska högskattesamhället. Det är synd att frihetliga samhällsdebattörer inte står för problemformuleringen i denna fråga, utan istället sverigedemokrater och socialistiska ideologer som Masoud Kamali."
Andra läsvärda inlägg är Correns uppmaning att sluta missbruka rasismstämpeln i ideologiska konflikter. "Höger eller vänster – att använda rasiststämpeln som vapen mot meningsmotståndare tyder på att man inte tar riktig rasism på allvar.
Umeåpolitikerna Marie-Louise Rönnmark (s) och Britt-Marie Lövgren (fp) skiver till Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni att de vill se en lag om obligatoriskt introduktionsprogram för invandrare. Intressant blocköverskridande initiativ, helt klart.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)