lördag 30 april 2011

Storbritanniens migrationsminister svarar på frågor

Storbritannien har de senaste månaderna genomfört förändringar av migrationspolitiken. Migrationsminister Damian Green svarar med anledning av det på frågor från allmänheten.

Dilsa Demirbag-Sten om mångkulturalismen

Timbros podradioserie idésherpa bjuder på Dilsa Demirbag-Sten och hennes redogörelse för mångkulturalismen. Timbro och Demirbag-Sten kallar det multikulturalism, men jag föredrar termen mångkulturalism. Där gör hon skillnad på mångkultur och mångkulturalism, och kritiserar tanken på att grupper ska ha olika rättigheter.

fredag 29 april 2011

Danska regeringens delrapport om invandringens ekonomiska effekter

Igår kom den danska regeringens delrapport om invandringens ekonomiska effekter. Delrapporten innehåller inte några nya beräkningar utan redovisar de tidigare studier som finns. Vi får vänta till september på den slutliga domen.

Arbetsgruppen konstaterar att utvecklingen blivit den önskade. Antalet studenter, arbetskraftsinvandrare och europeiska invandrare har ökat och antalet humanitära invandrare och anhöriginvandrare har minskat sedan politiken lades om 2001. Detta har, enligt rapporten, lett till en årlig besparing på cirka 5 miljarder Dkr. En annan slutsats är att invandring från "utvecklade" länder är bra och invandrare från "outvecklade" länder dåligt för den offentliga ekonomin. Om det säger integrationsminister Sören Pind (Venstre) till Jyllands-Posten: Når vi nu kan se, at det ikke er ligegyldigt, hvem der kommer til landet, har jeg ingen skrupler med at lukke yderligere af for dem, som man kan mistænke for at ville ligge Danmark til last. Omvendt lukker jeg gerne nogle flere af dem ind, som tydeligvis kan og vil bidrage til at forbedre dansk økonomi. Även Socialdemokraterna står bakom den strama invandringspolitiken men är kritiska till integrationspolitiken. Socialdemokraternes udlændingeordfører, Henrik Dam Kristensen, hilser milliard-besparelsen velkommen og siger, at en mulig S-ledet regering vil fastholde den stramme udlændingepolitik efter et valg. Men regeringen og DF har fejlet på selve integrationen af indvandrerne, og det bliver vi nødt til at rette op på.

Läs kommentarer rapporten på Politiken.dk.

torsdag 28 april 2011

Uppsamling

Jag har inte haft någon inspiration att skriva inlägg. Men här är i varje fall några länkar och lästips.

Internationella nyheter

Ingen vill ta emot de nordafrikanska invandrarna. Bråket mellan Italien och Tyskland fortsätter. France and Italy have been at odds over how to deal with more than 20,000 illegal Tunisian migrants who entered the European Union via the small Italian island of Lampedusa since the longtime president fled a popular revolt in January. Most want to reach France, Tunisia’s former colonial ruler, where they can speak the language and have friends or family.

Italy granted most of the Tunisians temporary residency permits, and insisted that EU countries share the burden of such an exceptional influx. In response, an angry France last week stopped a train carrying Tunisian immigrants from Italy at the French border, sending back those who could not support themselves financially.


Tuffare krav för att bli medborgare på väg i Nederländerna. Dutch nationality is a reward for social participation and integration. The new, tighter measures serve as a stimulus for those who are not yet fully participating in certain areas, such as employment and knowledge of the Dutch language. Nederländerna tänker också införa språkkrav för att vara berättigad till välfärdssystemet.

Att Sannfinländarna får ansvar för migrationsfrågorna i den finska riksdagen har förvånat många. Det är dock inte så märkligt om man betänker att de övriga större partierna redan före valet flaggat för en minskad invandring, t.ex. genom att införa försörjningskrav för anhöriginvandring. “It would be good to adopt the Danish practice according to which a person first needs to be self-sufficient, and to have housing available”, says MP Arto Satonen, who has written the immigration platform of the National Coalition Party.

Danmark skärper språkkraven för den som vill familjeåterförenas. Regeringens motiv är att bättre språkkunskaper innebär en snabbare väg ut i arbetslivet och, som det står i lagförslaget, ”att den som beviljas återförening snabbare bidrar till samhällsekonomin”.

Höga skatter, inte krav, gör det svårt att rekrytera arbetskraftsinvandrare till Danmark. High tax rates and the Danish language are the greatest barriers when Danish companies are recruiting highly skilled foreign employees, while the tightened immigration rules and the negative tone in the debate about foreigners play a smaller role than previously thought, according to a survey of 244 Danish companies.

Studier

Jan Germen Janmaat (2011) Classroom Diversity and its Relation to Tolerance, Trust and Participation in England, Sweden and Germany.

Diskrimineringsombudsmannen (2011) Romers rättigheter.

