Integrationsbloggen

Uppehåll

2012-01-09T08:24:00.000+01:00

Integrationsbloggen kommer att vara vilande tills vidare. Jag har börjat arbeta i projektet Unite Europe på MIM, Malmö Högskola, och behöver lägga all min tid och energi där.

Niqab och burka förbjuds vid kanadensiska medborgarskapsceremonier

2011-12-30T12:57:00.000+01:00

För att bli kanadensisk medborgare kvävs inte bara kunskaper i något av de officiella språken och om landets historia. Varje ny medborgare ska också svära en medborgarskapsed:

I swear (or affirm) that I will be faithful
and bear true allegiance to Her Majesty
Queen Elizabeth the Second, Queen of Canada,
Her Heirs and Successors, and that I will faithfully
observe the laws of Canada
and fulfil my duties as a Canadian citizen.

För att säkerställa att blivande medborgare verkligen uttalar eden har Kanadas konservativa regering nyligen förbjudit burka och niqab vid medborgarskapsceremonier. Winnipeg Free Press har skrivit en intressant artikel om förbudet.

There was mixed reaction from Canadian Muslim groups to news Monday that prospective Canadians can no longer wear veils, like the Islamic niqab or the face-shielding burka, while taking the oath of citizenship.

Immigration Minister Jason Kenney announced that new Canadians will have to remove any face-coverings while they swear the oath.

The response from two prominent Muslim groups couldn't have been more different: some heartily applauded the move and others denounced it as causing unnecessary trepidation in the community.

Kenney said it's not just a question of "deep principle" for someone to show their face while taking the oath in front of their fellow citizens, it's also a matter of legal concern.

"I don't know how we can verify that someone whose face is covered is actually taking the oath that the law requires of them," he told a news conference in Montreal.

"This is a public act of witness in front of your fellow citizens, in front of the law — and you should be willing to show who you are."

Apropå medborgarskap och Kanada verkar det som att över 2100 personer blir av med sitt kanadensiska medborgarskap eftersom de begått bedrägeri i samband med ansökan.

Invandrare i Sverige skickar hem små summor till sina ursprungsländer

2011-12-29T11:28:00.000+01:00

Invandrare inom EU skickade under 2010 hem 31 miljarder euro till sina ursprungsländer. Det visar ny statistik från Eurostat. Störst remitteringar skickades från Spanien (7.2 miljarder euro), följt av Italien (6.6 miljarder), och Tyskland (3.0 miljarder). Från Sverige skickades, i sammanhanget, blygsamma 20 miljoner euro, alltså mindre än 0,1 procent av de totala remitteringarna.

Ny avhandling om somalier i Sverige

2011-12-29T11:05:00.000+01:00

Somalier är en snabbt växande grupp i Sverige, och det är därför väntat att gruppen står i fokus i allt fler avhandlingar. För ett par år sedan disputerade Charlotte Melander på avhandlingen Inom transnationella och lokala sociala världar: Om sociala stödutbyten och försörjningsstrategier bland svensksomalier. I den färska avhandlingen Mötet mellan patienten och läkaren - erfarenheter hos somaliska flyktingar och läkare under utbildning av Kristian Svenberg är sjukvården i centrum.

I 18 år har Kristian Svenberg arbetat som läkare vid vårdcentralen i Lärjedalen i Göteborgsförorten Hjällbo. I sin avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har han intervjuat personer födda i Somalia om deras erfarenheter av den svenska vården. Studien visar att patienter från Somalia har höga förväntningar på svensk sjukvård, men att de ofta upplever att de blir avfärdade.

I avhandlingen intervjuas även svenska läkare under utbildning. Intervjuerna visar att läkarna ofta har svårt att förstå patienter från Somalia. Om tolk används känner sig läkarna ofta utanför i samtalet och har många gånger svårt att ta till sig patienternas beskrivning av sina symtom.

Hela avhandlingen kan hämtas här.

FORES-rapport om ett år med etableringsreformen

2011-12-20T08:24:00.000+01:00

FORES var tidigt ute och kritiserade etableringsreformen för nyanlända invandrare. Nu har de kommit med en ny policyrapport - Lyckad etablering av en ny reform - som har ett betydligt mer positivt anslag.

I en ny rapport, ”Lyckad etablering av en ny reform”, fokuserar vi på tre kommuner där man så långt har haft positiva erfarenheter från införandet av den nya reformen: Värnamo, Solna och Borlänge.

- I alla tre kommunerna ser vi att man har lyckats etablera en bra kontakt mellan Arbetsförmedlingen och kommunen, vilket har underlättat arbetet med att införa reformen. Man har lyckats hitta lokala lösningar som förhoppningsvis skapar bra förutsättningar för de nyanlända att snabbt komma in på arbetsmarknaden, säger rapportens författare Liyen Chin.

Rapporten lyfter särskilt fram tre åtgärdsområden i det framtida arbetet med reformen, på nationell och lokal nivå:

* Flexibilitet - dagens etableringsreform upplevs i många fall som ganska stelbent, vilket hindrar möjligheten till ett lokalt anpassat integrationsarbete.
* Effektivare kommunikation - i synnerhet mellan Arbetsförmedlingen och kommunen.
* Följa upp lotsarna - med dagens system är det svårt för nyanlända att bedöma kvaliteten hos lotsarnas tjänster och lotsarna upplever stora skillnader sinsemellan i kontakten med kommunen.

Opinionsundersökning om invandrare och integration i Kanada

2011-12-20T07:47:00.000+01:00

Trudeau Foundation har beställt en opinionsundersökning om attityder till invandring och integration i Kanada. Undersökning visar att inrikes och utrikes födda kanadensare är överens om det mesta, bland annat att kulturell anpassning är viktigare är frågor som rör ekonomi och självförsörjning. Några av slutsatserna som lyfts fram:

• The Canadian public is more likely than not to believe that immigrants are doing well in fitting into their new country, with respect to finding gainful employment, participating in civic institutions like voting, and adopting Canadian values.

• There is broad agreement about what should be required of new immigrants who want to live in Canada. At the top of the list are: adopting Canadian values of tolerance and gender equity; accepting the preeminence of Canadian law over religious laws; and becoming familiar with Canadian history and culture. By comparison, the public is more forgiving in terms of expecting immigrants to become economically self-sufficient within their first year.

• While most immigrants settle in the country’s three largest urban centres, most Canadians believe it would be best for everyone if immigrants were evenly distributed across the country. Views are notably similar among residents of urban and rural communities.

• Canadians place the highest priority on immigrants who qualify based on education and employability, and least so on political refugees. Opinions are divided on the current policy of increasing the proportion of temporary foreign workers.

• The opinions of immigrants surveyed are notably similar to those of native-born Canadians.

Tre forskningsrapporter om skolresultat för elever med utländsk bakgrund

2011-12-19T10:15:00.004+01:00

IZA fortsätter att ge ut en mängd rapporter om integration, bland annat dessa tre om skolresultat.

Educating Children of Immigrants: Closing the Gap in Norwegian Schools (Bernt Bratsberg, Oddbjørn Raaum, Knut Røed, november 2011)

This paper examines educational outcomes of first and second generation non-OECD immigrants in Norway. We show that children of immigrants, and particularly those born outside Norway, are much more likely to leave school early than native children. Importantly, this gap shrunk sharply over the past two decades and second generation immigrants are now rapidly catching up with the educational performance of natives. For childhood immigrants, upper secondary completion rates decline with age at arrival, with a particularly steep gradient after age seven. Finally, we find that immigrant-native attainment gaps disappear when we condition on grade points from compulsory school.

Migrant Youths' Educational Achievement: The Role of Institutions (Deborah A. Cobb-Clark, Mathias Sinning, Steven Stillman, november 2011)

We use 2009 Programme of International Student Assessment (PISA) data to link institutional arrangements in OECD countries to the disparity in reading, math, and science test scores for migrant and native-born students. We find that achievement gaps are larger for those migrant youths who arrive later and for those who do not speak the test language at home. Institutional arrangements often serve to mitigate the achievement gaps of some migrant students while leaving unaffected or exacerbating those of others. For example, earlier school starting ages help migrant youths in some cases, but by no means in all. Limited tracking on ability appears beneficial for migrants' relative achievement, while complete tracking and a large private school sector appear detrimental. Migrant students' achievement relative to their native-born peers suffers as educational spending and teachers' salaries increase, but is improved when examination is a component of the process for evaluating teachers.

Parental Ethnic Identity and Educational Attainment of Second-Generation Immigrants (Simone Schüller, november 2011)

A lack of cultural integration is often blamed for hindering immigrant families' economic progression. This paper is a first attempt to explore whether immigrant parents' ethnic identity affects the next generation's human capital accumulation in the host country. Empirical results based on data from the German Socio-Economic Panel (GSOEP) indicate that maternal majority as well as paternal minority identity are positively related to the educational attainment of second-generation youth – even controlling for differences in ethnicity, family background and years-since-migration. Additional tests show that the effect of maternal majority identity can be explained by mothers' German language proficiency, while the beneficial effect of fathers' minority identity is not related to language skills and thus likely to stem from paternal minority identity per se.

Språkkrav för anhöriginvandring OK enligt domstol

2011-12-19T09:14:00.003+01:00

I november 2010 införde Storbritannien språkkrav för att make/maka ska få invandra till landet. Tre par har överklagat reglerna, men nu har en domstol (high court) slagit fast att det nya språktestet inte är ett oproportionerligt ingrepp i rätten till familjeliv.

Från BBC News:

The High Court has dismissed a challenge to laws that require immigrant spouses to be able to speak English in order to live in the UK.

Three couples had challenged the rules which were introduced in November 2010.

But Mr Justice Beatson ruled the new language test was not a disproportionate interference with the couples' right to family life.

The Joint Council for the Welfare of Immigrants said the ruling would affect many UK citizens.

But Immigration Minister Damian Green said: "We believe it is entirely reasonable that someone intending to live in the UK should understand English, so that they can integrate and participate fully in our society.

"We are very pleased that the courts agree with us."

The Home Office, which had also cited the costs of translators and interpreters for the NHS and other public services, now requires anyone entering the UK to join their spouse to speak a minimum level of English.

Utgifterna för migrations- och integrationspolitiken under 2012 beräknas till 17 miljader

2011-12-17T08:17:00.000+01:00

Riksdagen har nu beslutat att stödja regeringens budget för migrations- och integrationspolitiken. 2012 års utgifter beräknas till 9 miljarder för migrationspolitiken och 8 miljarder för integrationspolitiken. ESV publicerar tidsserier över inkomster och utgifter i statsbudgeten. Så här har utgifterna för migrationspolitiken utvecklats sedan 1995.

Utgifterna för integrationspolitiken har inte ökat lika mycket över tid. I slutet av 1990-talet var utgifterna 8-9 miljarder per år. Sedan sjönk utgifterna successivt till 3,4 miljarder 2006, för att sedan stiga igen upp till 5,2 miljarder 2010. Sedan 2010 har utgifterna ökat med omkring 50 procent till omkring 8 miljarder 2012.

Japan och Australien kan inte utmana Sveriges topp-placering i integrationsrankingen

2011-12-16T14:04:00.004+01:00

Enligt MIPEX som jämför och betygsätter integrationspolitik i 33 länder har Sverige, som jag tidigare skrivit om, världens bästa integrationspolitik. Nu har de lagt till två nya länder i jämförelsen: Australien och Japan. Enligt MIPEX ranking har Australien den femte bästa och Japan den fjärde sämsta integrationspolitiken.

Invandrare och bidrag i Sverige, Nederländerna och Storbritannien

2011-12-16T10:44:00.002+01:00

På senare tid har IZA gett ut tre working papers om invandrare och bidrag.

Disparities in Social Assistance Receipt between Immigrants and Natives in Sweden (Björn Gustafsson, november 2011) är en kunskapsöversikt om vad forskningen visar om invandrare och socialbidrag. Det är dystra slutsatser.

Most out-payment for social assistance in Sweden refers to foreign born persons although the category makes up 14 percent of the population. While some part of the high costs can be attributed to needs to maintaining recent refugees, this is not the entire story. Immigrants tend to assimilate out of social assistance receipt. However, receipt continues to be higher than among in several characteristics identical natives many years after immigration among immigrants from not rich countries. The elevated probabilities of social assistance receipt among immigrants from not rich countries are mainly due to failures of integrating into the labor market at the destination.

Immigrant Participation in Welfare Benefits in the Netherlands (Aslan Zorlu, november 2011) undersöker inte bara socialbidragen utan hela bidragssystemet. Men bilden känns igen från i Sverige. Utrikes födda är överrepresenterade i bidragssystemen, även jämfört med inrikes födda i liknande situation. Författaren lyfter särskilt fram den bekymmersamma situationen för barn till icke-västliga invandrare.

The analysis shows that migrants are drastically more likely to have a benefit, in particular social assistance and disability benefits. A large part of migrants’ dependence can be explained by their background characteristics and immigration history but still a significant unexplained residual is left. Most notably, the probability of welfare use of non-western second generation is about twice as high as the probability of western immigrants, which is a true challenge for policy makers.

Welfare Participation by Immigrants in the UK (Stephen Drinkwater och Catherine Robinson, november 2011) konstaterar att välfärdsutnyttjandet skiljer sig mycket åt mellan olika invandrargrupper och för olika typer av bidrag. Skillnader finns också mellan män och kvinnor inom grupperna.

Possibly the main conclusion of the paper is that for the UK at least, it is very difficult to generalise on the issue of welfare participation by immigrants. This is because social welfare claims vary considerably by immigrant group as well as by the types of benefits that are claimed. Australasian and EUA8 migrants are the least likely to claim welfare benefits but this is to some extent explained by the characteristics of individuals from these groups, especially for those from accession countries.

In contrast, much higher rates of welfare benefit claims are made by other groups, especially migrants from Asia and other parts of Europe.

Nu finns jag till uthyrning!

2011-12-15T14:01:00.002+01:00

Få, om någon, har en sådan koll på migrations- och integrationsområdet som jag. I över ett decennium har jag jobbat med dessa frågor utifrån en mängd olika perspektiv. Jag har jobbat som samhällsanalytiker, utredare, statistiker, utvärderare och projektledare vid myndigheter, på högskolor, i regeringskansliet och som konsult. Under tiden har jag kontinuerligt bedrivit omvärldsbevakning om vad som händer i statsförvaltningen, inom forskningsvärlden och politiken i Sverige och andra länder. Jag kan leverera de analyser, utredningar och konkreta beslutsunderlag som behövs, vilket jag gjort till bland annat generaldirektörer och ministrar. Nu börjar jag snart som konsult på Rhetikfabriken AB i Malmö. Små eller stora uppdrag. Tveka inte att höra av er till mig.

OECD granskar Österrikes integrationspolitik

2011-12-14T12:53:00.005+01:00

OECD:s serie om arbetsmarknadsintegration i medlemsländerna har nu kommit till Österrike. Tidigare har OECD bland annat granskat hur det ser ut i Sverige.

OECD menar att Österrike saknar en genomtänkt och samlad integrationspolitik. Trots det är arbetsmarknadsintegrationen bättre än genomsnittet inom OECD, vilket de förklarar med en fördelaktig sammansättning av den invandrade befolkningen.

Austria has a higher share of immigrants in the total working-age population (17 %) than many other OECD countries. At the same time, the framework for integration policy is less developed than in a number of other OECD countries.

At 75 %, the employment rate of immigrant men is slightly above the average of comparable OECD countries. This can be partly explained by a favorable overall labour market situation and by the origin-country composition. The bulk of immigrants in working age were born in OECD high-income countries or in successor countries of the former Yugoslavia. These groups fare relatively well in the labour markets of other OECD countries as well.

Attityder till invandring i Storbritannien

2011-12-12T15:17:00.002+01:00

The Migration Observatory har genomfört en undersökning om britternas inställning till invandring: Thinking Behind the Numbers: Understanding Public Opinion on Immigration in Britain. Som titeln antyder handlar det inte bara om hur opinionen ser ut, utan också varför. Några av rapportens resultat:

* 69 procent av de tillfrågade ville minska invandringen.
* De tillfrågade associerar framförallt "invandrare" med asylsökande, trots att de bara står för 4 procent av invandringen.
* En majoritet vill minska invandringen av lågutbildad arbetskraft (64%), släktingar (58%), och asylsökande (56%).
* Färre vill minska invandring av högkvalificerad arbetskraft (32%), närmast anhöriga (41%) och studenter (drygt 30 procent för olika typer av studenter).

Rapportförfattarna lyfter fram några policyrelevanta slutsatser:

* Det finns betydande skillnader i attityder till olika typer av invandring.
* Den typ av invandring som de flesta vill minska tillhör inte de numerärt största grupperna och är svår att påverka, t.ex. på grund av internationella konventioner och EU:s fria rörlighet.
* Motståndet mot invandring är ofta fokuserad på illegal invandring.
* Den allmänna opinionen föredrar tillfälligt över permanent invandring.

Ny statistikrapport om utrikes födda och deras barn inom EU

2011-12-09T10:49:00.003+01:00

EU:s statistikorgan Eurostat har gett en rapport som kartlägger situationen för utrikes födda och deras barn som bor i EU och EFTA-länder. Migrants in Europe - A statistical portrait of the first and second generation tar upp en rad aspekter av invandrares socioekonomiska position, som situationen på arbetsmarknaden, fattigdom och boende.

Over the years, migration has had an impact on the composition of European societies. In 2010, foreign-born persons accounted for 9.4% of the EU27 population. Their socio-economic situation was in general less favourable than for native-born persons.

In 2008 in the EU27, the unemployment rate of foreign-born persons aged 25-54 was higher than for native-born persons in this age group (10% compared with 6%). When employed, foreign-born persons often have more difficulties to find a job corresponding to their education level. This can be measured using an overqualification rate, which refers to the percentage of persons with a high level of education who have a job which does not correspond to this level. In the EU27 in 2008, foreign-born persons aged 25-54 registered a significantly higher overqualification rate than native-born persons (34% compared with 19%).

I pressmeddelandet pekas Sverige ut som ett av de länder med störst skillnader mellan inrikes och utrikes födda när det gäller arbetslöshet, att vara överkvalificerade för sitt arbete samt risk för fattigdom och social utanförskap. Att skillnaderna är stora mellan inrikes och utrikes födda i Sverige innebär inte att situationen är värre för utrikes födda i Sverige än i andra länder. Arbetslösheten och risken för fattigdom för utrikes födda i Sverige är bara en procentenhet högre än snittet inom EU-27, medan andelen som är överkvalificerade för sina jobb och är trångbodda är lägre. Hur man bedömer situationen för utrikes födda i Sverige beror alltså på vem man jämför med. Jämfört med inrikes födda ser det illa ut, men jämfört med utrikes födda i andra länder helt OK.

Eurostat delar upp statistiken för utrikes födda efter vistelsetid och ursprungsländernas utvecklingsnivå (Human Development Index). En sådan uppdelning visar att det går betydligt sämre i Sverige än i andra Europeiska länder för två grupper av invandrare: Utomeuropeiska invandrare med kort vistelsetid och de som kommer från länder med låg HDI.

World Migration Report 2011

2011-12-08T12:07:00.003+01:00

International Organization for Migration (IOM) har i dagarna gett ut World Migration Report 2011. Temat för årets rapport är allmänhetens uppfattningar och attityder till migration. Rapporten analyserar hur attityderna formas och hur de kan påverka och påverkas av politik och media.

The report argues that distorted communication about migration contributes to widespread anti-migrant sentiments, which have recently resurfaced in many parts of the world. Harmful stereotypes, discrimination and even xenophobia have reappeared in societies of destination, resulting in controversy on the value of multiculturalism.

Yet the report does not call for an uncritical bias on migration issues. An open discussion about migration means understanding and directly addressing what drives people's fears and the negative attitudes as expressed in polls in order to reduce public hostility.

Hela rapporten med medföljande pressmeddelande och video finns att hämta här.

Läs också The New York Times artikel om rapporten.

