torsdagen den 31:e mars 2011

Kort sammandrag av Riksdagens migrationsdebatt

För er som inte orkar se eller läsa hela gårdagens riksdagsdebatt om migrationspolitik följer här ett kort sammandrag.

SD: Regeringen för en extrem invandringspolitik och underlättar för illegala invandrare.

M: SD är ett ytterlighetsparti. Överenskommelsen med Miljöpartiet ger en stabil grund för migrationspolitiken under mandatperioden.

S: Raul Wallenberg var en fin man. Allt fler blir äldre.

Mp: SD är främlingsfientliga. Fler ska få komma och stanna.

Fp: Vi liberaler är mest öppna av alla. Andra länder måste bli lika fina som Sverige.

C: Antisemitism, anti-ziganism, islamofobi. Sverigedemokraterna är politikens gamar.

V: Överenskommelsen ger inga konkreta svar. Danmark är elakt.

Kd: Barn ska få återförenas med sina föräldrar. Vi tycker bättre om barn än alla andra partier.

Mer om debatten i Tidningskrönikan.

onsdagen den 30:e mars 2011

100 dagar senare

Det är hundra dagar sedan etableringsreformen trädde i kraft. Den största förändringen av integrationspolitiken på flera decennier. Det firar FORES med att granska reformens genomförande i en rapport och på DN-debatt.

Jag jobbade med reformen i stort sett varje dag i två år (och slutade samma dag som reformen trädde i kraft). Ett minst sagt tålamodskrävande arbete. Ni anar inte hur många hinder som ska passeras innan Riksdagen går till beslut. Förslagen ska följa politikernas viljeinriktning och samtidigt vara praktiskt genomförbara. Regeringskansliets beredningsprocess och regeringens kollektiva beslutsfattande innebär att alla departement, ministrar och partier ska gå med på samtliga delar av reformen. Eftersom alla bevakar sina intressen blir det mycket förhandlingar, kompromisser och förändringar under processens gång. Därutöver sker det en dialog med myndigheter, kommuner och andra intressenter för att förbereda reformen och försäkra sig om att den går att genomföra i praktiken. Sedan har vi juridiken. Lagar och förordningar ska förändras och nya skrivas för att synkronisera delarna i reformen med annan lagstiftning, inklusive EG-rätten. Många är de jurister som skakat av nervositet när de ska föredra och försvara sig inför lagrådet.

Det är glädjande att FORES genomför en granskning som denna. Rapporten ger en relativt positiv och nyanserad bild av läget, medan de kritiska aspekterna lyfts fram tydligare i DN-debatt artikeln. Etableringsreformen är social ingenjörskonst i sin mest klassiska mening. En så stor reform sätter sig inte på 100 dagar och kan sannerligen inte bedömas redan nu. En del av FORES kritik och förslag till förbättringar missar sitt mål.

Låt mig ta upp några punkter

FORES kritiserar reformen för att färre får arbetspraktik. Det går inte att avgöra efter 100 dagar. Även i det förra systemet var arbetspraktik något som förekom alldeles för sällan. Och förekom det var det i stort sett aldrig inom 100 dagar. Vanligtvis skedde de arbetsförberedande insatserna under den nyanländas andra år, när personen lärt sig lite språk och orienterat sig hjälpligt i landet. Det är alltså åtminstone ett år för tidigt att kritisera Arbetsförmedlingen.

FORES kritiserar också ersättningen till etableringslotsarna och menar att den är för låg. Lotsarna ska med hjälp av starka ekonomiska incitament hjälpa de nyanlända ut på arbetsmarknaden. Tanken är att de inte ska gå med vinst om de inte lyckas med sitt uppdrag. Att garantera mer pengar som inte är kopplade till resultat skulle vara kontraproduktivt. Dessutom förhindrar EU-lagstiftning en högre garanterad ersättning. Staten får inte betala ut ekonomiska medel till privata företag utan att företagen står för en risk.

Mycket av kritiken i rapporten grundar sig i missnöjda kommuner som tvingas att lägga ner delar av sin verksamhet. Men hur skulle det kunna vara annorlunda? Det verkar som att kommunerna förväntar sig att göra lika mycket som tidigare, samtidigt som Arbetsförmedlingen tagit över en del av ansvaret och etableringslotsarna tillkommit. Alla kan inte göra allting. Sammantaget innebär reformen cirka 1 miljard i ökade statliga utgifter, 25 procent mer än tidigare. Det finns mer resurser än någonsin tidigare bland de aktörer som arbetar med nyanlända så kommunerna gör bäst i att sluta gnälla och fortsätta arbetet i konstruktiv anda. Vilket, enligt rapporten, de flesta kommuner faktiskt verkar göra.

Att kritisera etableringsreformen för att svenskundervisningen inte har förbättras är att skjuta över målet. Svenskundervisningen är inte en del av reformen. Det hade varit för stora förändringar att göra på en och samma gång. Men FORES förslag är inte så dumma. Förhoppningsvis tar Nyamko Sabuni tag i frågan om sfi nu när hon flyttat över till Utbildningsdepartementet som ansvarar för frågan.

Se också Länsstyrelsernas lägesbild av reformen.

tisdagen den 29:e mars 2011

Lars Åberg om Kanada som förebild

Det är mycket Kanada nu. Idag skriver Lars Åberg i GP där han bland annat tar upp landets migrationspolitik och medborgarskapstest.

