I fredags försvarade jag min licentiatavhandling. Så här ser min svenska sammanfattning ut.
Denna licentiatavhandling är
ett första steg i en process där slutmålet är en doktorsavhandling. Avhandlingen
innehåller två expertgranskade artiklar, varav en är samförfattad, och en
artikel som är klar för att skickas till en vetenskaplig tidskrift. Två
artiklar handlar om arbetskraftsinvandring och en om lokal integrationspolitik.
Who Gets in and Why? The Swedish Experience with
Demand Driven Labour Migration – Some Preliminary Results är publicerad i Nordic Journal of Migration Research. Artikeln baserar sig på expertintervjuer, offentlig
statistik och sekundärlitteratur, och beskriver och analyserar vad som hänt med
arbetskraftsinvandringen sedan den nya lagen om arbetskraftsinvandring från
länder utanför EU/EES trädde i kraft i december 2008. En slutsats är att
arbetsmarknadens struktur, tillgången på arbetsmarknadsinformation och
internationella nätverk är centrala faktorer för att förstå vilken typ av
arbetskraftsinvandring som kommit till Sverige efter 2008 års liberalisering.
Den andra artikeln om arbetskraftsinvandring är klar för publicering och kan
ses som en fortsättning och fördjupning av artikel ett. Det empiriska
materialet i The effects and
effectiveness of the Swedish demand driven labour migration policy är
registerbaserad statistik vilket gör det möjligt att mer ingående studera
effekterna av den nya lagstiftningen. Artikeln visar att den huvudsakliga
effekten är att arbetskraftsinvandringen har ökat, och att ökningen beror på
att allt fler kommer för att arbeta i yrken där det redan finns ett överskott
av arbetskraft på den svenska arbetsmarknaden. Många som kommer som
arbetskraftsinvandrare söker dessutom asyl. Båda dessa artiklar studerar
effekterna av migrationspolitik, d.v.s. statens roll och möjlighet att styra
invandringen. Sammantaget visar artiklarna att den nya lagen påverkat inflödet
av arbetskraftsinvandrare, men inte på det sätt som önskades av regering och
riksdag.
A Local Dimension of Integration Policies? A Comparative
Study of Berlin, Malmö, and Rotterdam är
skriven tillsammans med Rianne Dekker, Bernhard Krieger och Peter Scholten och
publicerad i International Migration Review. Artikeln studerar relationen
mellan den lokala och statliga nivån i tre städer och länder när det gäller
integrationspolitik: Malmö – Sverige, Rotterdam – Nederländerna och Berlin -
Tyskland. Frågan är om integrationspolitiken på lokal nivå skiljer sig från de
traditionella nationella integrationsmodeller som länder brukar tillskrivas.
Analysen ger inget entydligt svar, men visar att de nationella
integrationsmodellerna fortarande är betydelsefulla. I den planerade
doktorsavhandlingen kommer temaområdet lokal integrationspolitik att
kompletteras med minst ytterligare en artikel, vilken för tillfället är i
granskningsprocessen hos Comparative Migration Studies.
Ambitionen med avhandlingens
kappa är att koppla dessa artiklar till ett bredare forskningsfält, en koppling
som kommer att bli mer tydligt i den kommande doktorsavhandlingen. En
utgångspunkt är den svenska exceptionalismen. Sverige har under de senaste 15
åren kommit att bedriva en tydligt annorlunda migrationspolitik än andra
europeiska länder. Det är därför intressant att studera effekterna av denna
exceptionalism och hur statliga regleringar påverkar invandringens omfattning
och karaktär. Därmed anknyter avhandlingen också till det bredare
forskningsfältet om migrationspolitikens utformning och effekter. Invandringens
omfattning och karaktär påverkar också avhandlingens andra tema: förutsättningarna
för integrationspolitiken och relationerna mellan stat och kommun.