David Manley, Maarten van Ham, Joe Doherty (2011) Social Mixing as a Cure for Negative Neighbourhood Effects: Evidence Based Policy or Urban Myth?

Eskil Heinesen, Leif Husted, Michael Rosholm (2011) The Effects of Active Labour Market Policies for Immigrants Receiving Social Assistance in Denmark.

Magnus Strömgren, Tiit Tammaru, Maarten van Ham, Szymon Marcinczak, Olof Stjernström, Urban Lindgren (2011) Pre-Hire Factors and Workplace Ethnic Segregation.

Debatt

Åsa Romson & Paul Lappalainen (båda Mp) svarar på Adam Cwejmans (LUF) kritik om deras selektiva användande av kanadamodellen. Vi menar ... att Kanada har gått före Sverige angående arbetet mot diskriminering. Kanada har sedan 70- och 80-talet lagstiftning och en grundläggande politik för lika rättigheter och möjligheter, oavsett faktorer som kön, etnicitet, religion mm. Därutöver finns i Kanada ett tydligt arbete med att förstärka det civila samhällets kapacitet att delta på ett kritiskt sätt i det offentliga samtalet vilket tydligt stärker arbetet mot diskriminering.

Samhällsorienteringen till nyanlända invandrare är för "sosseinriktad" enligt Fredrik Segerfeldt och Alliansen i Göteborg. Kommunalt kursmaterial får inte vara utformat som en socialdemokratisk propagandaskrift, säger Cecilia Wigström (FP), förste vice ordförande i sociala resursnämnden.

fredag 22 april 2011

Vägen från försörjningsstöd till arbete

Den nya IFAU-rapporten Från försörjningsstöd till arbete – Hur kan vägen underlättas? av Eva Mörk är viktig utifrån ett integrationsperspektiv eftersom utrikes födda står för omkring hälften av antalet personer med försörjningsstöd.

Ungefär hälften av mottagarna av ekonomiskt bistånd är inskrivna vid Arbetsförmedlingen. De är i allmänhet längre från arbetsmarknaden än övriga inskrivna vid förmedlingen. Bidragstagarna är yngre, har lägre utbildning och är oftare födda utanför västvärlden. De hittar också i lägre utsträckning ett arbete jämfört med övriga grupper. Samtidigt deltar denna grupp i lägre utsträckning i Arbetsförmedlingens program, till exempel i jobb- och utvecklingsgarantin. Även om man tar hänsyn till andra skillnader mellan grupperna är sannolikheten att delta i ett program nästan 15 procentenheter lägre i gruppen som enbart har försörjningsstöd, jämfört med dem som har a-kassa.

Rapportens resultat är intressanta. Åtgärder som ofta används för att underlätta övergången till arbete, som ekonomiska incitament och samverkan, har enligt Mörk ingen påvisad positiv effekt. Det som verkar hjälpa deltagare att hitta jobb är program som kombinerar utbildning med subventionerad anställning. Krav på aktivering verkar också fungera avskräckande för ungdomar.

torsdag 21 april 2011

Behöver Sverige importera städare och restaurangbiträden?

Medan andra länder försöker spetsa till sin arbetskraftsinvandring fortsätter Sverige med en helt fri arbetskraftsinvandring. Ibland undrar jag om det är sunt. Behöver Sverige verkligen årligen importera 1000-tals personer till enklare serviceyrken? Under 2010 kom t.ex. 500 arbetskraftsinvandrare för att städa och 550 för att arbeta som köks- och restaurangbiträden. Hittills under 2011 har över 550 personer invandrat för "arbete utan krav på särskild yrkesutbildning" och totalt står de relativt okvalificerade jobben för över 40 procent av den totala arbetskraftsinvandringen (3159) under årets första kvartal. Dessa jobb borde väl vara lämpliga för de som Arbetsförmedlingen pekar ut som fortfarande har mycket svårt att få in en fot i arbetslivet. Framför allt är det personer med kort utbildningsbakgrund, utomeuropeiskt födda och personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Tvivlen minskar inte av de uppgifter som framkommit på senare tid. Det verkar vara just bland arbetskraftsinvandringen till relativt okvalificerade jobb som fusk är utbrett. Hotell och Restaurangfackets undersökning av arbetskraftsinvandringen visar att ett eller flera allvarliga lag- eller avtalsbrott hittades hos 33 av de 54 krogar som granskades. Också LO Tidningen har granskat hur arbetskraftsinvandringen fungerar.

LO-Tidningen har gått igenom ett stort antal av företagen bakom de cirka 15 000 arbetstillstånd för utländsk arbetskraft som statliga Migrationsverket godkände under perioden december 2008 till december 2009.

Vi har hittat cirka 100 företag där anställningarna kan bedömas som mycket osäkra för den utländska arbetskraft som kommer till Sverige (bärföretagen har inte räknats med).

Företagen det handlar om är ofta små och finns inom olika branscher – såsom bygg, restaurang, massage och spa samt städning.