Undersökning om norrmännens inställning till invandrare och invandring

2011-12-06T11:47:00.003+01:00

I Sverige har vi mångfaldsbarometern. I Norge genomför Statistisk Sentralbyrå en årlig undersökning, Holdninger til innvandrere og innvandring, om inställningen till invandrare och invandring. Undersökningen uppvisar motstridiga resultat. En stor majoritet är positiva till invandring och invandrare, särskilt bland dem som tillfrågats efter terrordådet den 22 juli. Samtidigt anser fler att invandrare utnyttjar välfärdssystemet och att invandring leder till sociala problem. Hela rapporten finns här.

Internationella nyheter och lästips

2011-12-05T14:22:00.006+01:00

Frankrike

Inrikesminister Claude Gueant har flaggat för förändringar av migrationspolitiken så att färre ska komma till landet.

“It’s easier for immigrants to integrate if there are less of them,” Gueant told Europe 1 radio. “It’s obvious that we need to better manage the flow of immigrants. For immigration to work, we need to be welcoming fewer immigrants each year.”

Among the measures “for better management of the flow of immigrants” announced by Gueant are a toughening of the conditions necessary to obtain French citizenship and of the rules allowing an immigrant living in France to be joined by family members.

Other measures include increasing the number of expulsions of illegal immigrants and increasing the capacity of detention centres.

Se även artikel från The Connexion.

Danmark

Antalet personer som får permanent uppehållstillstånd i Danmark har sjunkit med 70 procent till 525 fram till och med september i år.

According to Berlingske newspaper, the fall in approved applications coincides with the introduction of the point system that was introduced by the former Venstre and Konservative government with support from Danske Folkeparti (DF).

The point system tightened the requirements needed to be granted permanent residency, with higher demands on factors such as language and job skills.

Speaking to Berlingske, Peter Skaarup from DF said that the point system was not designed to reduce the number of people being granted permanent residency.

Despite these unintended consequences, Inger Støjberg, the immigration spokesperson for Venstre, argued that the point system had not backfired.

“The point was to attract immigrants to Denmark who could contribute to society and the numbers clearly show that many immigrants haven’t fulfilled the requirements.”

Kanada

Ottawa Citizen har skrivit en hel serie artiklar om hur domstolarna bedömer asylansökningar, där det bland annat visar sig att domarnas partitillhörighet verkar påverka om en asylsökande får stanna eller får avslag och utvisas.

Federal Court of Canada judges appointed by Conservatives are significantly less likely to overturn decisions by government officers and tribunals to deny refugee claims or deport non-citizens than are judges appointed by past Liberal administrations.

And an applicant’s likelihood of success diminishes even further if the appeal or review of their case is heard by judges named to the court in the past three years by Stephen Harper.

Finland

Fler positiva till invandring i Finland.

Finnish attitudes toward immigration have eased considerably from what they were a year ago, even though voices opposed to immigration have featured prominently on online discussion boards and in other public media.

According to a poll commissioned by Helsingin Sanomat and conducted by TNS Gallup, 44 per cent of Finns feel that more immigrants should be taken into Finland. An equal number are opposed to more immigration.

Last year six out of ten were against taking in more immigrants. That poll was taken at a time when Finland was recovering from the sharp recession of 2009 when GDP declined by more than eight per cent.

Lästips

2011-12-02T09:53:00.007+01:00

Inget stöd för social turism

Corrado Giulietti, Martin Guzi, Martin Kahanec, Klaus F. Zimmermann, Unemployment Benefits and Immigration: Evidence from the EU (oktober 2011)

Studien undersöker om det finns ett samband mellan nivån på arbetslöshetsersättning och invandring till 19 Europeiska länder. Resultatet visar att migrationsflöden inom EU inte är relaterade till arbetslöshetsersättningens generositet och att det bara finns ett mycket svagt samband mellan nivån på arbetslöshetsersättningen och invandring från icke EU-länder. Enligt författarna finns det alltså inget empiriskt stöd för teorin om välfärdsmigration/social turism.

Ålder vid invandring påverkar skolresultat

Miles Corak, Age at Immigration and the Education Outcomes of Children (oktober 2011)

Det är väl belagt att de som invandrar till Sverige efter skolstart har betydligt sämre skolresultat än de som kommer innan skolstart (se t.ex. ESO-rapporten Sysselsättning för invandrare – en ESO-rapport om arbetsmarknadsintegration). Miles Coraks studie visar att mönstret är detsamma i Kanada.

Om social mobilitet i USA

Jeanne Batalova och Michael Fix, Up for Grabs: The Gains and Prospects of First- and Second-Generation Young Adults (november 2011)

Rapporten undersöker hur det går i USA för unga personer med utländsk bakgrund. Resultaten visar bland annat att det sker en social mobilitet över generationerna när det gäller utbildning och arbetsmarknad. Vissa grupper, t.ex. hispanics, klarar sig dock sämre än andra.

Lärdomar från USAs och Europas migrationspolitik

Philippe Fargues, Demetrios G. Papademetriou, Giambattista Salinari, and Madeleine Sumption, Shared Challenges and Opportunities for EU and US Immigration Policymakers (oktober 2011)

Slutrapporten från projektet Improving EU and US Immigration Systems: Learning from Experience sammanfattar resultaten om hur man kan lära sig av varandra och förbättra migrationspolitiken i Europa och USA.

Jag flyttar till nytt jobb

2011-11-22T13:54:00.000+01:00

I månadsskiftet november/december flyttar jag från Stockholm till Malmö för att jobba som analytiker på Rhetikfabriken. De som vill utnyttja mina tjänster kan vända sig till dem redan nu.

En flytt innebär mycket arbete och därför kommer jag inte att uppdatera Integrationsbloggen så ofta förrän jag är ordentligt installerad i min nya lägenhet.

OECD-konferens om invandringens ekonomiska effekter

2011-11-22T13:42:00.004+01:00

I slutet av oktober höll OECD en konferens om invandringens ekonomiska effekter, den allmänna opinionen om migration, och kopplingarna mellan de två. Hela programmet finns att se på OECD:s hemsida där det också går att ladda hem några av de presenterade bidragen, bland annat:

Xavier Chojnicki, Research fellow, CEPII ; Assistant Professor, Equippe & Université Lille 2, Impacts of Immigration on Aging Welfare-State: An Applied General Equilibrium Model for France

Eskil Wadensjö, Professor, Director of SULCIS, Swedish Institute for Social Research (SOFI), Stockholm University, The Significance of Immigration for Public Finance in Denmark

Michele Pellizzari, Assistant Professor, Università Bocconi, The Use of Welfare by Migrants in Italy

Så här presenterades konferensen:

In the absence of migration, there will be 30 percent more exits than entries to the working-age population of high-income OECD countries in the year 2020. Immigration, in conjunction with policies such as better mobilisation of domestic human resources, is one way to help alleviate the labor shortages that will result from these demographic trends. Indeed, prior to the crisis, many OECD countries had already taken measures to facilitate labor migration, and these policies were one of the driving forces behind the growth in international migration until 2008. Yet public opinion in many countries does not seem readily accepting of more labor immigration, as evidenced by the rise of anti-immigrant parties. One of the central elements shaping public opinion on migration is the fiscal impact of immigration, and in many countries there is a debate about the links between migration and the welfare state.

In this context, the conference aims at shedding some new light on these important issues shaping migration policy – the fiscal contribution of migrants, public opinion on migration, and the links between the two.

Studie av arbetsmarknadsintegrationen i Kanada

2011-11-18T11:38:00.003+01:00

Institute for Research on Public Policy (IRPP) ger ut en hel del intressanta studier om migration och integration i Kanada. I deras senaste studie Do Admission Criteria and Economic Recessions Affect Immigrant Earnings? undersöker Michael Abbott och Charles Beach hur det går för olika typer av invandrare i Kanada.

Författarna följer årsinkomsterna i tio år för de invandrare som bosatte sig i Kanada 1982, 1988 och 1994, som ekonomisk invandrare, familj eller flykting. Resultaten visar, föga förvånande, att de som blivit utvalda att få komma som ekonomiska invandrare klarar sig mycket bättre än övriga invandrargrupper. Bland kvinnliga invandrare har familjeklassen den lägsta medianlönen i alla tre kohorter. Bland manliga invandrare är det flyktingarna som har den lägsta medianlönen. Samtidigt uppvisar flyktinggruppen den mest positiva utvecklingen över tid, dock utifrån mycket låga utgångsnivåer. Studien visar också att konjunkturen har stor inverkan på arbetsmarknadsintegrationen, särskilt för män.

Utifrån resultaten föreslår författarna följande för att förbättra arbetsmarknadsintegrationen:
* Ännu större prioritering av högkvalificerade ekonomiska invandrare.
* Med tanke på den relativt snabba förbättring över tid av flyktingars arbetsmarknadsintegration bör invandringen i denna klass återställas till de tidigare nivåerna om cirka 10 till 15 procent av den årliga permanenta invandringen.
* Den totala invandringen bör minska under perioder med hög arbetslöshet och låg ekonomisk tillväxt.

Kanada och invandringen

2011-11-16T11:45:00.001+01:00

Ni missade väl inte inslaget om Kanada i Aktuellt?Den nyfikne kan läsa mer om politiken i Kanada här.

Förändringar att vänta för mottagningen av ensamkommande barn och ungdomar

2011-11-14T11:00:00.004+01:00

Allt fler ensamkommande barn och ungdomar söker sig till Sverige. Det gäller inte minst ensamkommande från Afghanistan. Statistik från Eurostat visar att antalet har ökat från 345 år 2008 till 1155 år 2010. Enligt Migrationsverket fortsätter antalet att öka under 2011. Det är uppenbart att allt fler av de ensamkommande väljer att söka asyl i just Sverige. Medan de ensamkommande från Afghanistan ökar i Sverige minskar antalet i andra länder. Tidigare sökte sig flertalet till Storbritannien (från 1800 år 2008 till 510 år 2010) och Norge (från 1720 år 2009 till 375 år 2010).

Den kraftiga ökningen gör att regeringen nu genomför flera förändringar. Den 1 januari 2013 får Migrationsverket utvidgade möjligheter att anvisa asylsökande ensamkommande till en kommun även i fall där överenskommelse med verket om mottagande saknas. Migrationsminister Tobias Billström överväger också att införa nya rutiner för åldersbestämning. Till Riksdag & Departement säger ministern att de arbetar för att ha ett så likartat system inom Norden som möjligt och att det är viktigt att ena systemen och skapa enhetlighet.

Kultur som förklaringsfaktor

2011-11-04T12:48:00.003+01:00

Kultur betraktas ofta med misstänksamhet i integrationsdebatten. Jag hade själv en period som student på Malmö Högskola då jag vägrade befatta mig med begreppet. Jag ansåg att det som forskare och debattörer förklarade med kultur snarare berodde på andra bakomliggande orsaker, som klass eller individuella egenskaper, och kunde förklaras med andra teorier. Nu är jag inte fullt lika säker längre.

Just kultur är i fokus i artikeln Culture, Intermarriage, and Differentials in Second-Generation Immigrant Women's Labor Supply av Eylem Gevrek, Deniz Gevrek och Sonam Gupta. Där undersöker de kulturens inverkan på arbete för "andra generationens" kvinnor i Kanada. De använder sig av två faktorer som proxy/mått på kultur: kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och födelsetal i ursprungslandet. Studien visar att dessa "mått" har betydelse för kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, även om de själva är födda i Kanada. Särskilt stor är effekten för kvinnor med invandrade föräldrar med samma etniska bakgrund.

Abstrakt:

We examine the impact of culture on the work behavior of second-generation immigrant women in Canada. We contribute to the current literature by analyzing the role of intermarriage in intergenerational transmission of culture and its subsequent effect on labor market outcomes. Using relative female labor force participation and total fertility rates in the country of ancestry as cultural proxies, we find that culture matters for the female labor supply. Cultural proxies are significant in explaining number of hours worked by second-generation women with immigrant parents. More importantly, we show that the impact of cultural proxies is significantly larger for women with immigrant parents who share same ethnic background than for those with intermarried parents. The fact that the effect of culture is weaker for women who were raised in intermarried families stresses the importance of intermarriage in assimilation process. Our results are robust to different specifications and estimation strategies.

Svenska statsvetare: homogenitet skapar tillit och underlättar integration

2011-11-01T11:04:00.007+01:00

I en twitter från Andreas Johansson Heinö blev jag tipsad om en intressant ny studie från svenska statsvetare om sambandet mellan tillit och mångfald. Hela artikeln Similarity vs. homogeneity: contextual effects in explaining trust av Perola Öberg, Sven Oskarsson and Torsten Svensson kan läsas på Cambridge Journals Onlines hemsida.

Vad jag förstår menar författarna att det finns ett bevisat negativt samband mellan mångfald och tillit. Men det är inte personers likhet, utan homogena miljöer, som bygger upp och stimulerar förtroende/tillit mellan människor. Det viktiga är, enligt författarna, att det finns ett starkt "majoritetssamhälle" - där det finns tillit/förtroende - att assimileras/integreras inom. I en sådan miljö, med låg grad av sociala konflikter, finns det förväntningar om tillit mellan människor som även "den andre" kan bli en del av.

Thus, according to these empirical results, the social-psychological idea that similarity fosters trust is mistaken. Rather, homogeneity, social as well as ethnic, seems to foster trust, irrespective of the individual’s distance from or similarity to the ‘others’.

Med utgångspunkt från resultaten förespråkar de en politik där "de andra" bör ges möjlighet att assimileras in i en den fungerande gemenskap som majoritetssamhällets homogena kärna utgör.

As for policy implications, the influence of contextual diversity on trust leads us to emphasize a number of specific political measures for handling the negative effects of diversity. At the core, it is about fostering a shared sense of community or ‘shared citizenship’.

The melting pot in a form in which a sense of shared citizenship thrives may not come into being easily. In order to take steps in this direction, society has to implement policies in terms of which everybody is treated fairly, and which foster equality and build upon the sense of community already in place at the homogenous cores.

Man ska inte dra för stora växlar på en vetenskaplig artikel, men artikeln reser frågor som är sällsynta i integrationsdebatten. Där ses majoritetssamhället ofta som problemet, som stänger ute "den andre". Här menar istället författarna att det traditionella homogena majoritetssamhället är nyckeln till en fungerande integration genom att vara bärare av den sociala tillit som alla samhällen är betjänta av.

Abstrakt:

Diversity has powerful advantages, but may also generate internal tensions and low interpersonal trust. Despite extensive attention to these questions, the relationship between diversity and trust is often misunderstood and findings methodologically flawed. In this article, we specify two different mechanisms and adherent hypotheses. An individual might base her decision to trust on her perceived social similarity in relation to others in the community, that is, a similarity hypothesis. However, in a homogenous context, she might expect trustworthy behavior irrespective of her own social position due to signals of low degrees of social conflict and dense social networks, that is, a homogeneity hypothesis. Prior research has pinpointed only one of these mechanisms. The homogeneity hypothesis has not been explicated, and when the intention has been to test the similarity hypothesis, the homogeneity hypothesis has unintentionally been tested instead. The results are straightforward. While the homogeneity hypothesis is strongly supported, the findings speak against the similarity hypothesis.

Om somalier som flyttar till England

2011-10-31T13:20:00.004+01:00

Ni har väl inte missat rapporten Företagarnas flykt - somalisk flyttning till England (FORES) av Mubarik Abdirahman, Per Brinkemo, Benny Carlson, Abdiwahab Hussein och Philip Sandberg? Där försöker de besvara frågan om varför somalier lämnar Sverige för England.

Det utbredda utanförskapet bland somalier i Sverige har blivit en het potatis i många kommuner. De somalier som anlänt under de senaste tjugo åren har mottagits på ett förhållandevis välorganiserat och ambitiöst sätt, ändå har resultaten varit nedslående. Som konsekvens av flera års arbetslöshet och hopplöshet har många somalier valt att lämna Sverige för bland annat England som varit/blivit en av somalisvenskarnas favoritdestinationer. Trots hög arbetslöshet även där finns en stor skillnad: medan färre än en procent av somalier i Sverige är företagare, är företagsamheten utbredd inom motsvarande grupp i England.

Att England lockar somalier är inte bara ett svenskt fenomen, utan uppmärksammas ofta i Nederländerna där upp emot en tredjedel av somalierna emigrerat till England. Samtidigt är det viktigt att, som författarna också varnar för, inte utmåla England som ett paradis för somalier. När jag 2010 pratade med Storbritanniens ambassadör Andrew Mitchell om somaliers situation i Storbritannien och Sverige var han mycket bekymrad. Till exempel hänvisade ambassadören till studier som visar att cirka 60 procent av den somaliska gruppen i Storbritannien brukar Khat. Av honom fick jag rapporten Becoming Visible: The Somali Community and Substance use in London, utgiven av Adfam. Där sammanfattar de situationen så här:

This research found that the Somali community is disengaged and marginalised from mainstream British society. Multiple social exclusions have affected the ability of Somalis to act as a progressive community in Britain. As such, the Somali community in the UK has been viewed as ‘impenetrable’ and ‘uncommunicative’ and is therefore classified as ‘hard to reach’ by policy makers and service providers.

Det är dessutom viktigt att veta att Storbritannien inte är den magnet för somalier som landet ofta utmålas som. Statistik från Eurostat visar att under de senaste åren har över 60 procent av de ansökningar om asyl som somalier gör inom EU skett i Sverige och Nederländerna.

Nya siffror om antalet asylsökande första halvåret 2011

2011-10-28T13:25:00.004+02:00

UNHCR har kommit ut med sin halvårsrapport om antalet asylsökande första halvåret 2011. Under 2010 sökte 31900 personer asyl i Sverige, vilket var 12,4 procent av de 258000 som sökte asyl i EU-27. Det första halvåret 2011 har 12597 personer sökt asyl i Sverige, vilket var 10,2 procent av de 123412 som sökte asyl i EU-27. Siffrorna visar att Sveriges relativa andel av de asylsökande till EU minskar något. Samtidigt är överrepresentationen mycket stor. Det var, i förhållande till folkmängd, under det första halvåret 2011 fem gånger så många som sökte asyl i Sverige än genomsnittet i EU. Från pressmeddelandet:

The Nordic region was the only part of Europe to see a fall in asylum applications. The number of asylum applications dropped by 39 per cent in Finland, by 23 per cent in Denmark and by 10 per cent in Sweden. Norway saw a slight increase, however, of four per cent. In Iceland, numbers remained low, but saw an increase of 88 per cent in first half of 2011 compared to the same period last year - from 17 to 32 applications.

In Sweden and Norway, the number one country of origin was Somalia. In Denmark, the largest number of applications came from Afghans, and in Finland from Iraqis. There was a considerable drop in applications from Somalia in Sweden (53 percent), while there was a doubling in Norway. There was a drop in Afghan applications in Denmark, but an increase in Sweden. So overall, a mixed Nordic picture.

Samtidigt får Sverige beröm av UNHCR för hur landet hanterar asylansökningar.

In the Swedish quality project, which took place during the past two years, UNHCR analysed 200 decisions taken by the Migration Board and observed 56 interviews conducted at 11 units throughout the country. UNHCR also interviewed a number of decision-makers, other Migration Board staff and lawyers to find out how they think the decision-making can be improved. UNHCR looked at a number of factors that affect the quality of the decision-making, including the registration of applications, the legal advice, how the applicants are interviewed, the quality of interpretation, the legal argumentation and the evaluation of evidence. UNHCR did not look at particular decisions to see if they were correctly or incorrectly assessed.

UNHCR found that the Swedish Migration Board has high standards in its status determination procedures, and that all procedural safeguards are in place, well above international and European standards, when one considers for instance access to legal advice, oral hearings, and motivation of decisions.

Medborgarskapspolitiken har betydelse

2011-10-27T07:44:00.002+02:00

Påverkar medborgarskapsreglerna antalet som väljer att bli medborgare i ett land? Det undersöker David Reichel i studien Do legal regulations hinder naturalisation? Citizenship policies and naturalisation rates in Europe (EUDO CITIZENSHIP working paper, 2011).

Svaret är ja. I de länder där det är enkelt att bli medborgare väljer fler att bli det. Det som verkar ha störst påverkan på naturalisering är om ett land tillåter dubbelt medborgarskap. Sverige passar bra in i mönstret. Här är det, enligt MIPEX, näst enklast att bli medborgare samtidigt som naturaliseringsgraden (andelen utländska medborgare som blir medborgare under ett år) är högst av de studerade länderna (EU-25 plus Norge och Schweiz).