En av orsakerna till Kanadas framgång kan vara det urvalssystem för uppehållstillstånd, som länge premierat välutbildade personer som redan talar engelska ­eller franska.

Många som lyfter fram de kanadensiska resultaten skulle sannolikt bli en smula upprörda om de tog reda på hur det hela gått till. Vid en jämförelse framstår ju den svenska modellen som kravlös och generös.

I Europa har prominenta politiker på sistone dödförklarat multikulturalismen som skattefinansierad ideologi och pekat ut den som delansvarig för parallellsamhällena med nykomlingar utan särskilt mycket bindningar till det nya hemlandet. Nu rör sig den kanadensiske immigrationsministern i samma riktning och betonar att de som vill bli medborgare förväntas ha goda kunskaper om rättigheter och skyldigheter och om de värderingar som finns nedbäddade i landets historia.


Jag tror dock att Åberg har fel i en sak. Krav för att bli medborgare i Kanada, som medborgarskapstestet, är ingen nymodighet utan har funnits länge. Däremot har innehållet i testet förändrats flera gånger och på många sätt lagt mångkulturalismen bakom sig för att starkare betona det gemensamma. The Citizenship Act är från 1977 och lyder så här när det gäller naturalisering:

The Minister must, according to the Act, grant citizenship to a person who makes an application and

a) is 18 years of age or over;
b) has been lawfully admitted to Canada for permanent residence and has, within the four years immediately preceding his or her application, accumulated at least three years of residence in Canada, according to a stipulated formula;
c) has an adequate knowledge of the English or French language;
d) has an adequate knowledge of Canada and of the responsibilities and privileges of Canadian citizenship; and
e) is not under a deportation order (or) the subject of a declaration by the Canadian government to the effect that there are reasonable grounds to believe that granting citizenship to the person would be prejudicial to the security of Canada or that the person would engage in organized crime.

måndagen den 28:e mars 2011

Sverige är populärt bland asylsökande

UNHCR har idag publicerat sin årliga statistikrapport om antalet asylsökande i 40 industrialiserade länder. 31 800 av de 358 800 asylsökande under 2010 registrerades i Sverige.

A total of 358,800 asylum applications were lodged in industrialized countries in 2010, which was 5 per cent fewer than in 2009. The latest number was the fourth lowest in the last decade and almost half (42 per cent) of the 620,000 applications filed in 2001.

Most regions, including Europe, North America and North Asia, reported year-on-year decreases. Within Europe, the largest decline (-33 per cent from 2009) was seen in countries in the south, mainly because fewer people requested protection in Malta, Italy and Greece. This decline was offset by increases elsewhere, especially in Germany (49 per cent), Sweden (32 per cent), Denmark (30 per cent), Turkey (18 per cent), Belgium (16 per cent) and France (13 per cent). In the Nordic countries, the increases in Denmark and Sweden were offset by significant declines in Norway (-42 per cent) and Finland (-32 per cent).

O Canada! Our home and native land!

Mitt papper om Kanada som förebild är utgångspunkt för dagens ledare i SvD, signerad Per Gudmundson. Mycket smickrande.

Kanada har blivit landet att peka på när man vill visa att det finns lösningar på de problem som uppstått till följd av den förda invandringspolitiken.
...

Vilka justeringar skulle krävas för att göra politiken mer kanadensisk? Integrationsexperten Henrik Emilsson, tidigare tjänsteman på integrationsdepartementet, har sammanställt dem.
...

En gissning är att ingen av de ledarsidor och debattörer som säger sig vurma för Kanada skulle acceptera ovanstående.
...

Så varför säger de då att det finns mycket att lära av Kanada, om det bara gäller i princip men inte i praktiken?


Min tanke med pappret var att på ett kortfattat sätt beskriva migrations- och integrationspolitiken i Kanada samt visa hur den svenska politiken kan förändras så att den blir mer lik den kanadensiska. Jag tar inte ställning till om Sverige bör göra som Kanada, men anser att eftersom Kanada används som en förebild för så många i den politiska debatten bör man vara klar över hur den kanadensiska politiken ser ut och vad det skulle innebära om modellen exporterades hit.

Jag skrev pappret rätt så snabbt, mest för mig själv, och hade gärna utvecklat texten. Nu när den uppmärksammas retar jag mig på att jag glömde att beskriva ytterligare ett område; den relativt starka positiva särbehandling av "synliga minoriteter", kvinnor, ursprungsbefolkning och funktionshindrade som finns i Kanada.

Mitt lilla papper kan hämtas här.

fredagen den 25:e mars 2011

"En bomb under välfärdssystemet"

EU-domstolen har fattat beslut i det sk. Zambrano-fallet. Beslutet verkar, vad jag förstår, innebära att anhöriga har rätt till familjeåterförening om deras barn är EU-medborgare. Domen kan möjligtvis också beröra andra tredjelandmedborgares rätt till anhöriginvandring. Exakt vilka effekter domen kommer att få återstår att se, men i Danmark är upprördheten stor.

Nuvarande migrationsminister Søren Pind menar att domen kommer att få begränsad effekt.

The ruling demonstrates that it is a violation of EU law if a member country rejects residence and work permits for foreign nationals who support a child who has EU citizenship.

According to the experts, it is entirely possible to interpret the Zambrano Ruling in a way that could overrule several of the regulations passed by the Liberal Conservative government aimed at restricting immigration.

Following the ruling, the immigration minister, Søren Pind, pledged to look into how much of a threat European regulations pose to the government’s immigration policy. His exposition showed that last year just over 900 out of a total 59,000 residence permits were granted based on EU rulings.