Flera av de företag som har fått grönt ljus för att importera anställda är nystartade, och de har uppgett att de har noll kronor i omsättning. En del företag saknar också anställda, enligt de årsredovisningar de lämnat in till Bolagsverket. Andra har vi svårt att överhuvudtaget hitta i offentliga register.

Dessutom visar genomgången att flera av de mindre företagen har gått i konkurs eller likviderats.


Ett exempel från LO Tidningen: En vvs-firma i södra Stockholm fick den 13 maj 2009 tillstånd att anställa en man från Vitryssland. Men en månad senare, den 11 juni, lämnade företaget in en konkursansökan.

Dagens regler riskerar också att förenkla för den organiserade brottsligheten. Exemplet ovan påminner otäckt mycket om de varningar som figurerat i media om att Sverige är hett för ryska kriminella.

Kriminella personer med ursprung i Ryssland eller ex-sovjetiska områden är på väg att stärka sin ställning i Sverige. Enligt en forskarrapport som TT läst har ledande personer nyligen flyttat till Sverige.

Forskarrapporten finns på The Institute for Security and Development Policys hemsida. Där kan man läsa att de kriminella inom den organiserade brottsligheten lyckas flytta till Sverige på laglig väg. Och hur sker det lättast om inte genom den fria arbetskraftsinvandringen?

In most cases they manage to get a legal residence permit in sweden, obtaining all necessary documents inorder to fully benefit from and be integrated into the Swedish social system. Additionally, they are quite skilled in operating with legal provisions, so as to manage to stay in the country.

Den fria arbetskraftsinvandringen är naturligtvis en fantastisk möjlighet för hårt arbetande personer utan någon högre utbildning att komma till Sverige för att bygga ett nytt liv. Politiken är mer en frihetsreform än anpassad till de behov som finns på arbetsmarknaden. Men även en frihetsreform kan behöva upprätta kontrollstationer för att stävja missbruk, fusk och brottslighet.

onsdag 20 april 2011

Regeringen måste göra mer enligt Riksrevisionen

Riksrevisionen har granskat statliga insatser för akademiker med utländsk utbildning(RiR 2011:16). De menar att staten kan göra mer för att underlätta deras inträde på arbetsmarknaden i ett yrke som motsvarar utbildningsnivån. Det behövs, enligt Riksrevisionen:

* Tidigare och tydligare information till akademiker med utländsk utbildning.
* Snabbare bedömningar av utländska högskoleutbildningar.
* Mer pengar till kompletterande högskoleutbildningar.
* Bättre samordning av myndigheternas insatser.
* Uppföljning av länsstyrelsernas ansvar att samordna den målgruppsanpassade undervisningen i svenska i länets kommuner.

Riksrevisionen skriver på DN Debatt
att regeringen måste agera för att få in utlandsfödda akademiker på arbetsmarknaden. Det är ett slöseri att inte bättre ta vara på utlandsfödda akademiker som söker sig hit. Att det tar så lång tid för dem att få fotfäste beror bland annat på dåliga svenskakunskaper och långa handläggningstider för behörighetsbevis och legitimationer. Arbetskraften behövs och det är en stor utmaning för staten att nu göra något åt detta.

Där meddelar de också att de tänker starta en granskningsstrategi på temat etablering och integration för att ge en övergripande bild av hur effektiva de statliga insatserna är på området.

tisdag 19 april 2011

Boken som aldrig blir av

Som alltid när jag har för lite att göra (någon som erbjuder ett jobb?) sitter jag och skriver på en bok om integrationspolitik. Det har jag gjort förr, men det är alltid något som kommer i vägen och den blir liggande halvfärdig. I min dator ligger hundratals sidor av utkast. Tyvärr blir texterna lätt inaktuella och behöver uppdateras.

Just nu skriver jag ett avsnitt om att politikerna letar på fel ställe när de vill förbättra integrationspolitiken. Efter en granskning av partiernas integrationsprogram och debatterna i Riksdagen ser jag att de sju etablerade partierna i stort sett är samstämmiga om vilka integrationsproblemen är och hur de ska lösas:

1. Nuvarande integrationspolitik (beslutad av riksdagen 1997/98) är bra, men har inte genomförts i praktiken.
2. Introduktionsinsatserna för nyanlända invandrare är ineffektiva.
3. Flyktingmottagningen är för koncentrerad till vissa kommuner.
4. Problemen beror på den strukturella diskrimineringen (En position som framförallt drivs av Mp och i mindre utsträckning V).

Jag går igenom de fyra punkterna och vederlägger dem som förklaring till de upplevda problemen. Politikerna måste leta någon annanstans om de vill förbättra integrationen. Men det är ett helt annat avsnitt...

måndag 18 april 2011

Liberaler ifrågasätter svensk invandringspolitik

I dagarna har vi sett två uttalade liberaler göra oväntade inlägg. Oväntade eftersom de ifrågasätter dagens migrationspolitik utifrån en klassisk liberal position.

