Sverigedemokraterna har inte fått mycket utrymme i den svenska valrörelsen till EU-parlamentet och det troligaste är att de hamnar en bra bit från att bli invalda. Precis som Sverigedemokraterna i Sverige brukar Geert Wilder och hans Frihetsparti i Nederländerna anklagas för islamofobi. Till skillnad från Sverigedemokraterna verkar dock Frihetspartiet vara en av valets stora vinnare i Nederländerna. Vallokalsundersökningar ger partiet 15 procent av rösterna.
Av en händelse hittar jag ett papper (MUSLIMS IN THE NETHERLANDS: TENSIONS AND VIOLENT CONFLICT av TINKA VELDHUIS & EDWIN BAKKER) som beskriver relationen mellan muslimer och majoritetsbefolkningen i Nederländerna. Den tar sin utgångspunkt i Gert Wilders film Fitna som inte orsakade den öppna konflikt som många förväntade och beskriver olika typer av konflikter som (delar av) den muslimska befolkningen varit inblandade i.
Författarna menar i sina slutsatser att Nederländerna, efter flera år av konflikter och sociala spänningar i relation till den muslimska befolkningen, verkar ha hittat tillbaka till ett normaltilltånd.
The fact that the release of the anti-Islam movie ‘Fitna’ did not lead to angry responses by Muslim communities may indicate two things. Either the idea of intolerance and polarisation has been exaggerated, or that Dutch society has gradually rediscovered its traditions and the importance of adhering to common rules and values and showing a minimum level of mutual respect and understanding. Probably it is a bit of both.
Valresultatet pekar dock på att allt inte är frid och fröjd i lågländerna.
Visar inlägg med etikett EU parlamentet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett EU parlamentet. Visa alla inlägg
fredag 5 juni 2009
tisdag 26 maj 2009
Religionen vinner mark på djurens bekostnad
Just nu håller en form av mångkulturalism att införas i Europa. Undantagsregler föreslås för slakt av religiösa skäl inom EU.
I ett förslag till förordning från EU-Kommissionen om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning föreslås det motsatta, dvs. att djur på grund av religiösa hänsyn inte ska skyddas från djurplågeri.
Kommissionen skriver att många tamdjur utsätts för onödigt lidande, inte bara under uppfödning och transport, utan också under avlivning och slakt och därmed sammanhängande verksamhet. I det europeiska samhället finns ett växande intresse för ett bättre skydd av djurens välbefinnande, både på konsument- och producentnivå. Huvudsyftet med kommissionens föreslagna förordning är att förbättra djurens välbefinnande under avlivning av tamdjur för konsumtion.
Kommissionenen skriver vidare att förslaget innehåller en förteckning över metoder för bedövning och avlivning av djur, tillsammans med detaljerade uppgifter om specifikationer och krav. I det nya begreppet ”skydd av djurens välbefinnande under slakt” är kravet på bedövning av djuren under slakten en grundläggande princip.
Kommissionen visar alltså en vilja att skydda djuren och menar att det ska vara krav på bedövning. Men så kommer en snabb vändning där hänsyn till djuren inte längre verkar viktig.
Av hänsyn till medborgarnas grundläggande rättigheter föreslår kommissionen att undantagen behålls för avlivning av djur inom ramen för religiösa sedvänjor.
Alltså kommer det att vara fritt fram att bedriva djurplågeri bara man gör det i religionens namn.
EU parlamentets föredragande Janusz Wojciechowski välkomnar förslaget som han menar är ett svar på den utmaning det innebär att införa normer för djurens välbefinnande under slakt och avlivning och därmed sammanhängande verksamhet.
Avlivandet av de många djuren bör ske med respekt för högsta möjliga humanitära standarder, de avlivade djurens fysiska och psykiska lidande bör begränsas i största möjliga utsträckning och onödiga grymheter måste uteslutas.