Based on that small number, Pind said Denmark should adhere to the Zambrano Ruling and avoid a legal clash with the European Court of Justice.

“I don’t think it’s in any way fair to say that the previous legislation has undermined Danish legislation,” Pind told Politiken newspaper. “I find it hard to see the problem.”
(Copenhagen Post 1)

Dansk Folkeparti (DF) är upprörda. “We want to be the master of our own house, and clearly we’re not when Søren Pind and the government say that we should just accept the rulings,” said DF’s deputy leader Peter Skaarup, who expects that the points system for family reunification will be adjusted so that the recent rulings will not become shortcuts to residency in Denmark.

Förra migrationsministern Birthe Rønn Hornbech kallar domen "en bomb under välfärdssystemet". För att parera effekterna av domen föreslår hon en begränsning av tillgången till det generella välfärdssystemet. Också företrädare för andra politiska partier är bekymrade över domen. Astrid Krag (Socialistisk Folkparti) och de Carina Christensen (konservativa) målar upp en motsättning mellan invandring och den danska välfärdsmodellen.

“I have no intention of letting our unique welfare model be undermined by the European Court of Justice,” said Astrid Krag, the Socialist People’s Party (SF) immigration spokesperson. “We have a tax-based universal welfare model here in Denmark. It is different from the insurance-based models in other countries, and that’s why a loosened immigration policy presents us with special challenges.”

The Conservatives, too, have expressed concern with the developments. “I fully agree with Hornbech that opening the doors to a heap of EU citizens who have free access to our welfare services is like a bomb under our welfare model. We can’t afford that in the long run,” said political spokesperson Carina Christensen. “We’re seeing a tendency with these rulings towards increased immigration, and if that’s the way things are going, our welfare system is under great pressure. So it is important that we act quickly and create some precautionary measures.”
(Copenhagen Post 2)

onsdagen den 23:e mars 2011

Så blir du tysk medborgare

Varje gång jag surfar runt på Internet för att leta information och stöter på andra länders lagar för medborgarskap slås jag av hur stora skillnaderna är jämfört med i Sverige. Idag hamnade jag hos myndigheten för migration och flyktingar (BAMF) och blev påmind om kraven för att bli tysk medborgare.

* Unrestricted right of residence at the time of being naturalised
* You have passed the naturalisation test (knowledge of the legal and social order, and living conditions in Germany)
* Your ordinary and legitimate place of residence has been in Germany for eight years (this period can be reduced to seven years with successful attendance at an integration course, and can also be reduced to six years in the case of special integration measures)
* You have independent means of securing a living (including for family members entitled to maintenance) without resorting to welfare payments and unemployment benefit II (Hartz IV)
* You have adequate German-language skills
* You do not have any convictions on account of a criminal offence
* You are committed to the free democratic constitutional order of the Basic Law of the Federal Republic of Germany.
* You have lost or renounced your former nationality

Naturalisation costs EUR 255 per person.


Först måste man alltså få permanent uppehållstillstånd, vilket inte är det lättaste i Tyskland som nästan alltid beviljar temporära tillstånd. Kravet på boendetid i landet är vanligtvis åtta år. Sedan ska man klara av ett kunskapstest om landet och bevisa sina kunskaper i tyska. Det är krav på att vara ostraffad, självförsörjande och inte ta emot bidrag eller a-kassa. Dessutom ska det tidigare medborgarskapet avsägas.

De svenska villkoren finns beskrivna på Migrationsverkets hemsida.

tisdagen den 22:e mars 2011

Ny handbok om europeisk diskrimineringslagstiftning

I den svenska diskussionen om diskriminering hänvisas det ofta till europeisk och internationell lag. Det är dock inte lätt att navigera i den snårskog av konventioner, lagar och rättsfall som finns. Därför är det utmärkt att det nu kommit en handbok om europeisk diskrimineringslagstiftning. Dessutom utlovas en svensk version inom kort. Ännu bättre.

Handboken baseras på rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och Europeiska Unionens domstol. I boken behandlas bakgrunden till den europeiska diskrimineringslagstiftningen (bland annat FN:s människorättskonventioner), diskrimineringskategorier och rättfärdigandegrunder, lagstiftningens räckvidd (inklusive vem som skyddas) och diskrimineringsgrunder, till exempel kön, funktionshinder, ålder, ras och nationalitet.

Med tanke på den senaste tidens fall i Sverige kring religiös diskriminering är det intressant att ta del av europeisk rättstillämpning när det gäller religion på sid 111. Läs mer och ladda ner handboken här.

måndagen den 21:e mars 2011

Om vidarebosatta flyktingars arbetsmarknadsintegration i Sverige

Det är kul att se att det projekt jag en gång startade upp om vidarebosatta flyktingars arbetsmarknadsintegration nu också gör avtryck i vetenskapliga tidskrifter. Nyblivna professorn (grattis!) Pieter Bevelander har fått artikeln The Employment Integration of Resettled Refugees, Asylum Claimants, and Family Reunion Migrants in Sweden publicerad i Refugee Survey Quarterly.