Tino Sanandaji, doktorand i offentlig politik och ekonomi vid University of Chicago, skriver i Svensk Tidskrift att det idag finns tillräckligt med forskning för att dra säkra slutsatser om invandringens påverkan på svensk ekonomi, och slutsatsen är inte glädjande. Invandringen från utanför Europa har fått påtagligt negativa effekter för samhällsekonomin. Liberaler bör därför inte, av rent principiella skäl, känna sig tvingade att försvara fri rörlighet över gränserna.
...
Fri invandring i den verklighet vi lever i gynnar förstås invandrare, men minskar både levnadsstandard och frihet i Sverige. Klassisk liberalism skiljer sig från socialism genom att det ger medborgare moralisk rätt att i en sådan intressekonflikt agera efter sitt egenintresse.

Charlie Levin, oberoende liberal debattör, skriver på Newsmill.

Om inte svensk borgerlighet själva omprövar den normativa värdepolitiken och blir tydliga i sina krav på individen och förväntningarna på densamma som samhällsmedborgare kommer SD fortsätta att växa i takt med orimligheten i de problemen som följer. Genom att fortsätta samma tystnadens politik är det regeringen och inte SD som faktiskt tvingar fram ett flyktingstopp i Sverige. Hittills har Sverige lyckats begränsa medborgarnas åtkomst till information kring allt från invandrarkriminalitet till hedersvåldets rätta ansikten. Det fullständigt pyr ute på nätet av avslöjanden och diskussioner som snart kommer att nå massorna i sin mest vulgära och obalanserade form. Det kan bara vara med ett barns naivitet man väljer att fortsätta på inslagen linje i integrationsdebatten och konsekvenserna kommer bli allvarliga för alla som tror på den öppna rörligheten som slutmål för den liberala samhällsidén.

söndag 17 april 2011

Svenska forskningsstudier

Sverigedemokraterna

I slutet på mars rapporterade media om en studie av Carl Dahlström och Anders Sundell som pekade på ett samband mellan Sverigedemokraternas framgång och övriga partiers inställning till invandring. Jag hittade inte studien (Losing gamble Mainstream parties' failed strategy to counter anti-immigrant parties) då, men nu finns den att ladda ner som pdf.

Brottslighet

En annan studie som uppmärksammats är Martin Hällsten, Jerzy Sarnecki och Ryszard Szulkin, Crime as a Price of Inequality? The Delinquency Gap between Children of Immigrants and Children of Native Swedes. Slutsatsen är att överrepresentationen av brottslighet hos ungdomar med utländsk bakgrund framförallt beror på socioekonomiska faktorer.

Diskriminering

Förutom Sarneckis m.fl. studie har SULCIS nyligen gett ut ytterligare två studier. Is It How You Look or Speak That Matters? - An Experimental Study Exploring the Mechanisms of Ethnic Discrimination av Magnus Rödin och Gülay Özcan undersöker om utseende och språkfärdigheter leder till diskriminering. Resultatet visar att negativa stereotyper/diskriminering beror på brytning och inte utseende.

Utbildning

Peers, neighborhoods and immigrant student achievement - evidence from a placement policy av Olof Åslund, Per-Anders Edin, Peter Fredriksson och Hans Grönqvist visar att resultat i skolan påverkas positivt om eleverna växer upp i en omgivning med många högt utbildade med samma etnicitet.

onsdag 13 april 2011

Det tar fem år för flyktingar att få arbete i Norge

Efter att ha tittat på sysselsättningen för utrikes födda kvinnor i Norge ville jag fördjupa mig i ämnet. I Sverige hör vi ofta att det tar sju år att skaffa ett arbete för en person som fått asyl (inklusive deras anhöriga). Vad som egentligen menas är mediantiden, dvs. antalet år innan 50 procent av en "flyktingkohort" är sysselsatta. Jag tycker att andelen som har arbete efter tre år i landet är ett bättre mått. I Sverige brukar det röra sig om omkring 30-35 procent. Hur går det egentligen för de som får asyl i Norge? Det var faktiskt lättare att ta reda på än vad jag trodde eftersom det finns flera särskilda uppföljningar av den gruppen invandrare i Norge.

Den senaste uppföljningen är från januari 2011 och följer upp gruppens arbetsmarknadsetablering till och med fjärde kvartalet 2009. Den senaste statistiken visar att det tar fem år innan en flyktingkohort uppnår 50 procents sysselsättning, dvs. en mediantid på fem år. Ett år tidigare var mediantiden 4 år. Ser vi på den andra måttet var 38,4 procent sysselsatta efter tre år. Det är en rejäl försämring jämfört med 2008 då 49,5 procents var sysselsatta efter tre år.