Att begränsa lidandet för de avlivade djuren bör betraktas som en viktig utmaning i ett livsstilsmässigt, kulturellt och moraliskt hänseende, i enlighet med principen om att djur är kännande varelser som lider av smärta och rädsla och inte får behandlas som materiella ting. I europeisk civilisation och kultur bör djurens lidande inte vara likgiltigt för människan.
Åter ser vi stort medkännande med djuren vid slakt. Men så föreslås även parlamentet undanta djurskydd på grund av religion:
Förutom undantagen av religiösa skäl bör det grundläggande tillvägagångssättet vid slakt och avlivning av djur i EU vara att djuren bedövas före slakt, på ett sätt som möjliggör full effektivitet och kontroll.
Frågan om religiösa undantag från djurplågeri vid slakt (Amendment 28) röstades igenom med 291 röster mot 201. De stora blocken Kristdemokrater och Socialdemokrater röstade med överväldigande majoritet för undantaget. Den liberala gruppen röstade med stor majoritet mot förslaget, liksom övriga partigrupper. De flesta svenska parlamentariker deltog i omröstningen och röstade alla nej, dvs. mot undantag pga. religion.
Förslaget måste också accepteras av ministerrådet för att träda i kraft.
Sverige är ett av få länder i EU som alltid kräver att djur bedövas före slakt. Inget undantag medges i Sverige vid slakt enligt muslimsk halal- eller judisk koshertradition. Jordbruksminister Eskil Erlandsson tänker ta strid för de svenska reglerna inför rådsmötet i juni då EUs ministrar ska besluta om slaktförordningen.
- Enligt svensk lag ska djuren inte behöva lida. Det finns full uppslutning kring lagen i den svenska opinionen, säger Eskil Erlandsson.
I ett förslag till förordning från EU-Kommissionen om skydd av djur vid tidpunkten för avlivning föreslås det motsatta, dvs. att djur på grund av religiösa hänsyn inte ska skyddas från djurplågeri.
Kommissionen skriver att många tamdjur utsätts för onödigt lidande, inte bara under uppfödning och transport, utan också under avlivning och slakt och därmed sammanhängande verksamhet. I det europeiska samhället finns ett växande intresse för ett bättre skydd av djurens välbefinnande, både på konsument- och producentnivå. Huvudsyftet med kommissionens föreslagna förordning är att förbättra djurens välbefinnande under avlivning av tamdjur för konsumtion.
Kommissionenen skriver vidare att förslaget innehåller en förteckning över metoder för bedövning och avlivning av djur, tillsammans med detaljerade uppgifter om specifikationer och krav. I det nya begreppet ”skydd av djurens välbefinnande under slakt” är kravet på bedövning av djuren under slakten en grundläggande princip.
Kommissionen visar alltså en vilja att skydda djuren och menar att det ska vara krav på bedövning. Men så kommer en snabb vändning där hänsyn till djuren inte längre verkar viktig.
Av hänsyn till medborgarnas grundläggande rättigheter föreslår kommissionen att undantagen behålls för avlivning av djur inom ramen för religiösa sedvänjor.
Alltså kommer det att vara fritt fram att bedriva djurplågeri bara man gör det i religionens namn.
EU parlamentets föredragande Janusz Wojciechowski välkomnar förslaget som han menar är ett svar på den utmaning det innebär att införa normer för djurens välbefinnande under slakt och avlivning och därmed sammanhängande verksamhet.
Avlivandet av de många djuren bör ske med respekt för högsta möjliga humanitära standarder, de avlivade djurens fysiska och psykiska lidande bör begränsas i största möjliga utsträckning och onödiga grymheter måste uteslutas.
Att begränsa lidandet för de avlivade djuren bör betraktas som en viktig utmaning i ett livsstilsmässigt, kulturellt och moraliskt hänseende, i enlighet med principen om att djur är kännande varelser som lider av smärta och rädsla och inte får behandlas som materiella ting. I europeisk civilisation och kultur bör djurens lidande inte vara likgiltigt för människan.