This study focuses on the employment integration by admission status by looking at the outcomes for resettled refugees, asylum claimants (asylum-seekers who may subsequently obtain a residence permit), and immigrants who arrive via family reunion migration. Using logistic regression methods we estimate the probability of having a job after controlling for a set of personal and immigrant intake characteristics as well as contextual factors. The results of the analysis indicate that family reunion immigrants have a faster employment attachment than asylum claimants which in turn have faster employment integration than resettled refugees in the Swedish labour market. The understanding of the results of the analysis is that selection processes (self-selection as well as selection through policy mechanisms) and networks are important factors explaining the employment integration of immigrants.

torsdagen den 17:e mars 2011

Så har den ekonomiska krisen påverkat ländernas integrationspolitik

Elizabeth Collett undersöker i studien Immigrant Integration in a Time of Austerity (MPI) hur den ekonomiska krisen påverkat olika länders integrationspolitik. Den övergripande slutsatsen är att det ser mycket olika ut i de länder som undersöks. Några traditionellt sett stora invandringsländer har infört en mer restriktiv migrationspolitik. Vissa har gjort nedskärningar i budgeten för integrationspolitiken medan andra har bibehållit sina utgiftsnivåer. Några exempel:

Sverige har trots den ekonomiska nedgången 2009 ökat sin budget för integrationsinsatser. Också Danmark har de senaste åren ökat sin budget för integrationspolitik och behållit en aktiv arbetsmarknadspolitik. Overall, while Denmark asks a great deal from immigrants, it has also remained willing to finance the programs which immigrants need in order to meet the requisite criteria. Också Tyskland har fortsatt att investera i integrationsinsatser på samma nivåer som tidigare.

Irland, som drabbats hårt av den ekonomiska krisen, har budgeten halverats. I Nederländerna har budgeten för integrationsinsatser minskats med 80 procent. Det är en följd både av att landet tänker minska den utomeuropeiska invandringen drastiskt och att invandrarna själva nu får stå för en stor del av kostnaden för sina integrationsinsatser. Också i Storbritannien har utgifterna minskat mycket, vilket bland annat begränsat möjligheterna att få språkundervisning och att flera av de frivilligorganisationer som ger service till invandrare fått halverade anslag.

onsdagen den 16:e mars 2011

Toleranta, men mot invandring från utanför EU

En ny opinionsundersökning i fem stora EU-länder visar att befolkningen anser sig vara liberala och toleranta, men är samtidigt mot invandring från utanför EU.

Europeans like to think of themselves as being liberal and tolerant, but at the same time oppose immigration, particularly from countries outside the EU, a poll carried out in Britain, France, Germany, Poland and Spain shows.

A majority of the people surveyed said they believed in the EU values of openness and liberalism, while also generally supporting the right of people to migrate within the EU on the search for work, reveals the poll, commissioned by the The Guardian and carried out by ICM between 24 February and 8 March on over 5,000 adults in the five member states.


According to the poll, a quarter of Europeans list non-EU migration as the leading or second threat to Europe's future.

Britain comes out as the most hostile to migration, both within and from outside the EU. Some 47 percent say they are against outer-EU immigrants, half of whom even say they are "strongly hostile", while only 20 percent are in favour.
(EU Observer)

tisdagen den 15:e mars 2011

Här går gränsen för den kanadensiska mångkulturalismen

Kanada har uppdaterat Discover Canada, boken som ligger till grund för landets medborgarskapstest. Den uppdaterade upplagan är tydlig med att den kanadensiska mångkulturalismen har sina gränser.

Discover Canada is the official study guide for the citizenship test. The test is used to assess whether or not citizenship applicants meet the knowledge of Canada requirement for citizenship meaning that the applicant can demonstrate an adequate knowledge of Canada, and the rights and responsibilities of citizenship.

The updated study guide further strengthens its content on common Canadian values such as freedom, democracy, human rights, the rule of law and the equality of men and women. It promotes to immigrants and Canadian citizens alike a greater understanding of Canada’s history, values, symbols and important Canadian institutions, such as Parliament and the Crown. It also highlights the contribution of ethnic and cultural communities in shaping our Canadian identity and the sacrifices made by Canada’s veterans for our country.
(CIC)

Det mest kontroversiella i guiden verkar vara att ordet barbariskt används för att beskriva vissa oacceptabla handlingar.

On Monday, the federal government updated its Discover Canada guide, a pamphlet given to new immigrants to help explain life in Canada and prepare them for the citizenship test.

Among other things, it tells new Canadians that gay marriage is OK and forced marriages are not.

But the guide also says: "Canada's openness and generosity do not extend to barbaric cultural practices that tolerate spousal abuse, 'honour killings,' female genital mutilation, forced marriage or other gender-based violence."

"Those guilty of these crimes are severely punished under Canada's criminal laws," it reads.

"There's nothing that the word 'barbaric' achieves that the words 'absolutely unacceptable' would not have achieved," Trudeau, the Liberal immigration critic, said.

But Immigration Minister Jason Kenney fired back Monday, accusing the Liberals of choosing political correctness over women's rights.

"Despite Trudeau's opposition, we make no apologies for letting immigrant women know their rights. We won't turn a blind eye to the abuse of immigrant women, even if the Ignatieff Liberals prefer we err on the side of political correctness," said Alykhan Velshi, a spokesman for Kenney.

Newcomers are also being warned in the updated guide to leave their "violent, extreme or hateful prejudices" at the door, even if they're coming from a war-torn country or conflict zone.

Announcing the changes in Vancouver Monday, Kenney said it's important to make sure newcomers to Canada understand the laws and values of the land.
(Toronto Sun)

måndagen den 14:e mars 2011

Finns etnicitet och kulturella skillnader?