Mediantiden för humanitära invandrare att få ett arbete är alltså 2-3 år kortare och andelen som har arbete efter tre år omkring 10 procentenheter högre i Norge än i Sverige. Det är inte så konstigt då arbetslösheten i Norge länge varit betydligt lägre än i Sverige. Om etableringsreformen når upp till resultaten i Norge får den anses vara en succé.

tisdag 12 april 2011

Den onde, den gode, den fule

I svensk integrations- och migrationsdebatt är Danmark den onde och Kanada den gode. Sverige(debatten) får ta på sig rollen som den fule. Länderna fungerar som kontraster till den svenska politiken. Som jag tidigare påpekat verkar många av Kanada-förespråkarna (välja att) ha en mer eller mindre felaktig bild av "den gode". Senast ut är min före detta kollega från Integrationsverket Paul Lappalainen och miljöpartiets språkrörskandidat Åsa Romson i Newsmill-artikeln Sverige får inte gå Danmarks väg, Ullenhag! Där väljer de att lyfta fram tre detaljer i den kanadensiska politiken, medan de bortser från de delar av politiken som inte passar deras agenda. Också Per Gudmundson uppmärksammar detta på SvD:s ledarblogg.

Vad är det då som beskrivs som föredömligt i Kanada?

Vi vill peka på tre åtgärder som internationella erfarenheter från bland annat Kanada och tidigare utredningar här i Sverige pekar på:

1) Inför en aktiv politik för lika rättigheter och möjligheter på arbetsmarknaden och bostadsmarknaden, annars blir etableringsåtgärder aldrig effektiva.
2) Sätt kraft bakom orden och tydliggör att företag som diskriminerar riskerar att förlora offentliga upphandlingar. Det är verkningsfullt eftersom offentliga myndigheter upphandlar för mer än 400 miljarder årligen.
3) Stärk det civila samhället. Organisationer och nätverk som kritiskt granskar diskrimineringen spelar en viktig roll och invandrares egna organisationer behöver mer makt.
...
Sverige behöver en aktiv antidiskrimineringspolitik för att bli ett interkulturellt samhälle där människor respekteras för den de är och tillåts utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.


Jag tänker inte gå in på några länge analyser av de tre punkterna, men det tål att påpekas att:

1. Sverige rankas högre än Kanada när det gäller att ge invandrare lika rättigheter och möjligheter (MIPEX). Det gäller också på arbetsmarknaden. Inget tyder heller på att bostadssituationen för (nyanlända) invandrare är bättre i Kanada. Kanadensiska forskaren Daniel Hiebert i Sydsvenskan:

Finns det något område där du ser att invandrare har det lättare i Sverige än i Kanada?

– Ja, bostäder! Tillgången på anständiga bostäder för nyanlända invandrare är mycket bättre i Sverige. I Chinatown i Vancouver får folk tränga ihop sig i små rum där det droppar vatten från taket, det är mögel i väggarna och fullt med kackerlackor och sänglöss. Tro mig, det är mycket värre än här i Sverige.


2. I MIPEX-undersökningen bedöms Kanada ha den bästa politiken mot diskriminering. Kanada och USA får betyget 89 av 100. Sverige är trea av 31 länder med betyget 88. Läs mer om Kanadas politik mot diskriminering och för positiv särbehandling här.

Uppdatering

Adam Cwejman, ordförande för Liberala ungdomsförbundet, svarar på miljöpartisternas inlägg och undrar om Mp vill ha Kanadas språktest och försörjningskrav. Kanske lite väl snabbt svar, för i fjärde stycket bör det nog stå försörjningskrav för anhöriginvandring och familjebildning och inte försörjningskrav för asylinvandrare.

söndag 10 april 2011

Jante bakom diskriminering och rasism?

Via Maria Appelqvist får jag tips om en amerikansk avhandling om jantelagen och rasism i Sverige (Turausky, Kevin J., "The Jante Law and Racism: A Study on the Effects of Immigration on Swedish National Identity" Masters Theses. Paper 551).

This paper focuses on how the Swedish social code known as The Jante Law plays a role in the prevalence of racism in Sweden, both on the individual and societal levels. Its core message that no one is superior to another fundamentally contradicts racism and informs government policy, but also reinforces institutionalized discrimination.

I first overview the history of Sweden’s interactions with non-Swedes and the shift in attitude regarding them. I then discuss the origins and nature of the Jante Law and how it functions as a hegemonic system as well as promoting certain behaviors as a component of governmentality. Furthermore, I analyze the trend of new cultures and ideas entering Swedish society and how such changes are causing the Jante Law to decline. I investigate how a culturally engrained notion of being modest and inconspicuous alters overt and covert racist discourse in Sweden.

lördag 9 april 2011

IZA Discussion Papers: mars

Forskningsinstitutet IZA publicerar varje månad över 50 discussion papers, många av dem om migration och integration. Alla är inte intressanta, men att följa utgivningen gör att man får en bra översikt av forskningsläget. Under mars hittade jag följande:

Hipólito Simón, Raul Ramos, Esteban Sanromá, Occupational Mobility of Immigrants in a Low Skilled Economy: The Spanish Case

Luis Diaz-Serrano, Josep M. Raya, Is there Discriminatory Mortgage Pricing against Immigrants in the Spanish Lending Market?