This paper investigates a simple relationship: the influence of citizenship regulations on citizenship acquisitions by comparing citizenship policies and naturalisation rates in European countries. The analysis looks at the statistical relationship on the cross-national level. As a quantitative indicator for citizenship policies, the MIPEX Nationality is used... It can be shown that restricting access to citizenship indeed is related to lower naturalisation rates, and that restricted access to dual citizenship appears to have the most significant impact in EU-25 countries, Norway and Switzerland.

Länsstyrelsernas tredje ögonblicksrapport om etableringsreformen

2011-10-26T12:25:00.003+02:00

Länsstyrelserna har nyligen gett ut den tredje ögonblicksbilden av etableringsreformen. Rapporten beskriver det utvecklingsarbete som pågår och pekar på positiva utvecklingsområden som kan stärka arbetet.

Länsstyrelserna noterar att etableringsreformen har lagt i dager flera utvecklingsområden kopplat till etableringsarbete som fanns även före reformen. Som exempel på redan kända utvecklingsområden kan nämnas att den tidigare introduktionsersättningen vanligen kompletterades med försörjningsstöd. Nuvarande utmaning att nyanlända tvingas till försörjningsstöd är därmed inte nytt och orsakat av reformen. I genomförandet av etableringsreformen har däremot problemet accentuerats vilket borgar för att det åtgärdas i större utsträckning. Ett ytterligare exempel på känt problem är flexibel SFI där etableringsplanens förväntan om heltidssysselsättning har lett till att SFI-undervisning även sker under sommarmånader i växande utsträckning.

Läs också Länsstyrelsernas senaste nyhetsbrev om integrationsarbetet (oktober 2011).

Tre nya avhandlingar

2011-10-20T10:16:00.002+02:00

En fördel med att vara intresserad av migrationsrelaterade frågor är att allmänbildning kommer på köpet. Alla samhällsfrågor tenderar nuförtiden att undersökas utifrån ett migrationsperspektiv. När jag påbörjade mina IMER-studier på 90-talet fanns det endast en handfull avhandlingar som berörde migrationsfrågor, oftast inom antropologi och etnologi. Idag produceras de i en strid ström och inom alla ämnen. Den senaste månaden har det kommit tre avhandlingar som verkligen visar på forskningens bredd.

Emina Hadziabdic, The use of interpreter in healthcare. Perspectives of individuals, healthcare staff and families (Linnéuniversitetet) undersöker hur vårdgivare, vårdtagare och deras närstående upplever användningen av tolk. På Forskning.se refererar de avhandlingens resultat: Resultaten visar att det var en uttalad önskan att få tillgång till en kvalificerad tolk vars viktigaste roll var att underlätta i kommunikationen och fungera som praktisk hjälp att hitta rätt i vården och finna rätt information. Det låter, i mina öron, ganska självklart! Vidare får vi veta att en kvalificerad tolk ansågs vara någon med goda kunskaper i båda språken och i språket och terminologin som används inom vården. Man ville också ha en tolk med ett professionellt beteende.

Boglárka Straszer, Ungerska för rötternas skull. Språkval och identitet bland andragenerationens ungrare i Sverige och Finland (Uppsala universitet) handlar om hur hur personer med ungersk bakgrund i Sverige och Finland förhåller sig till det ungerska språket och den ungerska kulturen. Föga förvånande visar avhandlingen att goda kunskaper i minoritetsspråket och positiva attityder och större intresse gentemot de ungerska rötterna har samband med att ungerskan används i barndomshemmet, regelbundna resor till Ungern och deltagande i språkundervisning och familjernas aktivitet i ungerska kretsar. Straszer menar att ungerskan är hotad i de studerade grupperna och att det krävs ett stöd på individ-, grupp- och samhällsnivå om den ska ha möjlighet att överleva och överföras till kommande generationer.

Den klart mest intressanta avhandlingen är Joachim Rosenquists Pluralism and Unity in Education. On Education for Democratic Citizenship and Personal Autonomy in a Pluralist Society (Örebro universitet) som genom att studera skolan undersöker spänningsförhållandet mellan mångfald och gemenskap. Från Forskning.se:

Joachim Rosenquists avhandling utgår från den centrala diskussionen inom politisk filosofi om möjligheten att legitimera gemensamma normer och lagar i ett samhälle där människor är oeniga om vad som är sant, riktigt och värdefullt.

– Det handlar om en komplicerad balansgång mellan att stå upp för demokratiska värderingar utan att samtidigt förespråka en särskild ideologi eller världsåskådning, säger Joachim Rosenquist, som har skrivit en doktorsavhandling i pedagogik.

På Skolportalen sammanfattar Rosenquist avhandlingens viktigaste resultat.

- I korthet argumenterar jag för att demokratin följer av en norm om ömsesidighet vilken uppställer gränser för mångfalden och bland annat underbygger en obligatorisk medborgarfostran för alla barn och ungdomar i ett demokratiskt samhälle. Samtidigt måste skolans medborgarfostran undvika att ta ställning i fråga om vad som är det goda livet, eller den sanna tron, och begränsas till ett innehåll som kan legitimeras utifrån demokratins behov av välinformerade, kritiskt tänkande medborgare. Det är således inte legitimt att exempelvis fostra alla barn till att bli kristna, eller för den delen ateister. Denna gränsdragning är i praktiken ofta svår att göra, vilket jag visar i en diskussion av medborgarfostrans innehåll. Kan man undervisa opartiskt om religion, vilket utrymme bör ges för alternativa teorier om livets uppkomst och utveckling, och hur kan idealet om kritiskt tänkande göras förenligt med traditionalistiska livsåskådningar? För att bara nämna några problematiska situationer. Jag diskuterar också barns rätt att utveckla självständiga ställningstaganden i relation till föräldrars intresse av att utöva inflytande över sina barns trosföreställningar och värderingar. Slutligen utvärderar jag argument för och emot föräldrars och barns rätt att välja skola utifrån det som tidigare sagts om avvägningen mellan mångfald och gemenskap.

Dags att återupptäcka OECD:s International Migration Outlook

2011-10-19T10:22:00.004+02:00

I somras kom OECD:s årliga International Migration Outlook utan att, vad jag såg, tillägnas ens en liten notis i svensk media. För mig som älskar internationella jämförelser av migrations- och integrationspolitik är boken en guldgruva. Tyvärr har jag i år inte tillgång till hela boken med medföljande länkar till nedladdningsbar statistik. Men som tur är finns en hel del godbitar tillgängliga gratis på OECD:s hemsida. Så här ser t.ex. sysselsättningen ut för utrikes födda i några utvalda länder (2007-2010, 15-64 år). Klicka på bilden för att se resultaten tydligare.

De sex länderna är sorterade i rangordning efter 2010 års förvärvsfrekvens för utrikes födda, där Norge har den högsta (68,9%) och Sverige den lägsta (61,3%) andelen sysselsatta. Det finns dock länder som jag inte tagit med, där utrikes födda har en lägre andel sysselsätta än i Sverige. På Irland, som bara för några år sedan användes som föredöme i integrationsdebatten, har utrikes föddas sysselsättning sjunkit med 10 procentenheter sedan 2008 till knappt 60 procent år 2010. I Frankrike är knappt 58 procent sysselsatta och Belgien ligger som vanligt sämst till, 52,5 procent år 2010.

Det går också att ta del av en kort sammanfattning av utvecklingen i Sverige och annan statistik som rör arbetsmarknad och migrationsflöden.

Sverige får brons i mångkulturalism

2011-10-17T17:37:00.008+02:00

Jag har haft svårt att komma igång med Integrationsbloggen efter sommarens paus. Det är inte lätt att hitta inspiration och ork när omgivningen är så ogästvänlig. Mångkulturalism indexet (MCP Index) är dock så pass intressant att jag försöker mig på en comeback.

Indexet, utvecklat av Will Kymlicka och Keith Banting vid Queen's University i Kanada, mäter i vilken grad olika länders politik präglas av mångkulturalism inom åtta olika områden: 1) ett lands officiella självbild, 2) skolans läroplan, 3) etnisk representation i media, 4) undantag för klädregler, 5) acceptans av dubbelt medborgarskap, 6) bidrag till etniska organisationer, 7) finansiering av modersmålsundervisning och 8) positiv särbehandling.

I Sverige finns sju av åtta mångkulturalism-policies vilket gör att vi befinner sig i toppskiktet bland de 21 länderna, knappt slagna av Australien och Kanada. Det som gör att Australien och Kanada har ett högre index är att de har vissa program för positiv särbehandling vilket vi saknar. Japan och Danmark, med noll poäng, är länder vars politik inte har något inslag av mångkulturalism. En del höjer nog på ögonbrynen över att Finland präglas av mångkulturalism i högre grad än Norge.

Indexet mäter utvecklingen över tid: 1980, 2000 och 2010. Den vanliga bilden av den svenska invandrarpolitiken är att landet utvecklade en mångkulturell politik under 80 och 90-talet för att sedan svänga tillbaka något i och med att vi fick en officiell integrationspolitik i slutet av 90-talet. Indexet visar dock att politiken i Sverige fått allt större inslag av mångkulturalism, från tre poäng år 1980, fem poäng år 2000 till sju poäng år 2010.

Själv blev jag delvis överraskad av resultatet eftersom jag brukar hävda att svensk invandrarpolitik inte är så mångkulturalistisk som många vill göra gällande. Överraskningen beror antagligen på vad som mäts i indexet som, enligt mig, framförallt är ett index över identitetspolitik. Eller kanske viljan hos länderna att vara eller inte vara en nationalstat. Att Sverige får sju och inte åtta poäng beror som sagt på att vi inte accepterar positiv särbehandling/kvotering. De övriga sju politikområden, där Sverige anses företräda en mångkulturalism-politik, handlar om att a) Sverige uppmuntrar invandrargruppers ursprung och identitet och b) har institutionaliserat pluralism inom den generella politiken i syfte att synliggöra befolkningens mångfald (se bedömningarna för Sverige här).

Oavsett vad indexet säger om mångkulturalism i Sverige och andra länder är det ett intressant projekt som förtjänar uppmärksamhet. Särskilt eftersom det är självaste Will Kymlicka som varit med och utformat indexet.

Relaterat lästips: The Debate Over Multiculturalism: Philosophy, Politics, and Policy av Irene Bloemraad.

PAUS

2011-06-21T13:50:00.002+02:00

Jag behöver sommaren på mig att tänka över vad jag vill med denna blogg. Tills dess kommer bloggen bara uppdateras om det händer något riktigt spännande.

Interkulturalism istället för assimilation och mångkulturalism?

2011-06-18T06:50:00.003+02:00

Debatten i Europa om assimilation och mångkulturalism är het. CEPS presenterar i antologin Interculturalism: Europe and its Muslims in search of sound societal models en tredje samhällsmodell, interkulturalism. Antologin innehåller många intressanta bidrag om utvecklingen i länder som Nederländerna, Belgien, Tyskland, Storbritannien och Spanien men tyvärr inte en enda mening om Sverige.

The simmering debate in Europe about multiculturalism versus assimilation has now come to a boil. The German Chancellor, Angela Merkel, famously stated in October 2010 that “multiculturalism in Germany (Multikulti) had failed, completely failed”. In February 2011, both Prime Minister David Cameron and President Nicholas Sarkozy could also be heard declaring that multiculturalism was a failure, although only the French President endorsed assimilation as the alternative. Others argue that both assimilation and multiculturalism have failed.

These dramatic statements represent the challenge of interpretation and policy analysis to which this book is addressed. If these single words can identify a failure of society and of the policies of government, then there has to be a better model, concept and policy. This study tries to work towards a better solution, and uses the term ‘interculturalism’ to represent that solution.

Länsstyrelsen tycker etableringsreformen fungerar väl

2011-06-17T07:21:00.000+02:00

Länsstyrelsen har gett ut sin andra "Ögonblicksbild av etableringsreformen". Länsstyrelsens bedömning av hur arbetet med nyanländas etablering fungerar är positiv.

Huvudintrycken jämfört med länsstyrelsernas rapport till regeringen per den 1 mars 2011 består. I stora drag är bilden att Arbetsförmedlingen tar snabbt kontakt med den nyanlände. Etableringssamtal genomförs och etableringsplaner fastställs. Betalningsrutinerna fungerar förhållandevis väl. Samarbetet mellan olika aktörer förbättras kontinuerligt. Bilden kan också – även om det inte gäller överallt – sammanfattas med att arbetet på individnivå på många sätt kommit igång bra, men att det på systemnivå finns en fortsatt en tydlig förbättringspotential.

Norsk utredning om förbättrad integration

2011-06-17T06:29:00.000+02:00

Den 14 juni tog Barne-, likestillings- og inkluderingsminister Audun Lysbakken emot utredningen "Bedre integrering - Mål, strategier, tiltak" som har haft uppdraget att utvärdera integrationsinsatserna och föreslå förbättringar av den norska integrationspolitiken.

Inkluderingsutvalgets mandat har vært å vurdere hvordan integreringsarbeidet virker og foreslå forbedringer. De har analysert områder som arbeid, utdanning, demokrati og samfunnsdeltakelse, og har kommet med konkrete forslag på alle disse områdene.

Inkluderingsutvalget anbefaler blant annet:
* En 10-årig ekstra innsats for å få flere i jobb, med fokus på arbeidsmarkedstiltak som er tilpasset innvandreres behov og har gode resultater.
* Rett og plikt til gratis språkopplæring i barnehage for alle barn med kartlagte behov, og en gjennomgang av pensum og valg av undervisningsmetoder som gir en bedre læring for alle.
* Reform av voksenopplæringen for at alle voksne skal lære å lese og skrive.
* At felles verdier i Norge skal bygge på menneskerettighetene med særlig vekt på blant annet likestilling, ytringsfrihet, sosial likhet, vitenskapelig tenkemåte og toleranse.

I utredningen finns bl.a. ett kapitel om integrationsinsatser i andra länder, där Sverige är ett av länderna. Där konstaterar de, likt den ESO-rapport som presenterades härom dagen, att det stora problemet kanske inte är integrationspolitiken utan det generella välfärdssystemet.

Norge og de øvrige nordiske landene har noen særegne utfordringer knyttet til insentiver for arbeid, som følge av et, i internasjonal sammenheng, svært sjenerøst velferdssystem. Til tross for at arbeidslinjen og aktivisering er det rådende prinsipp for så godt som alle inntektssikringsordninger, skorter det ofte på implementeringen av dette, slik at mange som er brukere av velferdsordninger i liten grad deltar i arbeidsretta og kvalifiserende tiltak. Disse utfordringene er imidlertid mer knyttet til det ordinære velferdsapparatet enn til integreringsregimet. Her kan det likevel være aktuelt å se nærmere på danske erfaringer, siden danskene har innført et mer rigorøst aktiveringsregime enn det Norge har.

Man med "ofransk" kvinnosyn nekas medborgarskap

2011-06-16T08:00:00.001+02:00

En man har nyligen nekats franskt medborgarskap på grund av hans kvinnosyn.

An Algerian-born man living in France has been refused French nationality because of his "degrading attitude" towards women.

The man, who has not been named, is married to a Frenchwoman, but does not allow her to leave the family home freely, it was claimed.

In what is seen as a legal precedent, his application for French nationality was turned down because "his idea of sexual equality is not that of the republic", according to a high-ranking official quoted by French radio station Europe 1.

The French constitution states that the government can refuse nationality or strip nationality for a "lack of integration". The interior minister, Claude Guéant, has made it clear he expects candidates for nationality to not only integrate but "assimilate" into French society.

Danmark ett mönsterexempel för integration?

2011-06-16T06:13:00.000+02:00

Den danska regeringen skickade för ett tag sedan ut ett pressmeddelande där de utmålar sig som mönsterexempel för en framgångsrik integrationspolitik.

"Alle er glade for, at vi i Danmark har oplevet et betydeligt løft i beskæftigelsesgraden hos indvandrere og efterkommere de sidste 10 år, så vi i dag er blandt de bedste i OECD. Det er noget, vi er blevet, det er ikke noget vi var. Alle er glade for, at færre unge indvandrerpiger i dag tvangsgiftes, og alle er glade for, at unge indvandrere i dag uddanner sig som aldrig før. Men man skal huske, at alle de her fremskridt kun er kommet, fordi vi har ført en konsekvent og fornuftig udlændingepolitik med stribevis af konkrete initiativer." Det siger integrationsminister Søren Pind som svar på den debat, der i dag er rejst i flere medier om den danske udlændingepolitik.

"Vi har gang på gang justeret på politikken for hele tiden at optimere integrationen. Og det har virket. Danmark er i dag mere åbent for udlændinge end nogensinde før, men nu kommer man til Danmark for at studere og arbejde, modsat tidligere hvor man kom som asylansøger eller familiesammenført. Det gør en gigantisk forskel for vores fællesskab.

Jeg er overbevist om, at fremgangen fortsætter. Danmark er internationalt set et mønstereksempel på god integration.

Storbritannien på väg att införa gästarbetarsystem

2011-06-15T08:07:00.002+02:00

Storbritanniens migrationsminister Damian Green har presenterat ett nytt förslag för att minska invandringen. Den nya planen innebär bl.a. att invandrare med temporära uppehållstillstånd inte längre ska kunna få permanenta uppehållstillstånd. Förslaget liknar ett gästarbetarsystem.

Migrants who come to the UK to work on temporary visas will no longer be able to apply to remain here permanently, under plans announced by the government on Thursday.

The proposals are part of a package of reforms aimed at reducing immigration to "sustainable levels", the Home Office said.

Under the new plans visas would be reclassified as either "temporary" or "permanent", with stricter criteria for those who want to stay.

There will also be a new English language test for adults wanting to remain in the country for good.

Immigration Minister Damian Green, launching a consultation on the plans on Thursday, said they were aimed at "breaking the link between temporary and permanent migration".

"We want the brightest and best workers to come to the UK, make a strong contribution to our economy while they are here, and then return home."

Anyone earning over £150,000 or whose occupation is of a "specific economic or social value" to the UK, will retain the right to settlement.

Två rapporter om att skapa bättre system för arbetskraftsinvandring

2011-06-15T06:27:00.002+02:00

Migration Policy Institute har gett ut två rapporter om att skapa bättre system för arbetskraftsinvandring.

Demetrios G. Papademetriou and Madeleine Sumption, Eight Policies to Boost the Economic Contribution of Employment-Based Immigration, June 2011

Drawing on experiences from Asia, Europe, North America, and the Pacific region, this policy memo presents eight strategies developed by immigrant-receiving countries to increase the economic contribution of employment-based immigration. These policies represent best practices that policymakers can rely on to create effective and efficient economic-stream immigration systems.

More specifically, the policies discussed here focus on selecting immigrants with a range of skill levels, retaining those with the greatest potential to succeed, engaging employers constructively in the immigration process, and facilitating immigrant integration. They comprise the following:
* Creating temporary-to-permanent visa pathways
* Streamlining immigration for the most skilled workers
* Retaining top foreign students
* Reconsidering the role of visa fees
* Rewarding employers who play by the rules
* Building institutions with adaptation and flexibility at their core
* Taking a strategic approach to immigrant integration
* Seeking regional and local engagement in the admissions process

Demetrios G. Papademetriou and Madeleine Sumption, Rethinking Points Systems and Employer-Selected Immigration, June 2011

Advanced industrialized economies typically have used one of two competing models for selecting economic-stream immigrants: Points-based or employer-led selection. Increasingly, however, they are creating hybrid selection systems, implement the best ideas from each model. The result: Selection systems that have much of the flexibility of points systems while also prioritizing employer demand.

