Det var en gång

Hösten 2008 satte jag ihop ett forskningsprojekt om vidarebosatta flyktingars arbetsmarknadsintegration i Sverige. Strax därpå fick jag ett nytt arbete, men mina fd. kollegor på MIM, Malmö Högskola lyckades föra projektet i hamn utan mig. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt, men bra ändå.

Rapporten som sätter punkt för projektet finns nu att ladda ner via MIM:s hemsida.

Sweden has resettled refugees in partnership with the UNHCR since 1950 and it is one of the countries that receives the largest number of resettled refugees every year. Despite this fact, our knowledge of the labour market integration of this particular category of refugees has been limited. This volume is an outcome of the project Labour Market Integration of Resettled Refugees in Sweden. It includes a mapping of the labour market integration of resettled refugees in Sweden and it covers different facets of the reception and integration of this group such as the institutional framework, the integration of resettled refugees from Bosnia and Vietnam, resettlement policy and its consequences, the health of refugees in the reception process, and the effects of admission status on immigrants’ access to the labour market. In addition, this book contains a more general chapter on resettlement in Canada to provide some contrast to the Swedish case.

Studie om utrikes föddas företagande i Skåne

Mina fd. kollegor på MIM, Malmö Högskola, Pieter Bevelander, Per Broomé, Inge Dahlstedt och Tobias Schölin har skrivit en rapport om företagandet i Skåne med särskilt fokus på utrikes födda företagare och på vilket sätt dessa bidrar till samhällets tillväxtpotential. Rapporten Företagare i Skåne - kartläggning och analys av inrikes och utrikes födda företagare visar bland annat att att utrikes födda företagare bidrar i hög grad, betydligt högre än inrikes födda företagare, till att vitalisera olika branscher, vara viktiga föregångare och på så vis skapa tillväxt i samhället.

Läs mer om rapporten på Region Skånes hemsida.

På internat

Jag har inte hunnit skriva så mycket de senaste dagarna eftersom jag varit på internat tillsammans med alla medarbetare hos min nya arbetsgivare, MIM vid Malmö Högskola. Där fick jag möjlighet att lära känna de nya kollegorna och höra om de forskningsprojekt som pågår. På institutionen finns bland annat ett antal doktorandtjänster, två post doc, några tjänster knutna till gästprofessorn och andra som är mer av frifräsare med egna forskningspengar. Det ska bli otroligt kul att åter knyta bekantskap med den akademiska miljön.

Ännu en kort blänkare om mitt nya jobb

Nyhet från Malmö Högskola:

Rubrik: 2,3 miljoner kronor till forskningsinstitutet MIM på Malmö högskola.

Svårt att arbeta med integrationsfrågor utan en ansvarig myndighet

Jag håller på att sätta samman ett kunskapsprojekt om integrationen av vidarebosatta kvotflyktingar. År 2007 vidarebosattes 1900 flyktingar i Sverige, varav flest var irakier men också många burmeser, afghaner, uzbeker, colombianer och etiopier. Under de senaste två decennierna har Sverige vidarebosatt 10 000-tals kvotflyktingar. Vidarebosättning sker i nära samarbete med FN:s flyktingorgan UNHCR och gäller personer som tvingats lämna sina länder och saknar förutsättningar att återvända till ursprungslandet eller att stanna i landet till vilket de flytt. De har alltså flyktingstatus innan de kommer till Sverige, ordnat boende osv.

Den stora majoriteten av de 70 000 flyktingar som vidarebosätts årligen, över 90 procent, tas emot i tre länder: Australien, Kanada och USA. År 2006 tog USA emot 41 300, Australien 13 400 och Kanada 10 700. Sverige är fjärde största mottagarland med 2 400 personer år 2006. Till Europa kommer årligen omkring 5500 flyktingar genom vidarebosättning.

Sverige tar emot många kvotflyktingar

I Europa är det alltså Sverige som tagit det största ansvaret att vidarebosätta flyktingar. Samtidigt kan vi konstatera att det har gjort mycket lite uppföljningar och utvärderingar av Sveriges vidarebosättning. Med tanke på Sverige långa historia av mottagning av kvotflyktingar har vi haft allt för lite kunskaper att dela med oss av.

Men ingen vet hur integrationen ser ut

Det behövs mer kunskap om allt från uttagningsarbetet till kommunmottagning. Det tänkta projektet fokuserar på kommunmottagandet och att öka kunskapen om olika aspekter av integrationen av kvotflyktingar i Sverige. Projektet kommer att ge en tydlig bild av hur integrationen av kvotflyktingar ser ut och vilka faktorer som gynnar deras arbetsmarknadsintegration. Projektet kommer också att ge en tydlig bild av vilka de viktigaste utvecklingsbehoven inom vidarebosättningen är.
Ingen har ansvar

Problemen med att jobba med integrationsfrågor har dock ökat markant sedan Integrationsverket lagts ner. Jag var själv ingen motståndare till nedläggningen men kan konstatera att alliansregeringen hittills inte lyckats styra upp integrationsarbetet. De finns ingen aktör som vill ta på sig ansvaret att samordna och driva på. Länsstyrelserna har ingen samordning sinsemellan, Arbetsförmedlingen har ett visst ansvar, Migrationsverket och Integrationsdepartementet likaså. SKL är också involverade, SCB också. Men vem som ska ta på sig uppdraget att följa upp och utvärdera politiken och se hur integrationsprocesserna fungerar är oklart.

Denna oklara ansvarsfördelning leder till att samhällsnyttiga projekt inte kommer till stånd och att andra läggs ner eller går på sparlåga (www.temaasyl.se). Jag har dock inte gett upp utan ska i veckan ha möte med MIM/IMER på Malmö Högskola och Migrationsverket för att se om projektet trots allt kan komma till stånd.

Jag har tidigare skrivit om vidarebosättning av flyktingar på Tema Asyl.