Åter ser vi stort medkännande med djuren vid slakt. Men så föreslås även parlamentet undanta djurskydd på grund av religion:
Förutom undantagen av religiösa skäl bör det grundläggande tillvägagångssättet vid slakt och avlivning av djur i EU vara att djuren bedövas före slakt, på ett sätt som möjliggör full effektivitet och kontroll.
Frågan om religiösa undantag från djurplågeri vid slakt (Amendment 28) röstades igenom med 291 röster mot 201. De stora blocken Kristdemokrater och Socialdemokrater röstade med överväldigande majoritet för undantaget. Den liberala gruppen röstade med stor majoritet mot förslaget, liksom övriga partigrupper. De flesta svenska parlamentariker deltog i omröstningen och röstade alla nej, dvs. mot undantag pga. religion.
Förslaget måste också accepteras av ministerrådet för att träda i kraft.
Sverige är ett av få länder i EU som alltid kräver att djur bedövas före slakt. Inget undantag medges i Sverige vid slakt enligt muslimsk halal- eller judisk koshertradition. Jordbruksminister Eskil Erlandsson tänker ta strid för de svenska reglerna inför rådsmötet i juni då EUs ministrar ska besluta om slaktförordningen.
- Enligt svensk lag ska djuren inte behöva lida. Det finns full uppslutning kring lagen i den svenska opinionen, säger Eskil Erlandsson.
tisdag 12 maj 2009
Raska steg mot ett gemensamt asylsystem i EU
Ni har väl inte missat att EU-parlamentet nyligen röstade för fyra lagförslag som ska stärka det europeiska asylsamarbetet och de asylsökandens rättigheter. Det är upp till Sverige att komma överens om asylpaketet med Rådet under det svenska ordförandeskapet.
Den första delen i asylpaketet handlar om mottagandevillkoren. Parlamentet anser att de asylsökande bör garanteras boende, mat, kläder, tillgång till vård, finansiellt stöd, rätt att röra sig fritt och möjlighet att arbeta. Ledamöterna godkände också förslaget om en ny europeisk byrå för samarbete i asylfrågor. Byrån är tänkt att bidra med experthjälp och stöd till medlemsländerna, särskilt de länder som tar emot stora mängder asylsökande.
Men den kanske mest kontroversiella frågan är de föreslagna förändringarna i Dublinförordningen, som reglerar vilket medlemsland som ska pröva en asylansökan.
Ledamöterna vill se större solidaritet mellan medlemsländerna dels när det gäller att bistå varandra med experthjälp, dels när det gäller att ta emot människor som har beviljats asyl i ett annat medlemsland. Parlamentet vill se ett effektivt stöd åt de medlemsländer som sätts under "särskilt och oproportionellt tryck, framför allt på grund av deras geografiska läge eller demografiska situation". EU bör, enligt ledamöterna, införa ett system för omplacering av personer senast den 31 december 2011.
Läs mer här.
Den första delen i asylpaketet handlar om mottagandevillkoren. Parlamentet anser att de asylsökande bör garanteras boende, mat, kläder, tillgång till vård, finansiellt stöd, rätt att röra sig fritt och möjlighet att arbeta. Ledamöterna godkände också förslaget om en ny europeisk byrå för samarbete i asylfrågor. Byrån är tänkt att bidra med experthjälp och stöd till medlemsländerna, särskilt de länder som tar emot stora mängder asylsökande.
Men den kanske mest kontroversiella frågan är de föreslagna förändringarna i Dublinförordningen, som reglerar vilket medlemsland som ska pröva en asylansökan.
Ledamöterna vill se större solidaritet mellan medlemsländerna dels när det gäller att bistå varandra med experthjälp, dels när det gäller att ta emot människor som har beviljats asyl i ett annat medlemsland. Parlamentet vill se ett effektivt stöd åt de medlemsländer som sätts under "särskilt och oproportionellt tryck, framför allt på grund av deras geografiska läge eller demografiska situation". EU bör, enligt ledamöterna, införa ett system för omplacering av personer senast den 31 december 2011.
Läs mer här.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)