Sök pengar för integrationsarbete

Glöm inte att söka pengar från de EU-fonder som ska utveckla och förverkliga den gemensamma europeiska migrationspolitiken.

Flyktingfonden III och Återvändandefonden - de två EU-fonderna som bl.a. stöder utveckling av asylverksamheten och kommunmottagning av flyktingar - har fått nya friska pengar för 2009. Före den 15 oktober ska ansökningar om medfinansiering av utvecklingsprojekt vara inne hos fondenheten på Migrationsverket. Både organisationer, myndigheter, kommuner, landsting, forskningsinstitutioner, företag m.fl kan söka medfinansiering från fonderna.

Utvecklingsidéerna kan gälla allt från asylverksamheten, uttagningen av kvotflyktingar för vidarebosättning i Sverige till hur introduktionen av kommunmottagna ska kunna förbättras och utvecklas. Även goda idéer som rör utvärdering och övervakning av asylpolitiken kan få medfinansiering från Flyktingfonden.

Sverige har störst asyl- och flyktinginvandring och får därför mest pengar.

Eftersom Sverige under de senaste tre åren tagit emot många asylsökande och beviljat många uppehållstillstånd samtidigt som vi har den största mottagningen av kvotflyktingar bland EU-länderna, är det en förhållandevis stor andel av Europeiska flyktingfonden som kan tillfalla Sverige, nästan 17 procent. Det är mer än vad något annat medlemsland får.

115 miljoner till 52 projekt

Migrationsverket har nu publicerat hela listan på projekt som beviljats medfinansiering av europeiska flyktingfonden. 115 miljoner kronor har fördelatas på 52 utvecklingsprojekt. Flyktingfonden är ett redskap för EU att utveckla och främja en gemensam europeisk migrationspolitik. I den långa listan av beviljade projekt finns det jag tagit fram i samarbete med MIM/IMER på Malmö Högskola: Vidarebosatta flyktingars arbetsmarknadsintegration i Sverige. Jag ska göra allt för att de 2 318 643 kronorna ska komma till nytta. Här är delar av flyktingfondens motivering till att de beviljat oss pengar.

Projektet är mycket angeläget. Ingen uppföljning eller utvärdering är tidigare gjord...projektplanen är välarbetad och konkret...projektmålet tydliggjörs med ett antal delmål och metod och arbetssätt är väl genomtänkt...

Projektet är väl avgränsat och ska svara på ett antal frågor rörande vidarebosatta flyktingars integration i Sverige. Resultatet kan komma att påverka hela vidarebosättningskedjan, då det kan få betydelse för allt från uttagning av flyktingar, till hur bosättning bör se ut och hur mottagningen kan utvecklas. Resultatet av dessa studier ska sammanställas i en slutrapport och en antologi. Den sammanställda kunskapen ska anpassas och spridas till intressenter och beslutsfattare både nationellt och internationellt. Kunskapen kommer också att utgöra underlag för utveckling av hela vidarebosättningsprocessen samt ge underlag för utvecklingen av en gemensam europeisk hantering.

Möte om kvotflyktingar i Hallsberg

Igår var jag i Hallsberg och deltog i möte med nätverket för vidarebosättningsfrågor som Migrationsverket håller i. Tanken är att utvecka arbetet med Sveriges vidarebosättning av flyktingar. Vidarebosättning sker i nära samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR och gäller personer som tvingats lämna sina länder och saknar förutsättningar att återvända till ursprungslandet eller att stanna i landet till vilket de flytt. År 2007 vidarebosattes 1900 flyktingar i Sverige, flest var från Irak men också många från Burma, Uzbekistan, Afghanistan, Colombia och Etiopien.

Jag presenterade det projekt jag utvecklat tillsammans med MIM/IMER på Malmö Högskola om vidarebosatta flyktingars arbetsmarknadsintegration i Sverige. Förhoppningsvis får vi delfinansiering av flyktingfonden och kan dra igång arbetet i augusti/september.

Huvudmålen är att öka kunskapen om vidarebosatta flyktingars arbetsmarknadsintegration. Frågor som ska besvaras i projektet är:

Hur ser etableringen på arbetsmarknaden ut för olika grupper av vidarebosatta flyktingar?

Skiljer sig vidarebosattas arbetsmarknadsintegration från andra nyanlända invandrare med skyddsbehov och isåfall hur?

Hur påverkar bosättningen arbetsmarknadsintegrationen?

Karenfolket

Hallsberg har de senaste tre åren tagit emot 170 vidarebosatta burmeser från Thailändska flyktingläger dit minoritetsgruppen Karenfolket tvingats fly undan den burmesiska militärdiktaturens utrensningar. Arbetsmarknadsintegrationen har fungerat smidigt och idag är bara ett hushåll helt beroende av socialbidrag för sin försörjning.