Ny antologi om arbetskraftsinvandring till Sverige

Idag presenterar DELMI en ny antologi om arbetskraftsinvandring: Arbetskraft från hela världen, där jag skrivit ett kapitel tillsammans med Karin Magnusson. Det finns ett policy brief, och de excellenta redaktörerna, Catharina Calleman och Petra Herzfeld Olsson, har skrivit en DN-debattartikel med titeln "Reformera lagen om arbetskraftsinvandring".

Mitt och Karins kapitel handlar om högkvalificerad arbetskraftsinvandring till Sverige. Ambitionen är både att kartlägga dess omfattning och karaktär, och att bidra med en förklaring till varför den ser ut som den gör.

Vi konstaterar bland annat att den svenska politiken för arbetskraftsinvandring är mycket annorlunda jämfört med i andra länder då den inte riktar in sig på att attrahera högkvalificerade arbetskraftsinvandrare. Det är också få högkvalificerade som stannar i landet. Samtidigt är utbildningsnivån viktig för att förklara utfallet på arbetsmarknaden för arbetskraftsinvandrarna. Det är i stort sett bara de arbetskraftsinvandrare som har en minst treårig högskoleutbildning som har välbetalda jobb och arbetar inom bristyrken.

I våra avslutande reflektioner har vi några policyförslag som antologiredaktörerna inte valt att lyfta fram:

Det skulle vara relativt enkelt att förändra den svenska lagstiftningen så att en större andel av dem som arbetskraftsinvandrar är högkvalificerade och/eller kommer för att arbeta inom högkvalificerade yrken. Yrken där det finns ett stort överskott av tillgänglig arbetskraft skulle kunna spärras för arbetskraftsinvandring. Inom övriga yrken skulle en högre lägsta månadslön för arbetstillstånd än dagens nivå kunna införas, till exempel i nivå med medianlönen på svensk arbetsmarknad. Ytterligare en möjlighet är att kräva en viss utbildningsnivå för att få arbetstillstånd, t.ex. minst en treårig eftergymnasial utbildning. Möjligheten att direkt få permanenta uppehållstillstånd skulle också kunna bidra till att fler högkvalificerade invandrare väljer att komma till Sverige. För att kunna rekrytera arbetskraftsinvandrare till bristyrken med krav på legitimation och språkkunskaper, till exempel inom hälso- och sjukvård, behövs dock större insatser och regelförändringar.