Inga undantag från försörjningskrav för anhöriginvandring fastslår Högsta domstolen i Kanada

2011-06-14T08:41:00.003+02:00

I Kanada måste den som vill återförenas med en anhörig (flyktingar undantagna) eller gifta sig med en utlänning garantera dennes försörjning i minst tre år. Barn ska försörjas i minst tio år eller till dess barnet fyller 25 år, beroende på vad som kommer först. Försörjningskravet innebär att det ställs krav på en viss inkomst för den partnern som bor i Kanada. Båda partnerna undertecknar ett sponsoravtal där den som bor i landet förbinder sig att ge den anhöriga ekonomiskt stöd om det behövs. Därutöver måste den som vill sponsra en anhörig inte tidigare misskött en sponsring av en anhörig, inte misskött underhållsstöd, inte tagit emot annat bidrag, (t.ex. socialbidrag eller bostadsbidrag) än på grund av funktionsnedsättning, inte dömts för våldsbrott, brott gentemot anhörig eller sitta i fängelse eller ha försatts i konkurs.

Nu har Högsta domstolen i Kanada slagit fast försörjningskravet är absolut och att det inte inte finns några undantag.

The Supreme Court of Canada has upheld the right of federal and provincial governments to collect social-service payments from the sponsors of immigrants.

The landmark ruling involves the cases of eight Ontario immigrant families that sponsored relatives from abroad, and who later went on social assistance.

The individual cases involved repayments of $10,000 to $94,000 in social assistance to the Ontario government.

“The risk of a rogue relative properly lies on the sponsor, not the taxpayer,” Justice Ian Binnie wrote Friday on behalf of the court.

In the eight individual cases before the court, the reasons the sponsors gave for not paying included leaving an abusive relationship and losing their own job. In a couple of cases, the fiancée or spouse of the sponsor simply took off after arriving in Canada and began collecting social services.

He noted that Parliament has become “increasingly concerned” about the financial burden that is being shifted to the public treasury to financially support sponsored relatives in immigrant families.

“Family reunification is based on the essential condition that in exchange for admission to this country the needs of the immigrant will be looked after by the sponsor, not by the public purse,” Justice Binnie wrote.

ESO-rapport om arbetsmarknadsintegration

2011-06-13T12:34:00.004+02:00

Jag har inte uppdaterat bloggen så ofta den senaste tiden eftersom jag är upptagen, men jag måste uppmärksamma den rapport, Sysselsättning för invandrare – en ESO-rapport om arbetsmarknadsintegration, som presenterades idag. Författare är Åsa Olli Segendorf och Tommi Teljosuo, två vänner och f.d. kollegor. Jag uppskattar det tack jag får i rapporten för mitt lilla bidrag!

TV-sändning från seminariet kan ses här. Författarna har dessutom skrivit ett debattinlägg på Brännpunkt med rubriken Vårdnadsbidrag ökar segregationen som lyfter fram några av rapportens förslag för att förbättra arbetsmarknadsintegrationen.

• Inför ett begripligt, lättillgängligt och effektivt system för godkännande av meriter och klargöranden om behov av kompletterande utbildning.
• Ge Skolverket i uppdrag att hjälpa kommuner med ett stort mottagande av invandrare i skolåldern.
• Inför ett system där studenter på gymnasie- och högskolenivå får merit- eller högskolepoäng för att hjälpa till med läxläsning i segregerade miljöer.
• Avskaffa vårdnadsbidraget och utred föräldraförsäkringens inlåsningseffekter.

Hör också inslaget från Sveriges Radio,

Barnfattigdom drabbar framförallt barn med utländsk bakgrund

2011-06-07T16:13:00.004+02:00

Rädda barnens årliga rapport om barnfattigdom har kommit. Rapporten visar att barnfattigdom är något som främst drabbar barn med utländsk bakgrund (dvs. barn med båda föräldrarna födda utomlands). På 90-talet fanns det i absoluta tal fler fattiga med svensk bakgrund än med utländsk bakgrund, men idag är det tvärtom. Nästan var tredje barn med utländsk bakgrund räknas som fattig enligt Rädda barnens definition (barn i familjer som får socialbidrag och/eller har låg inkomststandard).

Läs hela rapporten här. Rädda Barnen har också publicerat en fördjupande rapport om barnfattigdom, "Välfärd, inte för alla".

Allt du vill veta om medborgarskap, och lite till

2011-06-03T13:38:00.003+02:00

OECD höll i oktober 2010 en konferens om medborgarskap. Nu går det att läsa dokumentationen därifrån i rapporten Naturalisation: A Passport for the Better Integration of Immigrants? på OECD:s hemsida.

This conference proceedings provides the papers presented at the OECD/European Commission joint seminar on Naturalisation and the Socio-Economic Integration of Immigrants and their Children held in October 2010 in Brussels. It takes stock of the current knowledge regarding the links between host-country nationality and socio-economic integration of immigrants and their children, building on novel evidence on this issue. It also discusses the role of naturalisation as a tool in the overall framework for immigration and integration policy, with the aim of identifying good practices.

Försörjningskrav för anhöriginvandring förbättrade arbetsmarknadsintegrationen i Norge

2011-06-03T08:36:00.000+02:00

2003 infördes försörjningskrav för anhöriginvandrare i Norge. De som fick stanna av humanitära skäl måste nu uppfylla vissa krav på självförsörjning för att få återförenas med make/maka. Bernt Bratsberg och Oddbjørn Raaum har i rapporten Effekter av krav om forsørgelsesevne ved familiegjenforening undersökt effekterna av reformen. Studien visar att försörjningskraven ledde till färre ansökningar om anhöriginvandring, högre sysselsättning och löner, samt färre som behövde försörjningsstöd.

I 2003 ble regelverket for familieinnvandring endret slik at innvandrere etter asylsøknad med opphold på humanitært grunnlag møtte skjerpete krav om underhold ved gjenforening med ektefelle. Rapporten kartlegger effekter av regelendringen ved hjelp av informasjon fra ulike administrative registre koblet sammen på individnivå. Vi finner at regelendringen reduserte omfanget av både søknader og faktiske gjenforeninger med ektefelle etter fire år. Våre analyser viser også at underholdskravet medførte høyere sysselsetting, økt arbeidsinntekt og mindre avhengighet av sosialhjelp blant gifte innvandrere uten ektefelle med opphold på humanitært grunnlag. Effekter på arbeidsmarkedsutfall utover de tre første årene er usikre.

Sverige är målet för allt fler asylsökande

2011-06-02T07:18:00.001+02:00

År 1999 sökte 11230 personer asyl i Sverige, vilket var 2,4 procent av de totalt 470000 asylsökande i Europa det året (källa: UNHCR). Drygt tio år senare, år 2010, sökte 31900 personer asyl i Sverige, vilket var 12,4 procent av de 258000 som sökte asyl i EU-27 (källa Eurostat). Allt fler av världens asylsökande söker sig alltså till Sverige. Diagrammet nedan (klicka för större bild) visar antalet asylsökande de senaste fem åren i relation till befolkningens storlek (källa UNHCR). Under den perioden har 101050 personer sökt asyl i Sverige. Hade Sverige legat på snittet i Europa hade antalet varit omkring 15000.

Sverige har inte alltid varit det land i Europa som tar emot flest asylansökningar. Efter Jugoslavien-kriget i början på 90-talet sjönk antalet asylsökande till omkring 6000 personer år 1996. Utvecklingen av antalet asylsökande i Sverige sedan dess visas i diagrammet nedan (källa Eurostat och UNHCR).

Anledningen till att Sverige lockar allt fler av de asylsökande som tar sig till Europa är många, t.ex. att:
* Asylsökande i Sverige har det bättre än i andra länder när det gäller t.ex. boende och möjlighet att arbeta.
* Sverige har mer generösa asylregler än andra vilket gör att fler får stanna.
* I Sverige får de som beviljas asyl direkt permanent uppehållstillstånd. I andra länder är uppehållstillstånden oftast temporära, vilket inte ger tillgång till lika rättigheter.
* Sverige är ett av få länder utan försörjningskrav för anhöriginvandring.
* Den svenska välfärdsstaten kan särskilt locka de som har svagt humankapital.
* Kedjemigration.

Det finns en bred uppslutning i Riksdagen om att Sverige inte ska ändra sin asylpolitik i en mer restriktiv riktning. Regeringen skulle t.ex. kunnat harmonisera svensk asylpolitik till EU-normen när de i slutet av 10-talet anpassade svensk lagstiftning till EU:s skyddsgrundsdirektiv. Den svenska regeringen valde dock att lägga till en tredje grund för skydd och att inte utnyttja rätten till tillfälliga uppehållstillstånd. Vi kan därför utgå från att Sverige även i fortsättningen kommer att locka till sig en allt större del av dem som söker asyl i Europa. För det är svårt att se att EU:s gemensamma asylsystem ska ändra på förutsättningarna inom överskådlig framtid.

Australien byter asylsökande med Malaysia

2011-06-01T08:01:00.000+02:00

För att minska antalet asylsökande som kommer med båt till Australien har den socialdemokratiska regeringen ingått ett avtal med Malaysia, där många av båtarna avseglar från. Avtalet innebär att Australien överlämnar 800 asylsökande till Malaysia och tar emot 4000 erkända flyktingar som befinner sig i läger i Malaysia. Genom denna åtgärd räknar regeringen i Australien med att antalet båtflyktingar därifrån minskar från 6000 till 750 per år.

Labor is so confident its refugee swap with Malaysia is going to slow the flow of boats that it has budgeted for the arrival of only 750 asylum-seekers next financial year, despite more than 6000 having arrived last year.

Speaking in a Senate estimates hearing yesterday, Mr Metcalfe said the prediction of 750 boatpeople for 2011-12 had been made because "the government believes its policy will work".

He was referring to the latest announcements by Labor that involves a five-for-one refugee swap with Malaysia and the possible reopening of an offshore processing centre on Papua New Guinea's Manus Island.

Avtalet har fått kritik av Navi Pillay, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, som menar att "flyktingbytet" är rasistiskt. Han kritiserar också Australiens politik att frihetsberöva asylsökande.

U.N. High Commissioner for Human Rights Navi Pillay discussed the agreement Wednesday with Prime Minister Julia Gillard at the end of a six-day visit to Australia to examine major human rights issues.

Pillay criticized Australia's treatment of asylum seekers, including the policy of holding them in immigration detention centers for months while their applications for refugee visas are assessed.

This arbitrary policy was partially explained by the backgrounds of asylum seekers who invariably are not white, western or European, said Pillay, a South African lawyer.

She called on Australian lawmakers to "break this ingrained political habit of demonizing asylum seekers.

"There is a racial discriminatory element here which I see as rather inhumane treatment of people judged by their differences in color, religion and so on," Pillay told reporters in Canberra before leaving Australia.

UNHCR är dock positiva till lösningen.

But UN High Commission on Refugees (UNHCR) spokesman Richard Toll believes any problems can be overcome.

"It is our hope and expectation that appropriate human rights and protection measures are built into those agreements, so that we're looking at a better and new path for dealing with people in the region, rather than looking backwards at some of the poor practices and difficulties of the past," he said.

Utredare föreslår att illegala invandrare/papperslösa får rätt till samma vård som andra

2011-06-01T05:37:00.000+02:00

Utredningen om vård för papperslösa har lämnat sitt förslag till socialminister Göran Hägglund (Kd): Vård efter behov och på lika villkor - en mänsklig rättighet (SOU 2011:48).

Utredningen föreslår att asylsökande och papperslösa personer oavsett ålder ska erbjudas subventionerad hälso- och sjukvård av det landsting inom vars område de bor eller vistas. Vården ska erbjudas i samma omfattning och på samma villkor som den som erbjuds bosatta personer. Utredningen föreslår vidare att asylsökande och papperslösa personer, till och med det år de fyller 19 år, ska erbjudas subventionerad god och fullständig tandvård av det landsting inom vars område de bor eller vistas. Tandvården ska erbjudas i samma omfattning och på samma villkor som den erbjuds bosatta personer i motsvarande ålder.

Läs pressmeddelandet.

Arbetsmarknadens parter försvårar integrationen

2011-05-31T13:13:00.003+02:00

Nu går det att hämta rapporten Bidrag, vägen till arbete? En granskning av svensk integrationspolitik av Jenny von Bahr på Timbros hemsida.

I denna rapport granskas hur den svenska integrationspolitiken är utformad i dag. Den har ett mycket tydligt fokus på att erbjuda invandrare språkutbildning, och åtgärder för att validera utländska utbildningar och meriter. Samtidigt erbjuder arbetsförmedlingen olika former av arbetspraktik och lönesubventionerade anställningar.

Rapporten visar att hög arbetslöshet bland invandrare inte är någon naturlag. I länder med markant lägre lägstalöner än de svenska har utlandsfödda ofta en lika hög sysselsättningsgrad som inrikes födda. Dessutom leder de svenska trygghetssystemen till inlåsningseffekter för stora grupper utlandsfödda, eftersom de på marginalen tjänar lite eller inget alls på att ta ett arbete. Politiken har präglats av en generös flora av bidrag. Viljan har varit god, men samtidigt har bidragen möjliggjort ett växande utanförskap.

Rapportens sista stycke är intressant. Där avfärdar Von Bahr den vanligt förekommande förklaringen till integrationspolitikens misslyckande, att det är samhällets fel.

Slutligen har vi under arbetet med denna rapport upptäckt att en vanligt spridd uppfattning i debatten är att utrikesföddas låga sysselsättningsgrad beror på att de ”stängs ute” från arbetsmarknaden av det svenska samhället. Denna rapport visar att det inte är samhället som utestänger de utrikesfödda. Staten finansierar omfattande mottagningsprogram för utrikesfödda där de ges möjlighet att studera Svenska för invandrare under flera år och de ges möjlighet att läsa in grundskolekompetens och gymnasiekompetens på Komvux. Vidare finns det omfattande program för praktik, validering av de utlandsföddas kunskaper samt olika former av lönesubventioner. Alla dessa åtgärder, med sina styrkor och brister, syftar till att underlätta de utlandsföddas etablering på den svenska arbetsmarknaden. Utlandsfödda utestängs inte heller från arbetsmarknaden genom en omfattande diskriminering. Diskrimineringen av utlandsfödda är inte mer omfattande än att en person med ett utländskt klingande namn får söka något fler arbeten än en person med ett svenskklingande namn. Denna rapport visar i stället att det som utestänger de utrikesfödda från arbetsmarknaden är de höga lägstalönerna som gör det svårt för utrikesfödda att påbörja sin etablering på arbetsmarknaden. Eftersom dessa löner sätts av arbetsmarknadens parter är det egentligen dessa, som genom sina avtalsförhandlingar utestänger de utrikesfödda från arbetsmarknaden och därmed försvårar deras integration i samhället.

Finland får ny medborgarskapslag

2011-05-31T07:56:00.003+02:00

I september 2011 träder Finlands nya medborgarskapslag i kraft. Förändringarna är relativt små och syftet är att göra det enklare att bli medborgare. Tidigare var kravet på vistelsetid sex år. Nu sätts gränsen till fem år och personer som kan svenska eller finska har möjlighet att bli medborgare efter fyra år.

Genom lagen främjas samhällstillhörigheten för utlänningar som varaktigt bor i Finland genom att det ska bli lättare än förut att förvärva medborgarskap. De huvudsakliga ändringarna innebär att de boendetider som förutsätts för beviljande av medborgarskap ska förkortas. Den oavbrutna boendetid som krävs i normalfallet ska förkortas till fem år och den förvärvade boendetid som krävs för beviljande av medborgarskap ska förkortas till sju år.

För att främja invandrares integrering i det finländska samhället ska man kunna avvika från boendetidsvillkoret om den sökande visar att han eller hon har förvärvat en sådan nivå av kunskaper i finska eller svenska som närmare definieras i lagen. Undantagen från språkkunskapsvillkoret ska också regleras tydligare än i den gällande lagen. Lagen föreslås likaså innehålla mer detaljerade bestämmelser om grunderna för undantag från oförvitlighetsvillkoret och om bestämmandet av den väntetid som påförs i samband med undantag från detta villkor samt om väntetidens längd.

De stora skillnaderna jämfört med Sverige är att Finland kräver att den nya medborgaren ska kunna försörja sig samt tala och skriva landets språk.

En utlänning beviljas på ansökan finskt medborgarskap, om han eller hon när ansökan avgörs
1) har fyllt 18 år eller före det ingått äktenskap,
2) har och har haft sitt egentliga bo och hemvist i Finland (boendetidsvillkor),
a) de senaste fem åren utan avbrott (oavbruten boendetid), eller
b) sju år efter det att han eller hon fyllt 15 år, varav de senaste två åren utan avbrott (förvärvad boendetid),
3) inte har gjort sig skyldig till någon annan straffbar gärning än en sådan för vilken straffet är ordningsbot och inte heller har meddelats besöksförbud (oförvitlighetsvillkor),
4) inte väsentligt har försummat sin underhållsskyldighet eller sina offentligrättsliga betalningsförpliktelser,
5) tillförlitligt kan redogöra för sin försörjning, och
6) har nöjaktig förmåga att i tal och skrift använda finska eller svenska eller i stället för muntliga språkkunskaper motsvarande kunskaper i finskt eller finlandssvenskt teckenspråk (språkkunskapsvillkor).

Hela lagen kan läsas här.

Förbättrad introduktion för nyanlända räcker inte

2011-05-30T15:55:00.003+02:00

Imorgon presenterar Timbro ytterligare en rapport om integration: Bidrag - vägen till arbete? av Jenny von Bahr. Redan nu går det att läsa om rapporten på Newsmill.

Jenny von Bahr identifierar fyra centrala förklaringsfaktorer till utrikes föddas lägre sysselsättningsgrad: flyttfaktorn, meritfaktorn, lönefaktorn och incitamentsfaktorn. Hon menar att vi i Sverige fokuserat på de två första, t.ex. genom att erbjuda nyanlända insatser för att etablera sig på arbetsmarknaden. Dessa insatser har länge varit ambitiösa och kan, trots förbättringar och effektiviseringar, bara förbättra situationen marginellt. Istället vill Von Bahr se en förändrad lönestrukturen och en tydligare arbetslinje i bidragssystemen.

Slutsatsen i studien är att dagens integrationspolitik med fokus på omfattande mottagningsåtgärder är otillräckliga. Denna politik har pågått i decennier och har inga förutsättningar att höja sysselsättningen mer än ytterst marginellt. Orsaken är att förbättringar av mottagningssystemet för nyanlända invandrare har liten nytta om det inte finns en arbetsmarknad som tar vid när mottagningsåtgärderna slutar.

För att minska arbetslösheten bland invandrare bör istället reformer inriktas på löne- och incitamentsfaktorerna: Generella reformer som stimulerar fram fler arbeten med lägre krav på exempelvis språkkunskaper samt en tydligare arbetslinje i bidragssystemen. En sådan politik har - i motsats till den nuvarande politiken - goda förutsättningar att minska utanförskapet bland invandrare i Sverige.

Regeringen ska samverka för att förbättra arbetsmarknadsintegrationen

2011-05-30T12:06:00.003+02:00

Regeringen höll idag ett seminarium om att öka sysselsättningen för utrikes födda.

Migrationsminister Tobias Billström, integrationsminister Erik Ullenhag och arbetsmarknadsminister Hillevi Engström passade också på att skiva ett debattinlägg i Sydsvenskan med rubriken Fler invandrare måste få jobb. Ministrarna anser att det behövs en närmare samverkan mellan arbetsmarknads-, migrations- och integrationspolitiken.

För många som invandrar tar det för lång tid att komma in på arbetsmarknaden. Skillnaderna i sysselsättningsnivå mellan inrikes och utrikes födda uppgick i mars 2011 till drygt 11 procentenheter. Den skillnaden är oacceptabel. Därför kommer vi, ansvariga statsråd för migration, integration och arbetsmarknad, att samverka kring denna utmaning.

Vår gemensamma utgångspunkt är att skillnaden i sysselsättningsgrad mellan utrikes och inrikes födda ska minska under mandatperioden genom en ökning i sysselsättningsgraden bland de utrikes födda.

Att förbättra integrationen är en av vår tids stora utmaningar. Fler måste ges möjlighet till jobb och utbildning i det svenska samhället. Vårt mål om full sysselsättning kan endast nås om fler utrikes födda kommer i arbete. För att upprätthålla en god välfärd i framtiden måste vårt land ta tillvara den potential och kompetens som utrikes födda besitter.

Stärka medborgartanken genom språkkrav för medborgarskap?