Bättre sent än aldrig, så jag tänker tipsa om en intressant artikel i Sydsvenskan av Per Brinkemo, projektledare i Somaliland Föreningen. Artikeln Etnicitet är inte fult berör frågan om varför det är så svårt att tala om och erkänna etniska grupper/identiteter och kulturella skillnader i Sverige. Och så slår han ett slag för bindestreck-identiteter.

Att tala om och definiera människor utifrån kultur och etnicitet är inte bara fult i Sverige, utan näst intill tabu. I stället för att prata om somalier som somalier, irakier som irakier och thailändare som thailändare klumpar vi ihop dem med andra grupper och kallar dem – invandrare. Som om de utgjorde en homogen grupp.

...

I mitt arbete vid Somalilands förening i Malmö hör jag ständigt folk definiera sig utifrån sin somaliskhet och betona sin kulturella särart – samtidigt som de kämpar för att förstå den svenska kultur som svenskarna å sin sida förvånansvärt ofta förnekar.

Inom föreningen driver vi ungdomsprojektet ”Från Rosengård till Rosenbad”. Förra sommaren hade vi samtal kring identitet. Ingen av de unga ville definiera sig som svensk. Inte i första hand. De flesta är födda i Sverige, talar svenska, går i svensk skola men kallar sig likfullt somalier. Möjligen svensksomalier.

...

När vi väl vågar tala om olika etniska grupper, så som de talar om sig själva, kommer vi med all säkerhet våga börja hävda att det finns något väldigt svenskt i Sverige, erkänna att vi som jordens övriga folk har en kultur.

Det tror jag skulle gynna alla dem som kommer till vårt land. De får något att förhålla sig till. Det skulle hjälpa svensksomalier, svenskirakier och svenskthailändare att bli en självklar del av det svenska samhället och dess kultur.


Följ Pers blogg om arbetet i Somaliland Föreningen här.

Sverige mot strömmen

I Sverige är det relativt lätt att bli medborgare. Under 2010 naturaliserades 32 500 personer och blev svenska medborgare. För att få perspektiv på antalet kan vi jämföra med Österrike, ett land med ungefär lika stor andel utrikes födda och en större andel utländska medborgare. EUDO Citizenship redovisar att 6 200 personer blev österrikiska medborgare under 2010 och diskuterar varför siffran är så låg.

Since 2006, strict residency requirements (ten years of continuous legal residence), strict income requirements and a naturalisation test have been introduced as requirements for naturalisation. Naturalisation by marriage to an Austrian citizen was made dependent on a combination of residence and marriage duration. Adult family members also need to pass the naturalisation test to be naturalised by extension of naturalisation.

Since 2010, income requirements have again been tightened. Now the income to be proven for the last three years has to reach at least the level of the minimum retirement pension, plus regular payments, in particular the costs for renting a flat, energy and telephone bills and alimony payments, where applicable. A lump sum of EUR 250 may be deducted. These harsh income requirements are cited as the most important hurdles for naturalisation in recent qualitative studies (Perchinig 2011, Reichel 2010).

The decline in naturalisations, which is mainly due to the reform of the Nationality Act in 2006 and 2010, seems to be an effect of a distinct policy to prevent the access to stable residency for third country nationals. For the first time since the 1990s, the draft of the reformed Aliens Act, which will probably enter into force in 2011, foresees a withdrawal of a temporary residence permit in case of loss of income. As a permanent and legal residence of at least five years is a necessary precondition to get access to a permanent residence permit, periods of unemployment or low income might in future prevent third country nationals from access to a permanent status.


Det är alltså cirka sex gånger så stor andel av de utländska medborgarna som naturaliseras i Sverige jämfört med Österrike. Vilket beror på att vi inte sätter upp den typen av hinder (språk, inkomst m.m.) som finns i andra länder. Ett annat exempel. Lite i skymundan har Italien infört språktest för att få permanent uppehållstillstånd.

A decree requiring the immigrants to pass a language test before applying for a residency permit takes effect Dec. 9, ANSA reports.

The comprehension test of short texts and expressions will be required within 60 days of applying for residency and applicants will need 80 percent correct answers.

Those who fail will be allowed to try again, and some people are exempt, such as those with recognized certificates of Italian language skills, university researchers and people who have come to work in top management jobs.
(UPI)

Läs mer om språkkravet i Italien här och här.

onsdagen den 9:e mars 2011

Utredning föreslår tidsbegränsad sfi

Min gode vän Birgitta Ornbrant lämnade idag över betänkandet "Tid för Snabb Flexibel Inlärning" (SOU 2011:19) till biträdande utbildningsminister Nyamko Sabuni. Pressträffen kan ses här. Utredningens uppdrag var att "undersöka hur fler nyanlända ska kunna lära sig svenska snabbare genom att reglerna ändras för under hur lång tid det är möjligt att delta i svenskundervisning för invandrare (sfi)". Jag var sakkunnig i utredningen, men lämnade efter ett halvår.

Utredningens förslag är relativt omfattande och innebär stora förändringar för kommunerna vilka idag ofta använder sfi som en insats för arbetslösa med bristfälliga språkkunskaper.

Utredningen har kommit fram till en tidsbegränsning som innebär att en nyanländ invandrare måste börja läsa sfi senast ett år efter första folkbokföringsdagen. Den sammanlagda studietiden får inte överstiga två år. I likhet med vad som gäller inom övrig vuxenutbildning ska det vara möjligt att göra uppehåll under studietiden. Rätten att delta i utbildning i svenska för invandrare föreslås upphöra helt efter fyra år från den dag en person första gången folkbokfördes i en kommun. Under studietiden ska man själv kunna bestämma studietakt och längden på eventuella uppehåll så länge det sker inom den bestämda fyraårsperioden.