Catia Nicodemo, Raul Ramos, Wage Differentials between Native and Immigrant Women in Spain: Accounting for Differences in the Supports

Giovanni Facchini, Max Steinhardt, What Drives U.S. Immigration Policy? Evidence from Congressional Roll Call Votes

Assaf Razin, Jackline Wahba, Free vs. Restricted Immigration: Bilateral Country Study

Alicia Adsera, Ana Ferrer, Age at Migration, Language and Fertility Patterns among Migrants to Canada

Denis Fougère, Francis Kramarz, Roland Rathelot, Mirna Safi, Social Housing and Location Choices of Immigrants in France

Francesc Ortega, Giovanni Peri, The Aggregate Effects of Trade and Migration: Evidence from OECD Countries

fredag 8 april 2011

Internationella nyheter

Tuffare språkkrav för invandring till Nederländerna

Nederländerna är ett av de länder som kräver kunskaper i språk (i detta fall flamländska) innan de invandrar. Nu har parlamentet beslutat att göra språktestet svårare.

The Dutch government is making it harder for prospective immigrants to pass the mandatory integration examination, especially regarding literacy, following a near-unanimous vote in parliament. Some foreigners who passed the existing test, research is said to show, were not able to communicate adequately in Dutch.

Sänkta tak för invandring till Frankrike och Storbritannien

Allt fler länder inför tak för olika typer av invandring. Tidigare var det en politik som främst användes i klassiska invandringsländer som Kanada, USA och Australien. I Frankrike har inrikesminister Claude Gueant meddelat att taken för arbetskraftsinvandring och anhöriginvandring ska sänkas från dagens 20 000 respektive 15 000.

The French government will increase expulsion of undocumented aliens and plans to reduce the number of legal immigrants it admits each year, Interior Minister Claude Gueant said. “We must listen more to the French people and bring precise answers and results to what they expect from us."

I Storbritannien har regeringen lovat att minska invandringen. Det första steget är det tak på arbetskraftsinvandring som infördes den 5 april.

The first major change to reduce immigration into the UK has been delivered today as the government’s new annual limit comes into force.

This year, UK employers will only be able to bring 20,700 people from outside the EU to work in skilled professions.

Prospective workers will now need to:
* have a graduate level job
* speak an intermediate level of English
* meet specific salary and employment requirements

torsdag 7 april 2011

Kanada förebild - igen!

Per Gudmundson uppmärksammar på SvD:s ledarblogg att Kanada än en gång, nu av Kyrkans tidning, används som föredöme när det gäller integration.

I dagens nummer av Kyrkans Tidning handlar huvudartikeln på ledarsidan om ”exemplet Kanada”. Där påstås att den viktigaste lärdomen från Kanada är ”folkattityden”.

”Vår välfärd behöver ett kraftfullt tillskott av medborgare via invandring för att hålla och utvecklas att omfatta fler. För att nå dit behövs det politiska beslut, men framför allt en attitydförändring. Det visar exemplet Kanada.”

Men om exemplet Kanada visar något, så är det knappast att det är attityden som leder till färre invandringsrelaterade samhällsproblem. Tvärtom brukar man tvärtom framhäva att den ekonomiskt mer hållbara invandringspolitiken (där fler arbetskrafts- än flyktinginvandrar) leder till en bättre attityd gentemot invandrare.

Kyrkans Tidning faller alltså in i samma ohederliga argumentation som tidigare Expressen och Dagens Nyheter. Man säger att Kanada är ett föredöme, men man vägrar att befatta sig med de obekväma politiska åtgärder som skulle krävas – tvärtom påstår man att lösningen är ”ett kraftfullt tillskott av medborgare via invandring” eller ”mer arbetskraftsinvandring”.

Det underminerar debattörernas eventuella trovärdighet i frågan.

För mer detaljer om hur Kanadas invandringspolitik fungerar rekommenderas integrationsexperten Henrik Emilssons lilla skrift om frågan.


Kul att SvD åter igen hänvisar till mitt lilla bidrag i Kanada-debatten. Det är viktigt att saklighet, kunskap och fakta är utgångspunkt för debatten om integration, precis som när det gäller andra samhällsfrågor. Det förtjänar en så viktig framtidsfråga.

Kan Sverige lyckas där Norge misslyckas?

Integrationsminister Erik Ullenhag skrev härom dagen en debattartikel på Newsmill med titeln Vi bryter med omhändertagandementaliteten. Förutom att göra reklam för den nya reformen för nyanländas etablering meddelade ministern att han tillsatt en arbetsgrupp inom regeringskansliet för att ta fram en ny integrationspolitisk strategi. En av utmaningarna som nämns är hur sysselsättningsnivån för utrikes födda, och då särskilt utrikes födda kvinnor, kan öka.