2011-05-27T10:23:00.004+02:00

Jag tänker återkomma med en längre kommentar på gårdagens seminarium om Andreas Johansson Heinös rapport Vem ska få bli svensk medborgare? Rapportens sammanfattning går att läsa på Sydsvenskans Aktuella frågor.

Ett bättre alternativ till identitetspolitisk multikulturalism eller en diffust formulerad strävan efter integration vore att stärka medborgartanken. Medborgaridén vilar på tanken att vi i offentligheten är jämlika individer, oavsett etnisk, kulturell eller religiös tillhörighet. För stat och myndigheter bör vår bakgrund vara helt irrelevant. Detta omöjliggörs av multikulturalismen.

Per Gudmundson rapporterar från seminariet på SvD:s ledarblogg. Där tipsar han bl.a. om min text om det svenska medborgarskapet.

Johansson Heinö utgår från att medborgarskapet är lågt värderat i Sverige: inte mycket skiljer det från det permanenta uppehållstillståndet. Johansson Heinö benar därefter upp fyra modeller för att stärka medborgarskapets status. Detta i syfte att skapa en starkare samhällelig gemenskap (i det här fallet ett svar på ett integrationspolitiskt behov). Språkkrav, Medborgarkunskapskrav och Ceremonier får godkänt i ett liberalt perspektiv, medan krav på Värderingar underkännes.

De inbjudna kritikerna Selimovic och Besara enades om önskvärdheten av Ceremonier, men var oense i det andra.

Hela seminariet kan ses i efterhand på Timbro.se.

Om invandrares rättigheter i Storbritannien

2011-05-27T08:02:00.000+02:00

Om någon är intresserad av vilka rättigheter olika kategorier av invandrare har i Storbritannien ger Sarah Spencer och Jason Pobjoys rapport The Relationship between Immigration Status and Rights in the UK: Exploring the Rationale en bra överblick.

The paper maps the existing pattern of rights and restrictions for eight categories of migrants, setting out, where available, the rationales provided by government as to why a particular category of migrant has or has not been granted a particular right. The analysis is framed around four substantive rights: to healthcare, education, social housing and family life.

Om svenskt medborgarskap

2011-05-26T06:57:00.005+02:00

Jag ser fram emot dagens seminarium på Timbro eftersom vi verkligen behöver en sansad diskussion om medborgarskap, långt från populism och slagord. Oavsett vilken typ av medborgarskapslag som förespråkas behöver den motiveras och utsättas för granskning. Det gäller kanske särskilt den svenska då den skiljer sig så pass mycket från andra länders medborgarskapslagar. Vill vi behålla dagens, internationellt sett unika, politik bör vi vara medvetna om varför.

Det är lätt att bli medborgare i Sverige

Medborgarskapslagstiftningen i Sverige har liberaliserats stegvis under de senaste decennierna. I dag utmärker sig Sverige genom att det är relativt lätt att bli medborgare. I stort sett alla länder utom Sverige ställer krav på språkkunskaper och kunskaper om landet för att bli medborgare. Många länder ställer även andra krav, såsom att vara självförsörjande.

Det obligatoriska språkintyget för att bli svensk medborgare avskaffades i början på 80-talet. Frågan om att återinföra ett språkkrav och även krav på kunskaper om samhället utreddes av 1997 års medborgarskapskommitté. Kommittén (SOU 1999:34) tog ställning mot att införa sådana krav, en linje som regeringen följde i proposition 1999/2000:147 Lag om svenskt medborgarskap. Propositionen gjorde det istället lättare att bli medborgare genom att tillåta dubbelt medborgarskap.

För att bli svensk medborgare genom naturalisering krävs att personen styrkt sin identitet, fyllt arton år, har permanent uppehållstillstånd i Sverige, har haft och kan förväntas komma att ha ett hederligt levnadssätt och är stadigvarande bosatt här i landet. Tidsgränserna skiljer sig mellan olika grupper:
• två år för dansk, finländsk, isländsk eller norsk medborgare,
• fyra år för den som är statslös eller att bedöma som flykting enligt 4 kap. 1 § utlänningslagen (2005:716), och
• fem år för övriga utlänningar.

Att det är lätt att bli medborgare avspeglas sig också i statistiken. Naturaliseringsgraden (andelen av de utländska medborgarna i ett land som blir medborgare under ett år) i Sverige är hög jämfört med andra länder. Det senaste decenniet har naturaliseringsgraden i Sverige legat på omkring 7-8 procent, medan det i de flesta andra länderna är 3-5 procent.

Medborgarskapet betyder inte så mycket
Sverige utmärker sig också genom att det är liten skillnad mellan att vara utländsk medborgare och svensk medborgare. I en stor del av de europeiska och anglosaxiska länderna har utländska medborgare inte rätt till sociala förmåner och den invandrades skyldigheter är oftare större än deras rättigheter. För att ta två exempel: i Danmark har en nyanländ invandrare inte rätt till lika högt försörjningsstöd och i USA har utländska medborgare över huvud taget ingen rätt till det federala välfärdssystemet.

De svenska reglerna har, enligt 1997 års medborgarskapskommitté (SOU 1999:34) inneburit att medborgarskapet minskat i betydelse. Den som har permanent uppehållstillstånd har i stort sett samma rättigheter och skyldigheter som svenska medborgare, med tre viktiga undantag:
• Möjlighet till politiskt deltagande (rösträtt i riksdagsval)
• Skydd mot landsförvisning
• Möjlighet att inneha vissa offentliga uppdrag och tjänster.

Medborgarskap som hävstång för integrationen
Samtidigt kan medborgarskapet vara ett viktigt redskap för att främja integration. I vissa länder, till exempel Tyskland, Danmark och Österrike, är medborgarskapet mer eller mindre det slutgiltiga beviset på att en person är integrerad, och är en slutpunkt på integrationsprocessen. I andra länder, till exempel USA, Australien och Kanada används medborgarskapet som ett redskap för att påskynda integrationsprocessen. Frågan är om vi i Sverige, där medborgarskap är så enkelt att få och ger så få rättigheter och skyldigheter, frånsagt oss ett potentiellt sett viktigt instrument för att främja integrationen? Forskarna Foblets och Loones menar t.ex. att man avstår från ett viktigt verktyg för att snabba på integrationsprocessen när man inte förväntar sig någonting av dem som vill bli medborgare.

Making access to nationality easier should not be pushed so far that it might later slow down the integration of those who would have been ready to meet a number of reasonable conditions for adapting to the society of their new place of residence. That is the risk some new nationals currently face.

It is up to the legislator to determine which rules govern state membership. If this is not done in a clear and consistent way, some foreigners will take advantage of the situation, while others who were hoping to acquire nationality in order to effectively participate in the life of the society of their new homeland will be left aside. Though nationality cannot have as its sole objective the final evidence of the integration process, one should not fall into the opposite extreme, and reduce it to a mere confirmation of one’s residence. (Bauböck m.fl., 2006, Acquisition and Loss of Nationality: Policies and Trends in 15 European States, s. 91).

I Sverige är det i dagsläget tveksamt om medborgarskapet är ett viktigt led i integrationsprocessen. En person kan i princip bli svensk medborgare utan att kunna ett ord svenska, utan att känna till lagar och regler och utan att behöva ta ställning i lojalitetsfrågor. Den rent formella synen på medborgarskapet i Sverige avspeglar sig också genom att det sällan läggs någon större vikt på medborgarskapsceremonier eller andra sätt att uppmärksamma förvärvande av medborgarskap. Medborgarskap är något man får med posten.

Medborgarskapstanken
I flera av de länder som länge har haft språkkrav och medborgarskapsceremonier, som Kanada, Australien och USA, är medborgarskapet och naturalisering det främsta verktyget i integrationsprocessen. Länderna försöker medvetet fylla medborgarskapet med ett innehåll. Innehållet kan kortfattat sammanfattas med: sammanhållning, mångfald och delaktighet. Medborgarskapet är en sammanhållande kraft både på grund av att personen lovar att upprätthålla vissa värderingar, lagar och procedurer (genom eden) och att medborgarskapet är så brett, politiskt och moraliskt, definierat att alla bakgrunder ryms. Det knyter an till den andra punkten, mångfald. Man använder medborgarskapet för att göra mångfalden till en del av den nationella identiteten. Tanken är att själva medborgarskapet ska symbolisera mångfald och en gemensam framtid snarare än en gemensam historia. Till sist är delaktighet en viktig aspekt som länderna betonar. En medborgare ska delta i det offentliga livet, särskilt i närsamhället. Då krävs det grundläggande kunskaper om samhället och i landets officiella språk.

Fokus på deltagande och aktivitet i det civila samhällslivet speglar en särskild, normativ, syn på ett ”demokratiskt medborgarskap”. Benhabib förklarar innebörden i boken Jämlikhet och mångfald (Benhabib 2004). Hon menar att kriterierna för medborgarskap varken bör utgå från principerna jus sanguinis eller jus soli (härstamningsprincipen eller territorialprincipen) eftersom de utgår från passiva tillhörighetskriterier (ibid. s. 215). Istället bör medborgarskapet tilldelas efter att individerna förvärvar olika färdigheter. Uttryckt på ett annat sätt: Ett civilt medborgarskap bör leda till ett politiskt medborgarskap. Benhabib räknar upp några rimliga villkor som kan ställas på individen. Längden och arten av uppehåll i landet. Men också en mininivå på kunskap i språket i värdlandet och en viss ”medborgerlig kunskap” om lagarna och styrelseskicket i landet (ibid. s. 216). Fokus är alltså på utövandet snarare än förvärvandet av medborgarskapet och det aktiva deltagandet förutsätter att individerna har förmåga att interagera i samhällslivet och förhandla om motstridiga perspektiv och lojaliteter.

Någonting gemensamt
Medborgarskapet kan vara ett redskap för att skapa sammanhållning i ett samhälle präglat av mångfald. I sin mest snäva form är medborgarskapet en politisk och demokratisk gemenskap. För att kunna utöva sina civila och politiska rättigheter, dela i en gemensam offentlighet och interagera med varandra krävs kunskaper i språket och om samhället. Dock kan krav på språkkunskaper och samhälls-/medborgarkunskap både ha en exkluderande och en inkluderande effekt. Vilken av dessa som dominerar beror på hur kraven ser ut och hur integrationspolitiken i övrigt är utformad. Senaste årens förändringar i t.ex. Danmark och Holland har exkluderande drag. Samtidigt kan krav på kunskaper i språk och om det samhälle personen vill bli medborgare i fungera som ett verktyg för integration och inkludering. Det kan uppmuntra nyanlända invandrare att investera i kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att kunna klara sig i landet samt ge en större legitimitet för medborgarskapet i majoritetsbefolkningens ögon.

Ännu en rapport om invandringens ekonomiska effekter

2011-05-25T07:47:00.000+02:00

Utredningar om invandring och välfärdsstaten står som spön i backen. Nu senast är det Fraser Institute som räknat på invandringens ekonomiska effekter i Kanada i rapporten Immigration and the Canadian Welfare State 2011.

This publication provides an estimate of the fiscal burden created by recent immigration into Canada and proposes reforms to existing immigrant selection policies to eliminate the burden.

The study concludes that in the fiscal year 2005/06 the immigrants on average received an excess of $6,051 in benefits over taxes paid. Depending on assumptions about the number of recent immigrants in Canada, the fiscal burden in that year is estimated to be between $23.6 billion and $16.3 billion.

To curtail this growing fiscal burden from immigration, the study proposes that temporary work visas be granted to applicants who have a valid offer for employment from employers, in occupations and at pay levels specified by the federal government and determined in cooperation with private-sector employers.

Invandring är inte en moralisk fråga

2011-05-25T07:34:00.003+02:00

Howard Duncan, verkställande chef på the Metropolis Project, är välkänd för oss i Sverige, bland annat från flera FORES-seminarier. I en intervju för finska tidningen HBL säger han att migrationspolitiken inte bör ha moralism som utgångspunkt. Migrationspolitiken bör också ta hänsyn till ekonomiska effekter och landets egna intressen för att invandringen ska vara långsiktigt hållbar.

Om man ser invandring som en moralisk fråga bäddar man för problem i framtiden.

Se invandringen som en ekonomisk tillgång i stället och välj invandrare som passar arbetsmarknaden, säger den kanadensiska experten Howard Duncan.

– När man gör invandrarna till välgörenhetsobjekt så nedvärderar man deras förmåga att bidra till samhället. De kanske inte ens får arbeta, säger professor Howard Duncan från universitetet i Ontario i Kanada.

– Som välgörenhetsmottagare kommer invandrarna att belasta den offentliga ekonomin och välfärdssystemet utan att kunna betala tillbaka speciellt mycket, om något. Det kommer en punkt då folk får nog och börjar ogilla både systemet och invandrarna. Systemet förlorar sin trovärdighet.

Det har hänt till exempel i Sverige, säger Duncan.

– Det finns en lärdom för Finland i det här: om man baserar den finländska invandringspolitiken på moral så alienerar man i längden de finländska skattebetalarna.

Undersökning om upplevelsen av diskriminering i Kanada

2011-05-24T07:43:00.001+02:00

The Toronto Immigrant Employment Data Initiative (TIEDI) är ett mycket bra forskningsprojekt som kartlägger invandrares situation på arbetsmarknaden i Kanada. De har hittills gett ut över 20 rapporter. Deras senaste är Immigrants' Experiences of Discrimination in the Workplace med medföljande grafik. Några resultat:

• Visible minority immigrants are more than twice as likely as white immigrants to perceive discrimination when we control for gender, education and fluency in Canada’s official languages.
• For visible minority immigrants, fluency in English or French increases reports of discrimination in the workplace.
• For white immigrants, fluency in English or French decreases perceived discrimination in the workplace.
• Immigrants with post-secondary education report more workplace discrimination than those with less education.

Det är inte du, det är jag

2011-05-24T07:28:00.003+02:00

I helgen har Centerpartiet träffats för "förnyelsedagar". Dagarna inleddes med att Maud Olofsson höll tal om nybyggarlandet Sverige. Budskapet var det klassiska: "det är inte du, det är jag". Invandringen är en resurs, men integrationspolitiken har misslyckats.

I rapporten Förbättrad integration - förslag för snabbare vägar in på arbetsmarknaden presenterade Centerpartiet samtidigt tre nya förslag för att förbättra integrationen.

Slopa kravet på koppling till yrke efter två år vid omprövning av arbetskraftsinvandring
Innebär en marginell förändring där arbetskraftsinvandrare efter två år för söka arbete på hela arbetsmarknaden istället för, som idag, inom ett visst yrke.

Centerpartiet anser att du efter två år som arbetstagare i Sverige kan få stanna och arbeta i landet oavsett om det arbetet är inom en bransch där det finns arbetskraftsbrist eller ej.

Utvidga etableringsersättningen till fler grupper
Partiet menar att fler anhöriginvandrare bör få tillgång till etableringsinsatser med särskild etableringsersättning. Exakt vilka och hur många anges inte. De nämner att 17 000 anhöriga idag inte har rätt till etableringsinsatser. Även om bara hälften av dessa skulle få etableringsinsatser innebär det en utgift på cirka 3-4 miljarder per år.

Stimulanspeng för lärlingsutbildning och språkundervisning hos företag
Här lanserar Centerpartiet ännu en insats för att öka nyanländas kontakter med arbetsmarknaden.

En särskild stimulanspeng för språkundervisning och lärlingsutbildning hos företag ska kunna ges till arbetsgivare som erbjuder anställda utbildning i svenska på arbetsplatsen.

Inget hindrar Arbetsförmedlingen och kommunerna från att idag genomföra lärlingsutbildningar och språkundervisning hos företag. Förslaget låter som en variant på dagens instegsjobb.

Rapport om brottslighet bland etniska grupper i Danmark

2011-05-23T11:02:00.005+02:00

Rockwool Fonden har undersökt kriminaliteten bland etniska grupper i Danmark. Resultaten är glädjande då brottsligheten verkar minska. Samtidigt är invandrare och deras barn överrepresenterade i brottsstatistiken.

Brottsligheten undersöks genom flera olika metoder på olika målgrupper. Vi får reda på antalet dömda, brottslighetens omfattning, hur brottsligheten ser ut för olika åldersgrupper, etniska grupper, för invandrare och deras barn och med hänsyn taget till socioekonomiska faktorer.

Generellt sett är invandrare och deras barn överrepresenterade för all typ av brottslighet. Det förklaras primärt av en överrepresentation bland invandrare och invandrares barn från icke-västliga länder (exklusive Asien).

Rapporten: Lars Højsgaard Andersen og Torben Tranæs, Etniske minoriteters overrepræsentation i strafferetlige domme, Rockwool Fondens Forskningsenhed, Arbejdspapir 23, 2011

Läs också nyhetsbrevet från mars 2011 med titeln Efterkommeres kriminalitet halveret.

Bistånd finansierar ensamkommande ungdomar

2011-05-23T08:51:00.007+02:00

Idag skriver SvD:s ledarsida om den norska utredning om migration och välfärd som jag tipsade om härom veckan. Han uppmärksammar att asylmottagning och humanitär invandring faktiskt kostar. På kort sikt, i statsbudgeten, kan det likna ett nollsummespel. Som i årets vårbudget där ökade kostnader för asylsökande och ensamkommande barn finansierades med besparingar på det internationella biståndet.

För två veckor sedan kom utredningen Velferd og migrasjon – Den norske modellens framtid. Där konstateras att invandrare från Afrika och Asien har så låg delaktighet i arbetsmarknaden att det ger en allvarlig ekonomisk belastning. Halva vinsten med pensionsreformen – 30 miljarder norska kronor – kanske äts upp.
...
Grannarna kan framstå som kallt kalkylerande, men även i Sverige har gränsdragningen för humanitära flyktingskäl ekonomiska konsekvenser. Det är ett grymt val. Myggnät och vaccinationer för en dryg halv miljard i ena vågskålen, några hundra ytterligare unga asylsökande i den andra. Regeringen väljer.

Förra året kom 2393 så kallade ensamkommande barn, varav ungefär hälften ynglingar över 16 år. År 2000 var det 350. Utvecklingen gör att något annat förstås får stryka på foten. I vår blev det biståndet. Utan en enda rubrik.

Jag vet av egen erfarenhet att det inte är lätt att skaka fram nya miljarder i statsbudgeten. Utgifter för migrations- och integrationspolitik är, i större utsträckning än andra områden i budgeten, volymberoende. Ökar volymen ökar utgifterna och då måste något annat stå tillbaka. På kort sikt är faktiskt statsbudgeten ett nollsummespel.

Den liberala tyckar-eliten dödförklarar mångkulturalismen

2011-05-21T08:10:00.000+02:00

Den 13 april samlades hela den liberala tyckar-eliten på Engelsbergs herrgård i Fagersta för att dödförklara mångkulturalismen som politiskt projekt. Nu går det äntligen att se hela seminariet på Axess hemsida. Några kommentarer från deltagare och åhörare:

Per Gudmundson: Multikulturalismen är död. Det säger europeiska ledare som Merkel, Sarkozy och Cameron. Men vad skulle samma ord betyda för Reinfeldt? Igår samlades en rad debattörer på Engelsbergs herrgård i Bergslagen, på initiativ av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse, under rubriken Bortom multikulti.

Vad som komplicerar debatten är att Sverige egentligen inte tillämpar multikulturalism, om man bortser från viss samisk särställning eller hemspråksundervisning.

Dick Erixon: Jag vill få ett slut på att politiker genom politiken försöker framställa sig som godare än andra människor. Det är nämligen genomfalskt. Och det är det allt fler väljare upptäcker.

Vi borde istället få en ärlig diskussion om svårigheter och möjligheter.

Johan Ingerö: Jag har alltid gillat de där ceremonierna som hålls för människor som erhåller amerikanskt medborgarskap. De är ett uttryck för en ambition i det amerikanska samhället att bli fler. Medborgarskapet ses som något mer än bara en juridisk status. Det är ett uttryck för genuin samhörighet.

Den svenska synen på invandring har aldrig haft en sådan dimension. Den har snarast blivit ett sätt för makthavare att kokettera med sin egen godhet, ännu ett uttryck för vår välfärdschauvinism och ännu en möjlighet att agera moraliskt riktmärke för resten av världen.