Lästips V

Ännu en studie som visar att det går bra för för personer med utländsk bakgrund i Kanada

Garnett Picot and Feng Hou, Seeking Success in Canada and the United States: The Determinants of Labour Market Outcomes Among the Children of Immigrants, Statistics Canada, mars 2011

Studier från IZA

Giorgio Brunello och Lorenzo Rocco, The Effect of Immigration on the School Performance of Natives: Cross Country Evidence Using PISA Test Scores, februari 2011

Annette Bergemann, Marco Caliendo, Gerard J. van den Berg och Klaus F. Zimmermann, The Threat Effect of Participation in Active Labor Market Programs on Job Search Behavior of Migrants in Germany, februari 2011

Alan Barrett och Bertrand Maitre, Immigrant Welfare Receipt across Europe, februari 2011

Andra studier

Syed Ali och Tineke Fokkema, The Importance of Peers: Assimilation Patterns among Second-Generation Turkish Immigrants in Western Europe, COMPAS 2011

Nya rapporter om projektarbete för utrikes födda

Viktor Vesterberg, Olikheter och egenmakt - Om ett socialfondsprojekt för ökat arbetskraftsutbud (2011:1), TIA: Remeso

Åsa-Karin Engstrand och Viktor Vesterberg, Att få dom att förändras - Jobbcoaching för arbetslösa i socialfondsprojekt (2011:2), TIA: Remeso

Temarapport Arbete: Nyanländas arbetsmarknadsetablering, tre verktyg för ökad framgång, Tema Nyanlända, fabruari 2011

Övrigt

Hotell- och restaurangfacket uppmärksammar att reglerna för arbetskraftsinvandring inte följs. Av de 54 restauranger som HRF besökt och som Migrationsverket beviljat arbetstillstånd till var nästan ingen prickfri. Ett eller flera allvarliga lag- eller avtalsbrott hittades hos 33 av de 54.

I Tyskland fortsätter debatten om integration (Spiegel online).

måndagen den 7:e mars 2011

Den kanadensiska modellen översatt till svenska förhållanden

Jag utlovade en kort rapport från FORES seminarium om kanadamodellen och ett eget bidrag i diskussionen om Kanada som förebild för svensk migrations- och integrationspolitik. Först lite från seminariet:

Howard Duncan är direktör vid Metropolisprojektet. Han tog utgångspunkt i bakslaget för mångkulturalismen i Europa. Han menar att folket i Europa har tappat förtroendet för regeringarnas förmåga att hantera migrationen. I Kanada finns förtroendet kvar. Förklaringen till det är, enligt Duncan, att landet har lyckats hantera migrationsflödena (vilket till del beror på landets geografiska läge). Migrationen är strikt planerad och volymerna beslutas i parlamentet. Regeringarna betonar vidare den ekonomiska nyttan av invandringen och väljer ut de som förväntas bidra till det kanadensiska samhället. Howard Duncan framhöll också att den mångkulturella modellen syftar till integration och att mångkulturalismen inte innebär skilda lagar för olika grupper. Det finns bara en lag i Kanada.

Integrationsminister Erik Ullenhag fick möjlighet att kommentera om det finns något för Sverige att lära sig av den kanadensiska modellen. Han lyfte fram fyra, inte så konkreta, områden:
1. En förändrad syn på dem som invandrar. Att vi måste se invandrares resurser och komma bort från ett omhändertagandeperspektiv. För att nå dit kan det krävas en större mångfald av aktörer i flyktingmottagandet.
2. Arbetskraftsinvandring. Sverige har de senaste decennierna haft en mycket liten arbetskraftsinvandring. Den är viktig för att se invandrare som resurser.
3. Medborgarskapet bör kunna användas bättre som medel för integration.
4. Attityden till invandring. Den måste förändras och bli bättre.

Diskussionen rörde sig huvudsakligen på en abstrakt nivå. Som vanligt saknade jag konkretion. Om medborgarskapet är viktigt för integrationen, varför är då det språkkrav som finns i Kanada otänkbart? Om arbetskraftsinvandringen i Kanada är ett föredöme, varför inte göra som kanadensarna och inrikta den mot högutbildade?

Jag roade mig härom veckan med att skriva ett papper om den kanadensiska migrations- och integrationspolitiken. Jag avslutar pappret med att peka på hur den svenska politiken kan förändras så att den blir mer lik den kanadensiska (utdrag nedan). Observera att jag inte tar ställning till om dessa förändringar vore bra eller dåliga. Min poäng är snarare att förtydliga vad de som framhåller Kanada som förebild har att ta ställning till.

Kanadas politik översatt till svenska förhållanden
Det går inte att bortse från att förutsättningarna för integration skiljer sig åt mellan Sverige och Kanada. Att Kanada historiskt har varit ett invandringsland har skapat en annorlunda nationell självbild. Därutöver har Kanada en större möjlighet att kontrollera invandringen genom att landet geografiskt ligger mer isolerat från världens oroshärdar än Europa. Kanada har också en fördel av att vara engelskt- och franskspråkigt. Av de som fick permanent uppehållstillstånd 2008 uppgav 72 procent att de kunskaper i engelska, franska eller båda de officiella språken. Bland skyddsbehövande hade drygt 50 procent kunskaper i något av de officiella språken (CIC, 2009, Facts and Figures 2008). Dessutom är inte Kanada ett välfärdssamhälle som det svenska. Trösklarna in på arbetsmarknaden är lägre och det sociala och ekonomiska stödet mindre omfattande. Kanada har t.ex. inget bostadsbidrag vilket gör att nyanlända invandrare ofta bor under svåra förhållanden. Men oavsett detta skulle Sverige kunna genomföra ett flertal reformer som skulle göra den svenska politiken mer lik den kanadensiska.