Att öka arbetsmarknadsdeltagande för utrikes födda kvinnor är sannerligen en stor utmaning. De senaste åren har Sverige haft en stor invandring från länder som Irak, Afghanistan och Somalia och deras arbetsmarknadsdeltagande är särskilt lågt. Det gäller inte bara i Sverige. I Norge, där de möter samma utmaning, har de genomfört en kartläggning av kvinnors deltagande i introduktionsprogram. Rapporten Kvinner i kvalifisering visar bland annat att kvinnliga deltagare har en lägre övergång från introduktionsprogram till arbete än män och det gäller särskilt kvinnor från Afghanistan, Irak och Somalia. Efter 4-6 års vistelsetid har endast 20 procent av de somaliska och 35 procent av de irakiska och afghanska kvinnorna arbete. Det är verkligen inte ett bra resultat i ett land med 3 procents arbetslöshet.

Kvinnornas introduktionsprogram är långa och bedrivs oftast på halvtid. Över hälften av kvinnorna är kvar i introduktionsprogrammen efter tre år i landet. De svaga resultaten beror, enligt rapporten, på att programmen inte är tillräckligt anpassade till kvinnornas roll som ansvariga för hem och omsorg samt att de har mycket kort utbildningsbakgrund. Till exempel har 72 procent av de somaliska och 55 procent av de afghanska kvinnorna inte fullföljt en grundskoleutbildning i hemlandet.

Läs om rapporten och författarnas förslag på förbättringar på IMDi:s hemsida där rapporten kan laddas ner.

tisdag 5 april 2011

Ännu mer om Kanada och Sverige

Garnett Picot och Arthur Sweetman har skrivit ett working paper om arbetsmarknadsintegrationen i Kanada och Sverige: Canadian Immigration Policy and Immigrant Economic Outcomes: Why the Differences in Outcomes between Sweden and Canada? (IZA, mars 2011) Som titeln säger undersöker de varför Kanada lyckas bättre med arbetsmarknadsintegration än Sverige. De efterlyser mer forskning på området, men presenterar sju möjliga förklaringar:

1. Skillnad på invandringen. Till Kanada invandrar fler högt utbildade arbetskraftsinvandrare medan Sverige har en stor invandring av humanitära invandrare med kort utbildning.

2. En större del av invandrarna i Kanada har varit länge i landet.

3. Språket. Fler av de som invandrar till Kanada kan engelska och franska än de som invandrar till Sverige kan svenska.

4. En mer flexibel arbetsmarknad i Kanada än i Sverige.

5. Ett svagare socialt skyddsnät i Kanada än i Sverige vilket ger större drivkrafter att arbeta i Kanada.

6. Högre arbetslöshet i Sverige än i Kanada och fler av de som invandrat till Sverige har gjort det i lågkonjunktur.

7. Sverige har upplevt en dramatisk ökning av invandringen sedan 2005, vilket kan ha påverkat tillgången till service negativt.

Forskarna noterar också att det finns likheter mellan Kanada och Sverige, bland annat att det generellt sett går allt sämre på arbetsmarknaden för utrikes födda.

måndag 4 april 2011

Om identitetspolitik och särbehandling

Efter att ha läst Sakine Madons krönika, Kulturblind politik det enda vettiga, i Expressen och sett seminariet Sluta särbehandla! med henne och integrationsminister Erik Ullenhag har jag funderat en del på identitetspolitik och särbehandling.

Jag skulle vilja skilja på de två begreppen. Särbehandling kan vara ändamålsenligt av ekonomiska och behovsmässiga skäl. Det gäller bland annat de särskilda insatser som sker för nyanlända invandrare. Nyanlända behöver lära sig språk och orientera sig i samhället. Olika grupper av invandrare kan behöva få utbildning och information på sitt modersmål. Säråtgärder som satsningar på utsatta bostadsområden är svårare att kategorisera, men kan försvaras med att det finns särskilda behov i områden där arbetslöshet och fattigdom är koncentrerat. Ingen av dessa typer av särbehandling är exempel på identitetspolitik. Projektformen som sådan är inte identitetspolitik. Och tycker man att projektverksamhet är problematiskt är det ändå ett marginellt fenomen. I den svenska modellen med generell politik som princip går säkert 99 procent av offentliga medel (exklusive insatser för nyanlända) till insatser inom den generella politiken.

För att det ska vara identitetspolitik krävs, enligt min mening, två delar: en kulturell aspekt och ett subjektivt inslag. Identitetspolitik är en offentlig politik för att ge utrymme för individers subjektiva identiteter. Identiteter som har ett kulturellt inslag. Har vi verkligen en politik i Sverige som bejakar identitetspolitik?

Ja, enligt min bedömning har vi två statliga "insatser" som understödjer identitetspolitik.

Den första är bidragen (cirka 20 miljoner) till etniska organisationer som fördelas av Ungdomsstyrelsen.