Alice Teodorescu: Min viktigaste reflektion är att debatten kring mångkultur i alltför liten utsträckning ställer de relevanta frågorna rörande vilka värderingar som samhället ska enas kring. Så här menar jag: mångkultur översatt till pluralism är bra för ett samhälle. Farligt blir det först när vi inte vågar erkänna att kulturer är präglade av värderingar, och värderingar präglade av kultur. Jag brukar lyfta frågan kring hederskultur som exempel. Att inom en hederskulturell kontext slå eller mörda en kvinna är att agera i enlighet med kulturen. Att slå eller mörda en kvinna som etnisk svensk innebär ett avsteg från en svensk/västerländsk kultur, handlingen går så att säga i strid med den kulturella kontexten.

Människor som väljer att leva sina liv i Sverige ska inte tvingas frånsäga sitt kulturella arv men det innebär inte att den låt gå princip som gällt i Sverige sedan 70-talet är acceptabel. Tvärtom, förutsättningen för ett öppet samhälle som respekterar olikhet är att vissa krav och skyldigheter uppställs.

Adam Cwejman: Många liberaler och konservativa håller på att omdefiniera sin syn på integrationens funktion och mål, välfärdsstatens roll, gemenskapen som fråga (nationell, medborgerlig eller etnisk?) och en problemformulering bortom det enögda fokuset på diskriminering.

Det är vanskligt att tala om EN linje. Det är frågan om en just nu väldigt levande borgerlig debatt om multikulturalismen och invandringen. En debatt som framförallt lyckats undvika såväl vänsterns som nationalisternas trötta problemformuleringar och lösningar.

Andreas Johansson Heinö: Jag valde till att börja med att lyfta fram tre aspekter av denna multikulturalism. För det första att den i grunden är reaktiv. Multikulturalismen växte fram som en motreaktion mot nationalismen och det mångkulturella samhället blev det som skulle ersätta nationalstaten. Från förtryckande homogen stat till tolerant mångkulturell stat. Som en konsekvens av detta blev multikulturalismen anti-nationalistisk och föreställningar om att (majoritetskulturens) nationella identitet står i vägen för invandrargruppers välmående slog rot. Detta har skapat överdriven misstro mot dem som talar om behovet av att hålla ihop samhället med gemensam identitet och en överdriven tilltro till konsekvenserna av att slänga nationella symboler på historiens soptunna.

Johan Lundberg: Dock kan man inte blunda för att den multikulturalistiska ideologin har utövat en io de flesta avseenden mycket destruktiv påverkan på det svenska samhället. En konsekvens är islamofobi-begreppet, vilket trots massiv kritik har lyckats rota sig och fungerat som ideologiskt smörjmedel inom den islamistiska extremism som i hög grad frodas bland välutbildade akademiker, inte sällan språkligt och utbildningsmässigt integrerade i det svenska samhället.

En annan konsekvens är att inskränkningar i yttrandefriheten på sistone har normaliserats, så som nu senast var fallet i Kulturhusets beslut att ställa in en dansföreställning med hänvisning till att några enstaka muslimer har påstått sig bli kränkta.

En tredje konsekvens är de svårigheter att i samhället skapa gehör för de 70 000 ungdomar vilkas liv är begränsade med avseende på val av partner, val av kläder, val av utbildning, val av kompisar etc.

Debatt mellan Erik Ullenhag och Jimmie Åkesson

2011-05-20T09:01:00.001+02:00

Den 17 maj debatterade integrationsminister Erik Ullenhag och Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson integrationspolitik vid Linköpings Universitet. Nu går det att se hela debatten på Youtube. Östnytt var där och gjorde ett reportage.

Läs också Corren.se.

Malmöbor tycker till om blandäktenskap

2011-05-20T08:42:00.002+02:00

Sayaka Osanami Törngren doktorerar på Malmö Högskola om "blandäktenskap" (hur översätter man interracial?). Hon har frågat ett hundratal malmöbor hur de ställer sig till sådana förhållanden. En stor majoritet är positiva. MIM working papers series 11:2 Attitudes towards Interracial Dating and Marriages - Examination of the Role of Interracial Contacts in Malmö, Sweden är en försmak inför kommande avhandling.

This paper presents the preliminary findings of my ongoing dissertation project on attitudes towards interracial marriages. The findings are based on an anonymous postal survey conducted in Malmö, and the analysis focuses on 461 white European respondents who have answered the questionnaire. The result shows that the majority of the respondents can imagine dating or marrying interracially, however there are clear preferences of different groups. This paper also exhibits that respondents who have reported interracial friendships, and not general or superficial contacts, are more apt to answering to the question of interracial dating and marriage positively.

Svårt för humanitära invandrare att etablera sig på arbetsmarknaden i Australien

2011-05-19T08:53:00.001+02:00

Ofta får man intrycket att flyktingar och humanitära invandrare klarar sig exceptionellt dåligt i Sverige. Men skillnaden mellan Sverige och andra länder är inte så stor. Det gäller att inse att flyktingar flyttar från en svår situation och inte först och främst för att bli framgångsrik i ett nytt land. Som OECD flera gånger har påpekat klarar sig humanitära invandrare sämre på arbetsmarknaden än andra invandrare med likvärdigt humankapital.

I Australien har de genomfört en stor undersökning om humanitära invandrares integration: Settlement Outcomes of New Arrivals. Undersökningen visar att 31 procent av de humanitära invandrarna med en vistelsetid mellan 1-5 år hade arbete, en nivå som inte skiljer sig nämnvärt från i Sverige. Motsvarande siffra för familjeinvandrare är 50 procent och bland ekonomiska invandrare/arbetskraftsinvandrare 84 procent. För humanitära invandrare från länder som Afghanistan och Irak är sysselsättningen omkring 10 procent. Humanitära invandrare med jobb arbetar ofta inom enklare arbeten med låg lön och har sämre hälsa.

Läs också The Telegraph.

Ricki Neuman om mångkulturalismen

2011-05-18T09:11:00.003+02:00

Jag väntar fortfarande på att Axess, som utlovat, ska lägga ut TV-sändningen från seminariet Bortom multikulti. Tills dess kan vi ta del av Ricki Neumans betraktelse i SvD. Där beskriver han hur mångkulturalismen som ideologi utmanas och ersätts med tanken om en gemenskap med individen i centrum.

Pendeln har svängt och den multikulturalism som var rätt igår anses fel idag. Nu är det svenska viktigt igen, framkom på seminariet Bortom multikulti. Dags att upphöra se invandrarna som ett kollektiv. Dags att behandla dem som individer, mogna medborgare, fria aktörer.

På ett sätt har Neuman rätt. Opinionen har svängt och mångkulturalismen har inte längre samma positiva skimmer över sig. Jag menar dock att mångkulturalismen i Sverige är institutionaliserad på ett sätt som den inte var tidigare eftersom diskrimineringslagen från 2008 innebär skyldigheter för arbetsgivare och andra att behandla individer olika beroende på deras bakgrund och identitet. Generella regler som är lika för alla bedöms numera som indirekt diskriminering. Ett aktuellt fall är Stockholms hotell- och restaurangskola.

Den unga kvinnan började på hotell- och restaurangskolan hösten 2008. Hon är troende muslim och bär huvudduk som täcker håret. Skolan hade en klädpolicy som innebar att hon inte fick bära huvudduk under serveringslektionerna.

Kvinnan tog upp frågan med skolans dåvarande rektor vid flera tillfällen, men fick inte gehör för sin önskan att bära huvudduk. Eftersom hon ville ha fullständiga betyg gick hon till slut med på att inte bära huvudduk under serveringslektionerna, trots att hon upplevde det som obehagligt.

DO har utrett kvinnans anmälan och gör bedömningen att hon har utsatts för indirekt diskriminering. Det innebär att en skenbart neutral regel slår hårdare mot en viss grupp, i det här fallet kvinnor som av religiösa skäl behöver täcka sitt hår.

Studio Ett om Danmarks regler för anhöriginvandring

2011-05-18T07:03:00.001+02:00

Som jag tidigare uppmärksammat håller reglerna för anhöriginvandring att stramas åt i Danmark. Det uppmärksammar Studio Ett med ett åtta minuter långt reportage av Gösta Lempert.

Søren Pind, Danmarks migrationsminister, har i dagarna sagt att likabehandlingen inom migrationspolitiken ska upphöra. Han vill att invandrare från utvecklade OECD-länder ska slippa de krav andra måste klara av för att komma till Danmark. Det är ett led i en politisk utveckling där Danmark endast vill ha invandrare som bidrar positivt till landets utveckling.

The time for rigidly even-handed immigration policies that put people from developed countries on the same footing as people from undeveloped countries is over, says immigration minister Søren Pind.

Pind has announced that he plans to give immigrants who are more likely to earn money and contribute to society exemptions from some of the strictest requirements under family-reunification law, reports Politiken newspaper.

“It’s a colossal problem that the immigration law is so full of politically correct wording that we end up hurting people who are willing and able to come to Denmark and don’t require anything from the state,” Pind said. “The rules have been packed with legalese and misunderstood pc’ism in the name of equality.”

Läs också Sydsvenskan.

Andreas Johansson Heinö om svenskhet och medborgarskap

2011-05-17T09:22:00.002+02:00

Jag hoppas kunna besöka två seminarier denna och kommande vecka, båda med Andreas Johansson Heinö. Den 19:e maj diskuterar Heinö Perspektiv på svenskhet på MIM, Malmö Högskola. Veckan därefter, den 26:e maj, presenterar Andreas Johansson Heinö rapporten Vem ska få bli svensk medborgare? på Timbro.

Frågan om medborgarskap är aktuell. Integrationsminister Erik Ullenhag har vid åtskilliga tillfällen talat sig varm för att uppvärdera medborgarskapet. Dessutom ligger det, sedan flera år tillbaka, ett direktiv för en statlig utredning om medborgarskapspolitik på regeringskansliet och väntar på klartecken. Själv bidrog jag lite grann till rapporten Språk, krav och medborgarskap som publicerades 2008 inom ramen för Globaliseringsrådet. Jag har också några egna texter om medborgarskap liggande i datorn som jag ska ta mig en titt på inför seminariet nästa fredag.

Visst samband mellan mediaexponering och opinionsstöd för Sverigedemokraterna

2011-05-17T07:09:00.000+02:00

Pieter Bevelander och Anders Hellström har undersökt om det finns ett samband mellan mediaexponering och opinionsstöd för Sverigedemokraterna under den förra mandatperioden 2006-2010. Trespassing the Threshold of Relevance: Media Exposure and Opinion Polls of the Sweden Democrats, 2006-2010 visar att det finns en samband, om än relativt svagt. Utrymme i media för Sverigedemokraterna tenderade att öka stödet för partiet. Det gällde särskilt för Dagens Nyheter, medan exponering i Sydsvenskan hade motsatt effekt.

The results of the analysis suggest that the SD was given a fair amount of publicity. Our findings also tend to falsify the first hypothesis; hence, the media effect is not salient for all the parliamentary political parties. At the same time, we could verify our second hypothesis; hence, the media effect shows to be more important for the SD compared to the other parliamentary parties, similar in size. Finally, the third hypothesis is verified – the regional newspaper Sydsvenskan had relatively the highest proportion of articles linked to the SD, however, this exposure was less significant to explain the fluctuations in the opinion polls. The media effect differs between the six newspapers put into scrutiny in this study, the leading daily Dagens Nyheter (DN) had a considerably stronger effect on the opinion fluctuations, compared to the other five newspapers. The degree of media exposure sometimes matters, especially for ‘new parties’, but neither to the same degree everywhere nor at the same time.

Allt fler länder frihetsberövar asylsökande

2011-05-16T09:27:00.004+02:00

UNHCR uppmanar världens länder att sluta internera asylsökanden. Som ett stöd i detta arbete har organisationen gett ut en rapport (Alice Edwards, Back to Basics: The Right to Liberty and Security of Person and ‘Alternatives to Detention’ of Refugees, Asylum-Seekers, Stateless Persons and Other Migrants) som kartlägger internationella konventioner för asylmottagning och pekar på alternativa tillvägagångssätt.

Immigration detention – as opposed to criminal or security detention – refers to the detention of refugees, asylum-seekers, migrants and stateless people, upon entering a territory or pending their return. Typical examples include prisons or purpose-built closed reception or holding centres.

The Universal Declaration of Human Rights states that everyone has the right to liberty and to protection from arbitrary detention. Article 31 of the UN Refugee Convention specifies that states should not impose penalties or unnecessary restrictions on movements of refugees entering their territory without authorization.

"It is not a crime to seek asylum. Detention must therefore be a last resort, and its necessity and proportionality must be assessed on an individual basis," said Alice Edwards, a senior legal coordinator for UNHCR. "The failure of many governments to provide for or systematize alternatives to detention can put their detention policies and practices into direct conflict with international law."

Situationen för asylsökande har varit särskilt omskriven i Australien där asylsökande interneras på öar och andra isolerade områden. Självmord, mordbränder och upplopp har varit vanligt förekommande.

Läs också UNHCR:s granskning av hur EU:s asylmottagningsdirektiv implementeras i medlemsstaterna: Improving Asylum Procedures: Comparative Analysis and Recommendations for Law and Practice. Key Findings and Recommendations.

Forskningsöversikt om mångfald i organisationer

2011-05-15T07:11:00.001+02:00

Regionplanekontoret och Länsstyrelsen i Stockholm bedriver tillsammans ett regionalt utvecklingsarbete för att göra organisationer mångfaldsorienterade, inte minst när det gäller etnicitet och utländsk bakgrund. Drivande i arbetet är min vän och fd. kollega Evert Kroes.

I mars 2011 publicerades den gemensamma arbetsrapporten Hur ser det ut? som beskriver hur mångfalden ser ut på Stockholmsregionens arbetsställen med fokus på personers härkomst. Nu i maj har den tredje delen i rapportserien om integration och mångfald getts ut. Vad vet vi? - En forskningsöversikt om mångfald i företag och organisationer är en sammanställning av svensk och internationell forskning kring frågor om integration och mångfald. Där beskrivs Stockholmsregionen som en "paradox" i meningen att den tillhör de högst rankade i världen avseende tolerans, samtidigt som studier, exempelvis från OECD, pekar på att bristande integration är en av regionens viktigaste svagheter. I rapporten konstateras också att det inte går att finna några raka och enkla samband mellan mångfald inom en organisation och dess prestationsförmåga.

Flyktingmottagning 2005-2010

2011-05-14T08:44:00.000+02:00

En vanligt förekommande förklaring till varför integrationen har misslyckats är att flyktingmottagningen är för ojämnt fördelad och koncentrerad till storstadsområdena. Migrationsverkets statistik visar dock att flyktingmottagningen inte är koncentrerad till ett fåtal kommuner eller till storstadsregionerna. Jag har sammanställt flyktingmottagningen för åren 2005 till och med 2010. Fördelningen per län ser ut så här:
Under perioden tog Sveriges kommuner emot 112 894 flyktingar, vilket motsvarar 1,2 procent av befolkningen. Storstadsregionerna Skåne, Stockholm och Göteborg har under perioden haft en flyktingmottagning, i förhållande till folkmängd, som är under genomsnittet i Sverige. Istället är det län som Kronoberg, Södermanland och Gävleborg som tagit emot flest flyktingar. Noterbart är att Uppsala och Halland, två län med god arbetsmarknad, har haft en förhållandevis liten flyktingmottagning.

Regeringen tillsätter utredning om främlingsfientlighet och rasism

2011-05-14T07:36:00.000+02:00

Integrationsminister Erik Ullenhag presenterade fredagen den 6 maj direktiven för en ny statlig utredning om ett effektivare arbete mot främlingsfientlighet och rasism. Syftet med utredningen är, enligt regeringen, att få en samlad bild av den kunskap som finns om främlingsfientlighet och liknande former av intolerans och att kunna identifiera brister som bör åtgärdas i det fortsatta arbetet.

Enligt direktivet ska utredaren Bengt Westerberg bland annat:

- sammanställa den kunskap som finns om främlingsfientliga och intoleranta attityder i samhället,
- undersöka varför främlingsfientliga attityder uppstår och faktorer som kan vara gynnsamma för framväxten av sådana attityder,
- föreslå vilka ytterligare åtgärder som bör vidtas för att motverka främlingsfientlighet och liknande former av intolerans,
- kartlägga arbetet mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans och, i den mån det är möjligt, analysera arbetets effekter,
- sammanställa den kunskap som finns, och som kan användas inom skolan, om främlingsfientlighet och liknande former av intolerans och om hur dessa fenomen kan bemötas med beaktande av de krav på vetenskaplighet som ställs på undervisningen i skolan, och
- utreda behovet av ett samlat ansvar för det offentligt understödda arbetet mot främlingsfientlighet och liknande former av intolerans och, om det finns behov av det, lämna förslag till hur arbetet kan organiseras.

Några reaktioner och kommentarer: SvD, SvD II, SR, GP, Axess.

Utredningen ska var klar i oktober 2012.

Relaterat tips. FORES har gett ut en ny version av policyrapporten ”Lokal bekämpning av främlingsfientlighet”.

Arbetslösheten i Norge sjunker

2011-05-13T07:44:00.000+02:00

Jag blir alltid avundsjuk när jag ser arbetslösheten i Norge. Mellan februari 2010 och februari 2011 sjönk den ytterligare: För inrikes födda från 2,5 till 2,3 procent och för utrikes födda från 7,8 till 7,7 procent. Under samma period var arbetslösheten i Sverige 8,3 procent.

För de utrikes födda sjönk arbetslösheten mest för personer från EU-länder. Arbetslösheten minskade för män och ökade för kvinnor. I februari 2011 var arbetslösheten bland olika ländergrupper (procent):

Totalt: 3
Inrikes födda: 2,3
Utrikes födda: 7,8

Norden: 3
Västeuropa: 3,7
EU-länder i Östeuropa: 10,2
Övriga Östeuropa: 7,5
Nordamerika och Oceanien: 3,2
Asien: 8,8
Afrika: 13,4
Syd- och Mellanamerika: 7,8

Avhandling om invandrares situation på den svenska arbetsmarknaden

2011-05-12T07:25:00.002+02:00

Avhandlingen “Internal Migration, Labour Market Integration, and Job Displacement: An Ethnic Perspective” lades fram på Linnéuniversitetet den 3 maj. Nuförtiden brukar det gå att hämta hem nya avhandlingar elektroniskt, men tyvärr verkar inte Maria Mikkonens nya avhandling finnas tillgänglig som pdf. Nyfikna får hålla tillgodo med pressmeddelandet, köpa ett exemplar eller beställa den via bibliotek.

I en ny avhandling från Linnéuniversitetet visar nationalekonomen Maria Mikkonen hur nyanlända invandrares flyttningsmönster påverkar deras situation på arbetsmarknaden. Genom att undersöka faktorer som invandrares sysselsättningsgrad i olika kommuner, benägenhet att flytta och hur invandrare, i jämförelse med svenskfödda, påverkas av en uppsägning bidrar Mikkonens forskning till ny kunskap om invandrares förankring på arbetsmarknaden och hur integrationen av utrikes födda kan förbättras.

Norsk statlig utredning om migration och välfärdsstaten

2011-05-11T06:54:00.002+02:00

Den 10 maj presenterade Velferd- og migrasjonsutvalget sin 500 sidor tjocka utredning Velferd og migrasjon: Den norske modellens framtid (NOU 2011: 07). Utredningens uppdrag var att analysera välfärdens ekonomiska bärkraft i ljuset av en ökad in- och utvandring. Områden som särskilt analyseras är migrationspolitik, integrations- och arbetsmarknadspolitik och generell välfärdspolitik.

Den norska utredningen är inte helt olikt den utredning om cirkulär migration som den svenska regeringen tillsatte. Men medan den svenska utredningen handlade om att underlätta cirkulär migration menar den norska att cirkulär migration hotar den norska välfärdsmodellen. Ett exempel: Den svenska utredningen föreslår ökade möjligheter att ta med sig välfärdsförmåner utomlands medan den norska utredningen oroas av att allt mer offentliga utbetalningar går till personer som bor utomlands.