1. Sätt upp kvantitativa mål för migrationspolitiken. Kanadas migrationspolitik skiljer sig från Sveriges och det påverkar invandringens sammansättning och förutsättningarna för integration. I Kanada är invandringens volym och sammansättning bestämd i förväg medan den i Sverige förändras kraftigt år från år. Man kan säga att Kanadas migrationspolitik är efterfrågebaserad, medan den Svenska är utbudsbaserad.

2. Inriktning mot mer resursstarka arbetskraftsinvandrare. I Kanada väljs ett bestämt antal arbetskraftsinvandrare ut efter deras egenskaper och förmåga att bidra till samhället. I Sverige får, enkelt uttryckt, alla med ett jobberbjudande tillstånd att invandra. Personer med låg utbildning som invandrar för att arbeta i enkla serviceyrken bör inte få tillstånd. Högutbildade bör, å andra sidan, direkt få permanent uppehållstillstånd.

3. Personer som invandrar av fri vilja ska kunna försörja sig själv. I Kanada får bara de anhöriga med garanterad försörjning invandra. Sverige bör införa någon form av försörjningskrav för anhöriginvandring (flyktingar undantagna) och familjebildning.

4. Jämn flyktinginvandring. Kanada tar varje år mot ett visst antal humanitära invandrare. Antalet är bestämt i förväg. Sverige skulle kunna anpassa sin flyktingpolitik så att flyktingmottagningen blir mer jämn över tid. Detta genom att använda t.ex. mottagningen av vidarebosatta flyktingar som regulator.

5. Fokus på medborgarskapet. I Kanada representerar medborgarskapet slutet på en integrationsprocess. En kanadensisk medborgare kan prata engelska eller franska och har kännedom om landets historia och värdegrund. Språk- och medborgarkunskap för att bli svensk bör införas.

En kanadensisk politik skulle innebära att färre av de som invandrar till Sverige står utan jobb och försörjning när de kommer till landet. Med ett fokus på medborgarskapet får man en formell slutpunkt för integrationspolitiken och en tydlig signal om vad det innebär att vara svensk.


Hela pappret kan hämtas här.

Mer från seminariet (DN).

torsdagen den 3:e mars 2011

Ny rapport om den kanadensiska modellen

Idag var jag på kanadensiska ambassaden när tankesmedjan FORES lanserade sin nya antologi: Kanadamodellen – Hur invandring leder till jobb. Ett riktigt trevligt evenemang med god plockmat, fina lokaler och en hel del gamla vänner och bekanta. Boken beskrivs så här på FORES hemsida:

I antologin Kanadamodellen: Hur invandring leder till jobb skriver flera av de mest initierade forskarna från Kanada och Europa om varför Kanada har lyckats mycket bättre med att få nyanlända i arbete, och vilka delar av Kanadamodellen som kan tillämpas i Sverige.

I antologin kan man bland annat läsa om hur Kanadas syn på invandring som tillväxtmotor har en positiv påverkan på integrationsarbetet. Därtill bidrar modellen till att motverka etnisk diskriminering.

Skillnader i arbetsmarknaden mellan Sverige och Kanada diskuteras, liksom vad detta innebär för sysselsättning bland invandrare. I ett särskilt kapitel görs en kritisk granskning av Kanadas omtalade poängsystem för invandrare. Boken tar också upp civilsamhällets centrala roll som ett viktigt led för en lyckad integrationsprocess, och visar på hur sociala nätverk i det kanadensiska samhället spelat en stor roll för Kanadamodellens framgång.


Rapporten kan laddas ner som pdf.

Jag återkommer inom kort med några korta reflektioner från seminariet och ett eget litet bidrag till debatten om Sverige vs. Kanada.

onsdagen den 2:e mars 2011

Kommentar till MIPEX: Rättigheter garanterar inte goda resultat

Sverige har enligt Migration Policy Integration Index (MIPEX) världens bästa integrationspolitik. Av de 31 länder som betygsätts är Sverige högst rankat, före länders om Kanada, USA och Norge vilka brukar framhållas som föredöme i integrationsdebatten. MIPEX mäter i vilken mån invandrare (tredjelandsmedborgare) har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Det som betygsätts är formella lagar och regler, men också om nyanlända har tillgång till språkutbildning, samhällsinformation och en utbildningspolitik som tar hänsyn till de särskilda behov elever med utländsk bakgrund kan ha. Trots förstaplaceringen upprepas påståendet om att integrationspolitiken har misslyckats som ett mantra i den politiska debatten. Vi vet också utifrån internationella jämförelser att arbetsmarknadsintegrationen inte är bättre i Sverige än i andra jämförbara länder. Vad kan vi dra för slutsatser av detta?

