85 shariadomstolar i Storbritannien

Tankesmedjan Civitas har undersökt förekomsten av shariadomstolar i Storbritannien. Författaren Denis MacEoin kommer i rapporten Sharia Law or 'One Law For All' fram till att det finns 85 sådana domstolar och att det finns fall där shariadomstolarna inte tillåter att en muslimsk kvinna får gifta sig med en icke muslimsk man om han inte konverterar till islam. En sådan kvinnas barn tas ifrån henne tills hon gifter sig med en muslimsk man. Polygami betraktas som lagligt och en hustru har ingen rätt till några ägodelar vid en skilsmässa (Världen Idag).

Denis MacEoin menar att shariadomstolar skapar ett tudelat juridiskt system som håller muslimer och icke-muslimer inför olika standarder. Det är en utmaning mot individens rättigheter och friheter och mot rätten att leva i ett samhälle så fritt som möjligt från etnisk-religiös splittring eller gruppers anspråk på överlägsenhet och en särskild status.

Rapporten har skapat många rubriker i Storbritannien. Men rapporten har också anklagats för att vara dåligt underbyggd. Inayat Bunglawala skriver i The Guardian att det förekommer shariadomastolar, men han menar att domstolarna inte ska demoniseras. Det förekommer både muslimska och judiska skiljedomstolar och de dömer bara i civila mål.

Sharia councils deal mainly with marital disputes, with the most common referrals being from Muslim women who have approached the sharia councils to grant them an Islamic divorce (khul'a) because of the refusal of the husband to agree to do so.

Orthodox Jewish communities have a similar set up with their Beth Din courts. They are regarded as a form of alternative dispute resolution. But I'm not aware of MacEoin accusing the Beth Din courts of "communal claims to superiority" and "special status".

The supremacy of English law has always been acknowledged by Beth Din courts that have existed and operated for decades in the UK. Never has the authority of English law been questioned in relation to the arbitration offered by the Jewish courts, so why then the fuss concerning sharia councils that operate under exactly the same regulations?

Alternative dispute resolution (ADR) refers to the mechanism by which people can voluntarily settle their civil disputes with the help of a third party without having to resort to a formal court hearing. They are meant to help relieve pressure on an already overburdened court system.

Shariadomastolar i Storbritannien drabbar kvinnor

Times rapporterar om shariadomstolar i Storbritannien.

Islamisk lag har officiellt antagits i Storbritannien, där sharia-domstolar får befogenhet att besluta om muslimska civila ärenden. Regeringen har, enligt Times, i tysthet gett befogenheter för shariadomare att uttala sig om ärenden, allt från skilsmässor och finansiella tvister till ärenden om våld i hemmet. Domarna verkställs sedan av det vanliga juridiska systemet.

Det har redan visat sig att shariadomarna diskriminerar kvinnor och tillåter kvinnomisshandel. Bland annat har arv delats upp så att döttrarna bara får hälften av männens andel och flera fall av våld mot kvinnor i hemmet har hanterats utan att männen fått straff.

Skilsmässor, polygami och shariaråd i Norge

Institutt for Samfunnsforskning har nyligen gett rapporten Religion, juss og rettigheter: Om skilsmisse, polygamiss og Sharia-råd av Eli Ferrari de Carli.

Rapporten handlar om muslimska kvinnors rätt till skilsmässa - en fråga som vållat stor debatt i Norge. Bakgrunden är att civilrättsliga skilsmässor inte alltid erkänns enligt islamsk lag. Ferrari de Carli tar upp ämnet i relation till den pakistanska befolkningen i Norge och de politiska processer som frågan föranledde kring år 2003-2005. Vi får också en översikt över hur andra länder arbetar med frågan, bland annat i Storbritannien och Kanada.

Kanada åter utpekat som förebild för integration

Alla älskar Kanada och Kanadas integrationspolitik. Politiken lyfts fram som förebild från både vänster och högerpolitiker. Svenska Dagbladet sällar sig idag till hyllningskören. Samtidigt vågar jag påstå att exemplet Kanada mest fungerar som en "hägring". När man väl kommer ner till den faktiska politiken brukar de flesta rygga tillbaka för många av inslagen, som:
* Etnisk registrering och kvotering
* Språk och samhällskunskapstest för att få bli medborgare
* Obligatoriska medborgarskapsceremonier
* Försörjningskrav för anhöriginvandring (och en stor del av dem med flyktingstatus har heller ingen rätt till offentliga bidrag)
* Locka till sig högt utbildad arbetskraft medan flyktinginvandringen är liten

Även jag har varit på studiebesök i Kanada

Jag är själv en av dem som åkt till Kanada och studerat deras integrationspolitik när jag arbetade på Integrationsverkets GD-stab. Vi mötte ministrar, experter och tjänstemän, besökte frivilligorganisationer och elever som gick på språkundervisning samt var med på en medborgarskapsceremoni. Efter besöket skrev jag en rapport om Kanadas integrationspolitik som ni hittar här.

Sharia och mångkulturalismen

En stor fråga vid tiden för vårt besök var hur man skulle hantera kravet från vissa muslimer på att införa sharialagstiftning. Frågan är om muslimer ska få tillåtelse att använda Sharia som lag i rättsfall som gäller familjen som ersättning/komplement till den kanadensiska lagen. Det är ett mycket komplicerat fall och sätter fingret på det ofta diskuterade ämnet om var gränserna går inom mångkulturalismen.

Argumenten för och emot är många. De stora organisationerna för kvinnliga troende muslimer motsätter sig införandet av Sharia. Det kommer, enligt dem, att gå ut över kvinnornas rättigheter. Förespråkare för muslimsk skiljedomstol i familjerättsliga fall menar att det handlar om religionsfriheten och att en riktig muslim måste leva enligt Sharia. Andra icke‐muslimska förespråkare menar att detta är ett bra tillfälle att utveckla en Sharialag som är anpassad till ”moderna” förhållanden.