Det denne utredningen klart viser, er at det er sider ved selve utformingen av den norske velferdsmodellen som gjør den sårbar overfor økende internasjonal mobilitet. Norge står overfor en spenning : Innretningen på modellen gjør landet spesielt attraktivt for den typen innvandring som er mest utfordrende for grunnstrukturen i modellen.

På presskonferensen sammanfattade utredaren Grethe Brochmann de tre största utmaningarna:
* Den låga förvärvsfrekvensen bland invandrare, särskilt bland utomeuropeiska invandrare.
* Att invandrare lämnar arbetslivet tidigare än andra.
* Trenden att att större välfärdsutbetalningar sker till personer som bor utomlands.

När det gäller migrationspolitik menar utredningen att Norge inte kan göra så mycket beroende på att landet vill värna internationella konventioner och EU-samarbetet. De förespråkar dock ett stramt regelverk för anhöriginvandring med självförsörjning som krav. Annat som föreslås är en förändring av socialförsäkringssystemet för att motverka övergång till bidrag, att en del bidrag, t.ex. barntillägg, dras in och ersätts med tjänster, stimulanser till arbetsgivare för att anställa personer med svag anknytning på arbetsmarknaden och att man generellt sett ökar kraven på aktivering för de arbetslösa.

Fortsätter dagens utveckling kan det, enligt utredningen, kosta den norska staten många miljarder per år. En jämförelse som görs är att utgifterna, om inget görs, kan äta upp de besparingar som gjordes genom landets pensionsreform (uppemot 60 miljarder per år). Utredningen har bland annat fått den norska motsvarigheten till Svenskt Näringsliv, Næringslivets Hovedorganisasjon, att reagera:

- Mye tyder på at innvandringen til Norge ikke er bærekraftig på sikt, sier Svein Oppegaard i NHO til Finansavisen.

Oppegaard er direktør for arbeidslivspolitikk i NHO og medlem av NHOs ledergruppe.

- Forskning viser at mange innvandrere bare arbeider noen år før de går over på en eller annen form for trygd. Høy yrkesdeltakelse er avgjørende for velferdsstaten. Når vi ser en sterk befolkningsøkning på grunn av innvandring, sier det seg selv at dette ikke kan fortsette.

Kjell Storesletten, professor ved Økonomisk institutt ved Universitetet i Oslo, sier følgende om innvandringens økonomiske konsekvenser:

- Innvandrere som ikke kommer i jobb, er ikke god butikk for Norge. Jeg har sett på Sverige, og der fant jeg at det var de ikke-vestlige innvandrerne uten utdannelse som ikke kom i jobb. Jeg tror det samme gjelder i Norge, sier Storesletten til Finansavisen.

- Vi har en utvikling som reiser noen store spørsmål om innvandring, bærekraft, velferdsordninger og arbeidsdeltakelse. Det er på høy tid at vi begynner å snakke om dette, sier NHO-direktøren.

Integrationsprocessen tar flera generationer

2011-05-10T07:42:00.002+02:00

Det är nyttigt att då och då påminnas sig om hur integrationsfrågan diskuteras och hanteras i USA. Tomás R. Jiménez, 2011, Immigrants in the United States: How Well Are They Integrating into Society? från Migration Policy Institute är en välskriven rapport för den som vill orientera sig i amerikansk integrationspolitik. Där beskriver författaren hur den nuvarande "fjärde vågen" av invandring till USA integrerar sig.

Precis som mycket annan amerikansk litteratur konstaterar Jiménez att integrationsprocessen tar mer än en generation. Barn till invandrare tenderar att klara sig bättre än föräldrarna och den "tredje generationens invandrare" har kommit ikapp när det gäller språkkunskaper.

Hispanics klarar sig sämre än andra invandrargrupper. Även om efterkommande generationer gör framsteg har även tredje- och senare generationer inte kommit ikapp andra grupper.

Trots det anser Jiménez att integrationen fungerar väl. Och detta utan någon integrationspolitik att tala om. De enda invandrare som får stöd är flyktingar och det under en kort period. Andra invandrare har t.ex. inte rätt till federala välfärdsprogram.

Så här beskrivs rapporten på MPI:s hemsida.

Even though immigration is intertwined with the history of the United States, fears about immigrants' ability to integrate remain an area of concern. Yet an examination of immigrants’ integration across five major indicators – language proficiency, socioeconomic attainment, political participation, residential locale, and social interaction with host communities – shows they are integrating reasonably well. Remarkably, the process has unfolded almost entirely without policy intervention. The author examines the laissez faire policy approach to integration, raising concerns about how the state of public education and size of the US unauthorized population may remain powerful barriers to immigrants' full social, economic, and political integration.

Lästips VII

2011-05-09T09:00:00.001+02:00

Beskrivning av asylsökande och flyktingar i USA under 2010

Daniel C. Martin, Refugees and Asylees: 2010, DHS Annual Flow Report, May 2011

Antologi om barn med utländsk bakgrund i USA

Immigrant Children, The Future of Children, Vol. 21, No. 1, Spring 2011

Finns det ett samband mellan invandring och innovationer?

Ceren Ozgen, Peter Nijkamp, Jacques Poot, 2011, Immigration and Innovation in European Regions

David C. Maré, Richard Fabling, Steven Stillman, 2011, Immigration and Innovation

Social sammanhållning i Europa

Didier Ruedin and Gianni D’Amato, 2011, Social Cohesion Challenges in Europe, European University Institute

Invandring och kriminalitet i Sverige

Amber L. Beckley, 2011, Correlates of War? Immigrant Offending in Stockholm, Sweden

Sysselsättning 2005-2010

2011-05-06T06:29:00.001+02:00

Jag jobbar på boken som aldrig blir en bok och tillverkar olika tabeller och diagram. Av SCB:s arbetskraftsundersökningar har jag sammanställt hur det ser ut på arbetsmarknaden från april 2005 till november 2010. Det verkar som att svensk arbetsmarknad har fastnat i en situation med stora strukturella skillnader mellan inrikes och utrikes födda med en sysselsättningen för utrikes födda på omkring 70 procent för män och 60 för kvinnor. Det är en nivå som är betydligt lägre än under 80-talet då sysselsättningsgraden var över 75 procent för utrikes födda. I april 2005 var knappt 78 procent av befolkningen mellan 20 och 64 år sysselsatta. I november 2010 hade andelen ökat något till drygt 79 procent. Skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda har blivit större under perioden, från 16 till 18 procentenheter, vilket framförallt beror på en svagt sjunkande sysselsättning för utrikes födda kvinnor.

Jusek om invandrade akademiker

2011-05-05T09:11:00.002+02:00

Jusek har undersökt hur det går för invandrade akademiker på arbetsmarknaden.

Invandrarakademiker som tar okvalificerade jobb har svårt att senare få ett arbete som motsvarar deras utbildningar. Det visar den undersökning som Jusek har låtit SCB göra.

- Risken för inlåsning är stor men med insatser är det många som får jobb de är utbildade för, säger Josefin Claesson, projektledare på Jusek.

Jag lyckas inte öppna pdf-dokumentet, men några av resultaten går att läsa på Sveriges Radions hemsida.

* Cirka 50 % har "fel" jobb, mot 15 % bland de infödda, en tredjedel saknade helt jobb
* I snitt får nästan varannan ett kvalificerat jobb inom ett år, en fjärdedel får det efter minst 4 år
* Svårast att få rätt jobb har flyktingar. Lättast har EU- och EES-medborgare.
* Av dem som validerat sina betyg har 56 % "rätt" jobb, av dem som inte validerat har bara 37% rätt jobb
* Systemvetarna är de som oftast får jobb, 81 %, de jobbar oftast på engelska
* Juristerna lyckas sämst, bara 47 % har jobb i yrket

Studie av synnerligen ömmande omständigheter

2011-05-02T15:15:00.002+02:00

Hovrättsrådet Eva Lönqvists kartläggning (Ds 2011:14 Synnerligen ömmande omständigheter och verkställighetshinder - en kartläggning av tillämpningen) av hur undantagsbestämmelsen om synnerligen ömmande omständigheter tillämpats inom asylprövningen överlämnades idag migrationsministern.

- Det är för tidigt att i dag säga vilka slutsatser som ska dras av denna omfattande rapport men efter vad jag redan har förstått har bestämmelsen tillämpats på det sätt lagstiftaren avsett. Kartläggningen ger heller inte stöd för att någon kategori asylsökande hamnat utanför tillämpningsområdet. Det är förstås mycket glädjande, säger Tobias Billström.

Läs mer i DN.

Storbritanniens migrationsminister svarar på frågor

2011-04-30T13:30:00.004+02:00

Storbritannien har de senaste månaderna genomfört förändringar av migrationspolitiken. Migrationsminister Damian Green svarar med anledning av det på frågor från allmänheten.

Dilsa Demirbag-Sten om mångkulturalismen

2011-04-30T07:24:00.003+02:00

Timbros podradioserie idésherpa bjuder på Dilsa Demirbag-Sten och hennes redogörelse för mångkulturalismen. Timbro och Demirbag-Sten kallar det multikulturalism, men jag föredrar termen mångkulturalism. Där gör hon skillnad på mångkultur och mångkulturalism, och kritiserar tanken på att grupper ska ha olika rättigheter.

Danska regeringens delrapport om invandringens ekonomiska effekter

2011-04-29T07:01:00.001+02:00

Igår kom den danska regeringens delrapport om invandringens ekonomiska effekter. Delrapporten innehåller inte några nya beräkningar utan redovisar de tidigare studier som finns. Vi får vänta till september på den slutliga domen.

Arbetsgruppen konstaterar att utvecklingen blivit den önskade. Antalet studenter, arbetskraftsinvandrare och europeiska invandrare har ökat och antalet humanitära invandrare och anhöriginvandrare har minskat sedan politiken lades om 2001. Detta har, enligt rapporten, lett till en årlig besparing på cirka 5 miljarder Dkr. En annan slutsats är att invandring från "utvecklade" länder är bra och invandrare från "outvecklade" länder dåligt för den offentliga ekonomin. Om det säger integrationsminister Sören Pind (Venstre) till Jyllands-Posten: Når vi nu kan se, at det ikke er ligegyldigt, hvem der kommer til landet, har jeg ingen skrupler med at lukke yderligere af for dem, som man kan mistænke for at ville ligge Danmark til last. Omvendt lukker jeg gerne nogle flere af dem ind, som tydeligvis kan og vil bidrage til at forbedre dansk økonomi. Även Socialdemokraterna står bakom den strama invandringspolitiken men är kritiska till integrationspolitiken. Socialdemokraternes udlændingeordfører, Henrik Dam Kristensen, hilser milliard-besparelsen velkommen og siger, at en mulig S-ledet regering vil fastholde den stramme udlændingepolitik efter et valg. Men regeringen og DF har fejlet på selve integrationen af indvandrerne, og det bliver vi nødt til at rette op på.

Läs kommentarer på rapporten på Politiken.dk.

Uppsamling

2011-04-28T13:03:00.011+02:00

Jag har inte haft någon inspiration att skriva inlägg. Men här är i varje fall några länkar och lästips.

Internationella nyheter

Ingen vill ta emot de nordafrikanska invandrarna. Bråket mellan Italien och Tyskland fortsätter. France and Italy have been at odds over how to deal with more than 20,000 illegal Tunisian migrants who entered the European Union via the small Italian island of Lampedusa since the longtime president fled a popular revolt in January. Most want to reach France, Tunisia’s former colonial ruler, where they can speak the language and have friends or family.

Italy granted most of the Tunisians temporary residency permits, and insisted that EU countries share the burden of such an exceptional influx. In response, an angry France last week stopped a train carrying Tunisian immigrants from Italy at the French border, sending back those who could not support themselves financially.

Tuffare krav för att bli medborgare på väg i Nederländerna. Dutch nationality is a reward for social participation and integration. The new, tighter measures serve as a stimulus for those who are not yet fully participating in certain areas, such as employment and knowledge of the Dutch language. Nederländerna tänker också införa språkkrav för att vara berättigad till välfärdssystemet.

Att Sannfinländarna får ansvar för migrationsfrågorna i den finska riksdagen har förvånat många. Det är dock inte så märkligt om man betänker att de övriga större partierna redan före valet flaggat för en minskad invandring, t.ex. genom att införa försörjningskrav för anhöriginvandring. “It would be good to adopt the Danish practice according to which a person first needs to be self-sufficient, and to have housing available”, says MP Arto Satonen, who has written the immigration platform of the National Coalition Party.

Danmark skärper språkkraven för den som vill familjeåterförenas. Regeringens motiv är att bättre språkkunskaper innebär en snabbare väg ut i arbetslivet och, som det står i lagförslaget, ”att den som beviljas återförening snabbare bidrar till samhällsekonomin”.

Höga skatter, inte krav, gör det svårt att rekrytera arbetskraftsinvandrare till Danmark. High tax rates and the Danish language are the greatest barriers when Danish companies are recruiting highly skilled foreign employees, while the tightened immigration rules and the negative tone in the debate about foreigners play a smaller role than previously thought, according to a survey of 244 Danish companies.

Studier

Jan Germen Janmaat (2011) Classroom Diversity and its Relation to Tolerance, Trust and Participation in England, Sweden and Germany.

Diskrimineringsombudsmannen (2011) Romers rättigheter.

David Manley, Maarten van Ham, Joe Doherty (2011) Social Mixing as a Cure for Negative Neighbourhood Effects: Evidence Based Policy or Urban Myth?

Eskil Heinesen, Leif Husted, Michael Rosholm (2011) The Effects of Active Labour Market Policies for Immigrants Receiving Social Assistance in Denmark.

Magnus Strömgren, Tiit Tammaru, Maarten van Ham, Szymon Marcinczak, Olof Stjernström, Urban Lindgren (2011) Pre-Hire Factors and Workplace Ethnic Segregation.

Debatt

Åsa Romson & Paul Lappalainen (båda Mp) svarar på Adam Cwejmans (LUF) kritik om deras selektiva användande av kanadamodellen. Vi menar ... att Kanada har gått före Sverige angående arbetet mot diskriminering. Kanada har sedan 70- och 80-talet lagstiftning och en grundläggande politik för lika rättigheter och möjligheter, oavsett faktorer som kön, etnicitet, religion mm. Därutöver finns i Kanada ett tydligt arbete med att förstärka det civila samhällets kapacitet att delta på ett kritiskt sätt i det offentliga samtalet vilket tydligt stärker arbetet mot diskriminering.

Samhällsorienteringen till nyanlända invandrare är för "sosseinriktad" enligt Fredrik Segerfeldt och Alliansen i Göteborg. Kommunalt kursmaterial får inte vara utformat som en socialdemokratisk propagandaskrift, säger Cecilia Wigström (FP), förste vice ordförande i sociala resursnämnden.

Vägen från försörjningsstöd till arbete

2011-04-22T10:54:00.007+02:00

Den nya IFAU-rapporten Från försörjningsstöd till arbete – Hur kan vägen underlättas? av Eva Mörk är viktig utifrån ett integrationsperspektiv eftersom utrikes födda står för omkring hälften av antalet personer med försörjningsstöd.

Ungefär hälften av mottagarna av ekonomiskt bistånd är inskrivna vid Arbetsförmedlingen. De är i allmänhet längre från arbetsmarknaden än övriga inskrivna vid förmedlingen. Bidragstagarna är yngre, har lägre utbildning och är oftare födda utanför västvärlden. De hittar också i lägre utsträckning ett arbete jämfört med övriga grupper. Samtidigt deltar denna grupp i lägre utsträckning i Arbetsförmedlingens program, till exempel i jobb- och utvecklingsgarantin. Även om man tar hänsyn till andra skillnader mellan grupperna är sannolikheten att delta i ett program nästan 15 procentenheter lägre i gruppen som enbart har försörjningsstöd, jämfört med dem som har a-kassa.

Rapportens resultat är intressanta. Åtgärder som ofta används för att underlätta övergången till arbete, som ekonomiska incitament och samverkan, har enligt Mörk ingen påvisad positiv effekt. Det som verkar hjälpa deltagare att hitta jobb är program som kombinerar utbildning med subventionerad anställning. Krav på aktivering verkar också fungera avskräckande för ungdomar.

Behöver Sverige importera städare och restaurangbiträden?

2011-04-21T12:25:00.008+02:00

Medan andra länder försöker spetsa till sin arbetskraftsinvandring fortsätter Sverige med en helt fri arbetskraftsinvandring. Ibland undrar jag om det är sunt. Behöver Sverige verkligen årligen importera 1000-tals personer till enklare serviceyrken? Under 2010 kom t.ex. 500 arbetskraftsinvandrare för att städa och 550 för att arbeta som köks- och restaurangbiträden. Hittills under 2011 har över 550 personer invandrat för "arbete utan krav på särskild yrkesutbildning" och totalt står de relativt okvalificerade jobben för över 40 procent av den totala arbetskraftsinvandringen (3159) under årets första kvartal. Dessa jobb borde väl vara lämpliga för de som Arbetsförmedlingen pekar ut som fortfarande har mycket svårt att få in en fot i arbetslivet. Framför allt är det personer med kort utbildningsbakgrund, utomeuropeiskt födda och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Tvivlen minskar inte av de uppgifter som framkommit på senare tid. Det verkar vara just bland arbetskraftsinvandringen till relativt okvalificerade jobb som fusk är utbrett. Hotell och Restaurangfackets undersökning av arbetskraftsinvandringen visar att ett eller flera allvarliga lag- eller avtalsbrott hittades hos 33 av de 54 krogar som granskades. Också LO Tidningen har granskat hur arbetskraftsinvandringen fungerar.

LO-Tidningen har gått igenom ett stort antal av företagen bakom de cirka 15 000 arbetstillstånd för utländsk arbetskraft som statliga Migrationsverket godkände under perioden december 2008 till december 2009.

Vi har hittat cirka 100 företag där anställningarna kan bedömas som mycket osäkra för den utländska arbetskraft som kommer till Sverige (bärföretagen har inte räknats med).

Företagen det handlar om är ofta små och finns inom olika branscher – såsom bygg, restaurang, massage och spa samt städning.

Flera av de företag som har fått grönt ljus för att importera anställda är nystartade, och de har uppgett att de har noll kronor i omsättning. En del företag saknar också anställda, enligt de årsredovisningar de lämnat in till Bolagsverket. Andra har vi svårt att överhuvudtaget hitta i offentliga register.

Dessutom visar genomgången att flera av de mindre företagen har gått i konkurs eller likviderats.

Ett exempel från LO Tidningen: En vvs-firma i södra Stockholm fick den 13 maj 2009 tillstånd att anställa en man från Vitryssland. Men en månad senare, den 11 juni, lämnade företaget in en konkursansökan.

Dagens regler riskerar också att förenkla för den organiserade brottsligheten. Exemplet ovan påminner otäckt mycket om de varningar som figurerat i media om att Sverige är hett för ryska kriminella.

Kriminella personer med ursprung i Ryssland eller ex-sovjetiska områden är på väg att stärka sin ställning i Sverige. Enligt en forskarrapport som TT läst har ledande personer nyligen flyttat till Sverige.

Forskarrapporten finns på The Institute for Security and Development Policys hemsida. Där kan man läsa att de kriminella inom den organiserade brottsligheten lyckas flytta till Sverige på laglig väg. Och hur sker det lättast om inte genom den fria arbetskraftsinvandringen?

In most cases they manage to get a legal residence permit in sweden, obtaining all necessary documents inorder to fully benefit from and be integrated into the Swedish social system. Additionally, they are quite skilled in operating with legal provisions, so as to manage to stay in the country.

Den fria arbetskraftsinvandringen är naturligtvis en fantastisk möjlighet för hårt arbetande personer utan någon högre utbildning att komma till Sverige för att bygga ett nytt liv. Politiken är mer en frihetsreform än anpassad till de behov som finns på arbetsmarknaden. Men även en frihetsreform kan behöva upprätta kontrollstationer för att stävja missbruk, fusk och brottslighet.