1. Målet för svensk integrationspolitik har uppfyllts. Riksdagen antog 1997 propositionen Sverige, framtiden och mångfalden - från invandrarpolitik till integrationspolitik (Prop. 1997/98:16). Sedan dess är integrationspolitikens mål lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla, oavsett etnisk eller kulturell bakgrund. Dvs. exakt samma mål utifrån vilket integrationsindexet betygsätter länderna. Undersökningen visar att integrationspolitiken har levererat det som riksdagen begärde. Att Sverige bedöms ha den bästa integrationspolitiken är alltså inte en slump. Sverige har medvetet valt att ha en integrationspolitik som skiljer sig från andra länder. Vi har tagit bort i stort sett alla strukturella hinder för utländska medborgare att hävda sig på samma villkor som den övriga befolkningen. Ett talande exempel är att Sverige är det enda land som får högsta betyg (100%) när det gäller tredjelandsmedborgares rättigheter på arbetsmarknadsområdet. Det är därför inte konstigt att regeringens utredare Masoud Kamali och Paul Lappalainen, trots stora resurser, misslyckades med att ge några konkreta exempel på strukturell diskriminering.

2. Bäst integrationspolitik behöver inte betyda bäst resultat. MIPEX mäter integrationspolitiken utifrån en normativ utgångspunkt där lika rättigheter är den huvudsakliga måttstocken. Hur pass effektiv politiken är betyder ingenting i sammanhanget. Att andra länder får ett lägre betyg än Sverige beror på att de i större utsträckning betonar invandrares plikter och i lägre grad deras rättigheter. För att ge några exempel: Nyanlända invandrare får i de flesta länder temporära uppehållstillstånd som inte ger samma rätt till välfärdssystem eller utbildning och en begränsad tillgång till arbetsmarknaden. För att få permanent uppehållstillstånd och/eller medborgarskap krävs språkkunskaper, kunskap om samhället och att vara självförsörjande. För att beviljas anhöriginvandring krävs oftast goda inkomster. Sådan integrationspolitik motiveras med att den ska förbättra integrationen och innebär lägre betyg i integrationsindexet. I vilken mån en betoning på rättigheter eller plikter leder till bättre integration finns det idag alldeles för lite kunskap om.

3. Migrationspolitiken är minst lika viktig som integrationspolitiken.
Hur bra integrationspolitik ett land än har så avgörs förutsättningarna för arbetsmarknadsintegration också av ländernas migrationspolitik. För det första påverkar invandringens sammansättning förutsättningarna för arbetsmarknadsintegration eftersom vissa kategorier invandrare har jobb och/eller försörjning säkrad när de anländer. Till dessa hör arbetskraftsinvandrare inklusive medföljande anhöriga och de som invandrar tack vare den fria rörligheten inom EU. För det andra har det visat sig att de som invandrar av humanitära skäl eller som anhörig har lägre förvärvsfrekvens även om hänsyn tas till individernas humankapital (OECD, 2008, A profile of immigrant populations in the 21st century: Data from OECD countries). Särskilt personer som invandrar av humanitära skäl har generellt betydligt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden än andra kategorier invandrare (se till exempel OECD, 2007, Jobs for Immigrants (Vol. 1): Labour Market Integration in Australia, Denmark, Germany and Sweden). Sverige har länge haft en omfattande humanitär invandring och anhöriginvandring. Detta innebär en stor integrationsutmaning eftersom fler av de som invandrar till Sverige än till andra länderna har låg utbildning och är utan jobb och försörjning när de kommer till landet.

MIPEX visar att Sverige har uppnått det integrationspolitiska mål om lika rättigheter och möjligheter som riksdagen beslutade 1997. Det är utifrån studien svårt att hävda att det är brist på rättigheter, möjligheter eller resurser som gör att integrationen i Sverige av många upplevs som ett misslyckande eller att det är stora skillnader mellan inrikes och utrikes födda på arbetsmarknaden. Ett alternativ till den svenska integrationspolitiken är att, som i andra länder, starkare betona invandrares plikter. Än så länge vet vi dock inte mycket om effekterna av en sådan politik. Det är i migrationspolitiken snarare än i integrationspolitiken som den största potentialen att förbättra arbetsmarknadsintegrationen finns. Det verkar dock inte finnas något stöd i riksdagen för en migrationspolitik som, likt den kanadensiska, primärt utgår från ekonomiska hänsyn. Sverige kommer därför antagligen även i fortsättningen att ha världens bästa integrationspolitik samtidigt som den faktiska integrationen uppvisar blygsamma resultat.

tisdagen den 1:e mars 2011

Opinionsundersökning: negativa attityder till invandring i Storbritannien

Searchlight Educational Trust har genomfört en stor opinionsundersökning i Storbritannien om befolkningens attityder till invandring, identitet och extremism. Över 5000 personer har svarat på 91 frågor. Det går att ta del av resultat av The Fear and HOPE survey här.

It concludes that there is not a progressive majority in society and it reveals that there is a deep resentment to immigration, as well as scepticism towards multiculturalism. There is a widespread fear of the ‘Other’, particularly Muslims, and there is an appetite for a new right-wing political party that has none of the fascist trappings of the British National Party or the violence of the English Defence League. With a clear correlation between economic pessimism and negative views to immigration, the situation is likely to get worse over the next few years.

De svarande delas in i tre kategorier, bland annat asiater, vita och svarta. Några resultat är att "asiater" är minst lika negativa till invandring som befolkningen i stort och att "asiater" och "svarta" oftare anser att religion och etnicitet är den viktigaste delen av deras identitet.

Läs mer om undersökningen i The National.