Föreningar som arbetar med språk, kultur, identitet och med delaktighet i samhället är välkomna att söka bidrag från oss. För att din förening ska vara en etnisk organisation ska de flesta medlemmarna ha utländsk bakgrund. Bidragen kan sökas av riksorganisationer.

Den andra, och viktigaste, är den diskrimineringslag som trädde i kraft 2009. Jag är ingen expert på juridik, men de fall DO har drivit, förlikningar som uppnåtts och domar som fallit visar tydligt att diskrimineringslagen öppnar upp för identitetspolitik i vid bemärkelse. Flera ärenden har avgjorts där likabehandling har ansetts diskriminerande.

Fall 1. En flicka nekades praktik på en frisörsalong på grund av slöja. DO ansåg att det var diskriminering men förlorade fallet på grund av en teknikalitet, att den frisör som avvisade flickan inte haft rätt att agera på arbetsgivarens uppdrag.

Fall 2. Förbud att träna i huvudduk var diskriminering. Gymmet hade ett generellt förbud mot huvudbonader, vilket indirekt hindrade kvinnor med slöja att träna. Det bedömdes som indirekt diskriminering.

Fall 3. Uniformspolicy är diskriminerande. Efter en veckas introduktionsutbildning skulle mannen jobba sin första dag. På morgonen fick han en tillsägelse om att raka av sig skägget till påföljande dag, eftersom företagets uniformspolicy innebär att chaufförer inte får bära skägg. Mannen ville av religiösa skäl inte raka sig.

Se också den kända handskakningsdomen.

Fall 1, 2 och 3 handlar om generella regler, där personer anser sig diskriminerade på grund av att de inte fått uttrycka vad de uppfattar som sin kulturella/religiösa tillhörighet. Att diskrimineringslagen verkar förbjuda denna form av likabehandling (vissa skulle kalla det indirekt diskriminering) innebär att den understödjer identitetspolitik och rätten till särbehandling. Och det skiljer den svenska lagstiftningen från t.ex. Europakonventionen. I Sverige verkar t.ex. diskrimineringslagen leda till en tolkning av religionsfriheten som utgår från individers subjektiva åsikt medan Europakonventionen utgår från objektiva kriterier. Det är, enligt Europakonventionen, inte vad religiösa upplever sig behöva göra för att leva efter sin religion som skyddas utan rätten att tro. Den svenska diskrimineringslagen verkar också särskilt skydda den positiva religionsfriheten på den negativa religionsfrihetens bekostnad. Enligt Europakonventionen ska varje form av religiösa manifestationer vägas mot andras intresse av att slippa dem. Det är onekligen lite märkligt att Sverige, ett av världens mest sekulära länder, har en tolkning av religionsfriheten som så tydligt står på de religionsutövandes sida.

DO:s tolkning av diskrimineringslagen är att "människor har rätt att bära religiös klädsel även i arbetslivet, om inte sakliga skäl talar mot det. Dit kan räknas påtagliga risker ur medicinsk eller hygienisk synpunkt eller för säkerheten på arbetsplatsen." Det är en tolkning som innebär en institutionalisering av identitetspolitik, rätten att kräva undantag på grund av subjektiva uppfattningar med hänvisning till kultur eller religion.

fredag 1 april 2011

Lästips VI

Översikt/analys av invandringen till USA

Randall Monger and James Yankay, U.S. Legal Permanent Residents: 2010, DHS Annual Flow Report, March 2011

Pia Orrenius and Madeline Zavodny, From Brawn to Brains: How Immigration Works for America, Federal Reserve Bank of Dallas, 2010 Annual Report

Om integrations- och medborgarskapspolitik i Storbritannien

Sarah Spencer, 2011, Policy primer: Integration, The Migration Observatory, Oxford University

Bridget Anderson, 2011, Policy primer: Citizenship: What Is It and Why Does It Matter?, The Migration Observatory, Oxford University

Skolinspektionens årliga granskning av svenska för invandrare

Skolinspektionen, Ändamålsenlighet och resultat i svenskundervisningen för invandrare, Kvalitetsgranskning rapport 2011:6

Expressen kommenterar i ledaren Ta sfi på allvar.

Ny avhandling om skolvalets effekter på segregationen


Anders Trumberg, 2011, Den delade skolan: Segregationsprocesser i det svenska skolsystemet, Örebro universitet. Finns tyvärr inte att ladda ner i sin helhet, men går att läsa om på Örebro Universitet och Forskning.se.

Cirkulär migration

Den parlamentariska kommittén för cirkulär migration och utveckling har lämnat sitt slutbetänkande: Cirkulär migration och utveckling, förslag och framåtblick, SOU 2011:28. Se pressmeddelande och websändning från presentationen.

Sveriges Radio listar de 23 förslagen.

Gemensam europeisk integrationspolitik?

Christian Råbergh rapporterar utförligt från seminariet om europeisk integrationspolitik, Planning Workable Policies for Migrant Integration in the Member States, Tema asyl & integration