Regeringen måste göra mer enligt Riksrevisionen

2011-04-20T09:41:00.003+02:00

Riksrevisionen har granskat statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning(RiR 2011:16). De menar att staten kan göra mer för att underlätta deras inträde på arbetsmarknaden i ett yrke som motsvarar utbildningsnivån. Det behövs, enligt Riksrevisionen:

* Tidigare och tydligare information till akademiker med utländsk utbildning.
* Snabbare bedömningar av utländska högskoleutbildningar.
* Mer pengar till kompletterande högskoleutbildningar.
* Bättre samordning av myndigheternas insatser.
* Uppföljning av länsstyrelsernas ansvar att samordna den målgruppsanpassade undervisningen i svenska i länets kommuner.

Riksrevisionen skriver på DN Debatt att regeringen måste agera för att få in utlandsfödda akademiker på arbetsmarknaden. Det är ett slöseri att inte bättre ta vara på utlandsfödda akademiker som söker sig hit. Att det tar så lång tid för dem att få fotfäste beror bland annat på dåliga svenskakunskaper och långa handläggningstider för behörighetsbevis och legitimationer. Arbetskraften behövs och det är en stor utmaning för staten att nu göra något åt detta.

Där meddelar de också att de tänker starta en granskningsstrategi på temat etablering och integration för att ge en övergripande bild av hur effektiva de statliga insatserna är på området.

Boken som aldrig blir av

2011-04-19T21:12:00.006+02:00

Som alltid när jag har för lite att göra (någon som erbjuder ett jobb?) sitter jag och skriver på en bok om integrationspolitik. Det har jag gjort förr, men det är alltid något som kommer i vägen och den blir liggande halvfärdig. I min dator ligger hundratals sidor av utkast. Tyvärr blir texterna lätt inaktuella och behöver uppdateras.

Just nu skriver jag ett avsnitt om att politikerna letar på fel ställe när de vill förbättra integrationspolitiken. Efter en granskning av partiernas integrationsprogram och debatterna i Riksdagen ser jag att de sju etablerade partierna i stort sett är samstämmiga om vilka integrationsproblemen är och hur de ska lösas:

1. Nuvarande integrationspolitik (beslutad av riksdagen 1997/98) är bra, men har inte genomförts i praktiken.
2. Introduktionsinsatserna för nyanlända invandrare är ineffektiva.
3. Flyktingmottagningen är för koncentrerad till vissa kommuner.
4. Problemen beror på den strukturella diskrimineringen (En position som framförallt drivs av Mp och i mindre utsträckning V).

Jag går igenom de fyra punkterna och vederlägger dem som förklaring till de upplevda problemen. Politikerna måste leta någon annanstans om de vill förbättra integrationen. Men det är ett helt annat avsnitt...

Liberaler ifrågasätter svensk invandringspolitik

2011-04-18T07:45:00.005+02:00

I dagarna har vi sett två uttalade liberaler göra oväntade inlägg. Oväntade eftersom de ifrågasätter dagens migrationspolitik utifrån en klassisk liberal position.

Tino Sanandaji, doktorand i offentlig politik och ekonomi vid University of Chicago, skriver i Svensk Tidskrift att det idag finns tillräckligt med forskning för att dra säkra slutsatser om invandringens påverkan på svensk ekonomi, och slutsatsen är inte glädjande. Invandringen från utanför Europa har fått påtagligt negativa effekter för samhällsekonomin. Liberaler bör därför inte, av rent principiella skäl, känna sig tvingade att försvara fri rörlighet över gränserna.
...
Fri invandring i den verklighet vi lever i gynnar förstås invandrare, men minskar både levnadsstandard och frihet i Sverige. Klassisk liberalism skiljer sig från socialism genom att det ger medborgare moralisk rätt att i en sådan intressekonflikt agera efter sitt egenintresse.

Charlie Levin, oberoende liberal debattör, skriver på Newsmill.

Om inte svensk borgerlighet själva omprövar den normativa värdepolitiken och blir tydliga i sina krav på individen och förväntningarna på densamma som samhällsmedborgare kommer SD fortsätta att växa i takt med orimligheten i de problemen som följer. Genom att fortsätta samma tystnadens politik är det regeringen och inte SD som faktiskt tvingar fram ett flyktingstopp i Sverige. Hittills har Sverige lyckats begränsa medborgarnas åtkomst till information kring allt från invandrarkriminalitet till hedersvåldets rätta ansikten. Det fullständigt pyr ute på nätet av avslöjanden och diskussioner som snart kommer att nå massorna i sin mest vulgära och obalanserade form. Det kan bara vara med ett barns naivitet man väljer att fortsätta på inslagen linje i integrationsdebatten och konsekvenserna kommer bli allvarliga för alla som tror på den öppna rörligheten som slutmål för den liberala samhällsidén.

Svenska forskningsstudier

2011-04-17T14:01:00.004+02:00

Sverigedemokraterna

I slutet på mars rapporterade media om en studie av Carl Dahlström och Anders Sundell som pekade på ett samband mellan Sverigedemokraternas framgång och övriga partiers inställning till invandring. Jag hittade inte studien (Losing gamble Mainstream parties' failed strategy to counter anti-immigrant parties) då, men nu finns den att ladda ner som pdf.

Brottslighet

En annan studie som uppmärksammats är Martin Hällsten, Jerzy Sarnecki och Ryszard Szulkin, Crime as a Price of Inequality? The Delinquency Gap between Children of Immigrants and Children of Native Swedes. Slutsatsen är att överrepresentationen av brottslighet hos ungdomar med utländsk bakgrund framförallt beror på socioekonomiska faktorer.

Diskriminering

Förutom Sarneckis m.fl. studie har SULCIS nyligen gett ut ytterligare två studier. Is It How You Look or Speak That Matters? - An Experimental Study Exploring the Mechanisms of Ethnic Discrimination av Magnus Rödin och Gülay Özcan undersöker om utseende och språkfärdigheter leder till diskriminering. Resultatet visar att negativa stereotyper/diskriminering beror på brytning och inte utseende.

Utbildning

Peers, neighborhoods and immigrant student achievement - evidence from a placement policy av Olof Åslund, Per-Anders Edin, Peter Fredriksson och Hans Grönqvist visar att resultat i skolan påverkas positivt om eleverna växer upp i en omgivning med många högt utbildade med samma etnicitet.

Det tar fem år för flyktingar att få arbete i Norge

2011-04-13T12:05:00.004+02:00

Efter att ha tittat på sysselsättningen för utrikes födda kvinnor i Norge ville jag fördjupa mig i ämnet. I Sverige hör vi ofta att det tar sju år att skaffa ett arbete för en person som fått asyl (inklusive deras anhöriga). Vad som egentligen menas är mediantiden, dvs. antalet år innan 50 procent av en "flyktingkohort" är sysselsatta. Jag tycker att andelen som har arbete efter tre år i landet är ett bättre mått. I Sverige brukar det röra sig om omkring 30-35 procent. Hur går det egentligen för de som får asyl i Norge? Det var faktiskt lättare att ta reda på än vad jag trodde eftersom det finns flera särskilda uppföljningar av den gruppen invandrare i Norge.

Den senaste uppföljningen är från januari 2011 och följer upp gruppens arbetsmarknadsetablering till och med fjärde kvartalet 2009. Den senaste statistiken visar att det tar fem år innan en flyktingkohort uppnår 50 procents sysselsättning, dvs. en mediantid på fem år. Ett år tidigare var mediantiden 4 år. Ser vi på den andra måttet var 38,4 procent sysselsatta efter tre år. Det är en rejäl försämring jämfört med 2008 då 49,5 procents var sysselsatta efter tre år.

Mediantiden för humanitära invandrare att få ett arbete är alltså 2-3 år kortare och andelen som har arbete efter tre år omkring 10 procentenheter högre i Norge än i Sverige. Det är inte så konstigt då arbetslösheten i Norge länge varit betydligt lägre än i Sverige. Om etableringsreformen når upp till resultaten i Norge får den anses vara en succé.

Den onde, den gode, den fule

2011-04-12T08:34:00.008+02:00

I svensk integrations- och migrationsdebatt är Danmark den onde och Kanada den gode. Sverige(debatten) får ta på sig rollen som den fule. Länderna fungerar som kontraster till den svenska politiken. Som jag tidigare påpekat verkar många av Kanada-förespråkarna (välja att) ha en mer eller mindre felaktig bild av "den gode". Senast ut är min före detta kollega från Integrationsverket Paul Lappalainen och miljöpartiets språkrörskandidat Åsa Romson i Newsmill-artikeln Sverige får inte gå Danmarks väg, Ullenhag! Där väljer de att lyfta fram tre detaljer i den kanadensiska politiken, medan de bortser från de delar av politiken som inte passar deras agenda. Också Per Gudmundson uppmärksammar detta på SvD:s ledarblogg.

Vad är det då som beskrivs som föredömligt i Kanada?

Vi vill peka på tre åtgärder som internationella erfarenheter från bland annat Kanada och tidigare utredningar här i Sverige pekar på:

1) Inför en aktiv politik för lika rättigheter och möjligheter på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden, annars blir etableringsåtgärder aldrig effektiva.
2) Sätt kraft bakom orden och tydliggör att företag som diskriminerar riskerar att förlora offentliga upphandlingar. Det är verkningsfullt eftersom offentliga myndigheter upphandlar för mer än 400 miljarder årligen.
3) Stärk det civila samhället. Organisationer och nätverk som kritiskt granskar diskrimineringen spelar en viktig roll och invandrares egna organisationer behöver mer makt.
...
Sverige behöver en aktiv antidiskrimineringspolitik för att bli ett interkulturellt samhälle där människor respekteras för den de är och tillåts utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

Jag tänker inte gå in på några länge analyser av de tre punkterna, men det tål att påpekas att:

1. Sverige rankas högre än Kanada när det gäller att ge invandrare lika rättigheter och möjligheter (MIPEX). Det gäller också på arbetsmarknaden. Inget tyder heller på att bostadssituationen för (nyanlända) invandrare är bättre i Kanada. Kanadensiska forskaren Daniel Hiebert i Sydsvenskan:

Finns det något område där du ser att invandrare har det lättare i Sverige än i Kanada?

– Ja, bostäder! Tillgången på anständiga bostäder för nyanlända invandrare är mycket bättre i Sverige. I Chinatown i Vancouver får folk tränga ihop sig i små rum där det droppar vatten från taket, det är mögel i väggarna och fullt med kackerlackor och sänglöss. Tro mig, det är mycket värre än här i Sverige.

2. I MIPEX-undersökningen bedöms Kanada ha den bästa politiken mot diskriminering. Kanada och USA får betyget 89 av 100. Sverige är trea av 31 länder med betyget 88. Läs mer om Kanadas politik mot diskriminering och för positiv särbehandling här.

Uppdatering

Adam Cwejman, ordförande för Liberala ungdomsförbundet, svarar på miljöpartisternas inlägg och undrar om Mp vill ha Kanadas språktest och försörjningskrav. Kanske lite väl snabbt svar, för i fjärde stycket bör det nog stå försörjningskrav för anhöriginvandring och familjebildning och inte försörjningskrav för asylinvandrare.

Jante bakom diskriminering och rasism?

2011-04-10T13:31:00.005+02:00

Via Maria Appelqvist får jag tips om en amerikansk avhandling om jantelagen och rasism i Sverige (Turausky, Kevin J., "The Jante Law and Racism: A Study on the Effects of Immigration on Swedish National Identity" Masters Theses. Paper 551).

This paper focuses on how the Swedish social code known as The Jante Law plays a role in the prevalence of racism in Sweden, both on the individual and societal levels. Its core message that no one is superior to another fundamentally contradicts racism and informs government policy, but also reinforces institutionalized discrimination.

I first overview the history of Sweden’s interactions with non-Swedes and the shift in attitude regarding them. I then discuss the origins and nature of the Jante Law and how it functions as a hegemonic system as well as promoting certain behaviors as a component of governmentality. Furthermore, I analyze the trend of new cultures and ideas entering Swedish society and how such changes are causing the Jante Law to decline. I investigate how a culturally engrained notion of being modest and inconspicuous alters overt and covert racist discourse in Sweden.

IZA Discussion Papers: mars

2011-04-09T08:34:00.000+02:00

Forskningsinstitutet IZA publicerar varje månad över 50 discussion papers, många av dem om migration och integration. Alla är inte intressanta, men att följa utgivningen gör att man får en bra översikt av forskningsläget. Under mars hittade jag följande:

Hipólito Simón, Raul Ramos, Esteban Sanromá, Occupational Mobility of Immigrants in a Low Skilled Economy: The Spanish Case

Luis Diaz-Serrano, Josep M. Raya, Is there Discriminatory Mortgage Pricing against Immigrants in the Spanish Lending Market?

Catia Nicodemo, Raul Ramos, Wage Differentials between Native and Immigrant Women in Spain: Accounting for Differences in the Supports

Giovanni Facchini, Max Steinhardt, What Drives U.S. Immigration Policy? Evidence from Congressional Roll Call Votes

Assaf Razin, Jackline Wahba, Free vs. Restricted Immigration: Bilateral Country Study

Alicia Adsera, Ana Ferrer, Age at Migration, Language and Fertility Patterns among Migrants to Canada

Denis Fougère, Francis Kramarz, Roland Rathelot, Mirna Safi, Social Housing and Location Choices of Immigrants in France

Francesc Ortega, Giovanni Peri, The Aggregate Effects of Trade and Migration: Evidence from OECD Countries

Internationella nyheter

2011-04-08T15:03:00.004+02:00

Tuffare språkkrav för invandring till Nederländerna

Nederländerna är ett av de länder som kräver kunskaper i språk (i detta fall flamländska) innan de invandrar. Nu har parlamentet beslutat att göra språktestet svårare.

The Dutch government is making it harder for prospective immigrants to pass the mandatory integration examination, especially regarding literacy, following a near-unanimous vote in parliament. Some foreigners who passed the existing test, research is said to show, were not able to communicate adequately in Dutch.

Sänkta tak för invandring till Frankrike och Storbritannien

Allt fler länder inför tak för olika typer av invandring. Tidigare var det en politik som främst användes i klassiska invandringsländer som Kanada, USA och Australien. I Frankrike har inrikesminister Claude Gueant meddelat att taken för arbetskraftsinvandring och anhöriginvandring ska sänkas från dagens 20 000 respektive 15 000.

The French government will increase expulsion of undocumented aliens and plans to reduce the number of legal immigrants it admits each year, Interior Minister Claude Gueant said. “We must listen more to the French people and bring precise answers and results to what they expect from us."

I Storbritannien har regeringen lovat att minska invandringen. Det första steget är det tak på arbetskraftsinvandring som infördes den 5 april.

The first major change to reduce immigration into the UK has been delivered today as the government’s new annual limit comes into force.

This year, UK employers will only be able to bring 20,700 people from outside the EU to work in skilled professions.

Prospective workers will now need to:
* have a graduate level job
* speak an intermediate level of English
* meet specific salary and employment requirements

Kanada förebild - igen!

2011-04-07T20:24:00.003+02:00

Per Gudmundson uppmärksammar på SvD:s ledarblogg att Kanada än en gång, nu av Kyrkans tidning, används som föredöme när det gäller integration.

I dagens nummer av Kyrkans Tidning handlar huvudartikeln på ledarsidan om ”exemplet Kanada”. Där påstås att den viktigaste lärdomen från Kanada är ”folkattityden”.

”Vår välfärd behöver ett kraftfullt tillskott av medborgare via invandring för att hålla och utvecklas att omfatta fler. För att nå dit behövs det politiska beslut, men framför allt en attitydförändring. Det visar exemplet Kanada.”

Men om exemplet Kanada visar något, så är det knappast att det är attityden som leder till färre invandringsrelaterade samhällsproblem. Tvärtom brukar man tvärtom framhäva att den ekonomiskt mer hållbara invandringspolitiken (där fler arbetskrafts- än flyktinginvandrar) leder till en bättre attityd gentemot invandrare.

Kyrkans Tidning faller alltså in i samma ohederliga argumentation som tidigare Expressen och Dagens Nyheter. Man säger att Kanada är ett föredöme, men man vägrar att befatta sig med de obekväma politiska åtgärder som skulle krävas – tvärtom påstår man att lösningen är ”ett kraftfullt tillskott av medborgare via invandring” eller ”mer arbetskraftsinvandring”.

Det underminerar debattörernas eventuella trovärdighet i frågan.

För mer detaljer om hur Kanadas invandringspolitik fungerar rekommenderas integrationsexperten Henrik Emilssons lilla skrift om frågan.

Kul att SvD åter igen hänvisar till mitt lilla bidrag i Kanada-debatten. Det är viktigt att saklighet, kunskap och fakta är utgångspunkt för debatten om integration, precis som när det gäller andra samhällsfrågor. Det förtjänar en så viktig framtidsfråga.

Kan Sverige lyckas där Norge misslyckas?

2011-04-07T13:33:00.006+02:00

Integrationsminister Erik Ullenhag skrev härom dagen en debattartikel på Newsmill med titeln Vi bryter med omhändertagandementaliteten. Förutom att göra reklam för den nya reformen för nyanländas etablering meddelade ministern att han tillsatt en arbetsgrupp inom regeringskansliet för att ta fram en ny integrationspolitisk strategi. En av utmaningarna som nämns är hur sysselsättningsnivån för utrikes födda, och då särskilt utrikes födda kvinnor, kan öka.

Att öka arbetsmarknadsdeltagande för utrikes födda kvinnor är sannerligen en stor utmaning. De senaste åren har Sverige haft en stor invandring från länder som Irak, Afghanistan och Somalia och deras arbetsmarknadsdeltagande är särskilt lågt. Det gäller inte bara i Sverige. I Norge, där de möter samma utmaning, har de genomfört en kartläggning av kvinnors deltagande i introduktionsprogram. Rapporten Kvinner i kvalifisering visar bland annat att kvinnliga deltagare har en lägre övergång från introduktionsprogram till arbete än män och det gäller särskilt kvinnor från Afghanistan, Irak och Somalia. Efter 4-6 års vistelsetid har endast 20 procent av de somaliska och 35 procent av de irakiska och afghanska kvinnorna arbete. Det är verkligen inte ett bra resultat i ett land med 3 procents arbetslöshet.

Kvinnornas introduktionsprogram är långa och bedrivs oftast på halvtid. Över hälften av kvinnorna är kvar i introduktionsprogrammen efter tre år i landet. De svaga resultaten beror, enligt rapporten, på att programmen inte är tillräckligt anpassade till kvinnornas roll som ansvariga för hem och omsorg samt att de har mycket kort utbildningsbakgrund. Till exempel har 72 procent av de somaliska och 55 procent av de afghanska kvinnorna inte fullföljt en grundskoleutbildning i hemlandet.

Läs om rapporten och författarnas förslag på förbättringar på IMDi:s hemsida där rapporten kan laddas ner.

Ännu mer om Kanada och Sverige

2011-04-05T12:44:00.004+02:00

Garnett Picot och Arthur Sweetman har skrivit ett working paper om arbetsmarknadsintegrationen i Kanada och Sverige: Canadian Immigration Policy and Immigrant Economic Outcomes: Why the Differences in Outcomes between Sweden and Canada? (IZA, mars 2011) Som titeln säger undersöker de varför Kanada lyckas bättre med arbetsmarknadsintegration än Sverige. De efterlyser mer forskning på området, men presenterar sju möjliga förklaringar:

1. Skillnad på invandringen. Till Kanada invandrar fler högt utbildade arbetskraftsinvandrare medan Sverige har en stor invandring av humanitära invandrare med kort utbildning.

2. En större del av invandrarna i Kanada har varit länge i landet.

3. Språket. Fler av de som invandrar till Kanada kan engelska och franska än de som invandrar till Sverige kan svenska.

4. En mer flexibel arbetsmarknad i Kanada än i Sverige.

5. Ett svagare socialt skyddsnät i Kanada än i Sverige vilket ger större drivkrafter att arbeta i Kanada.

6. Högre arbetslöshet i Sverige än i Kanada och fler av de som invandrat till Sverige har gjort det i lågkonjunktur.

7. Sverige har upplevt en dramatisk ökning av invandringen sedan 2005, vilket kan ha påverkat tillgången till service negativt.

Forskarna noterar också att det finns likheter mellan Kanada och Sverige, bland annat att det generellt sett går allt sämre på arbetsmarknaden för utrikes födda.