fredagen den 26:e februari 2010

Många missförstånd om vad religionsfriheten innebär

Reinhold Fahlbeck, professor em i juridik vid Lunds universitet, skriver ett viktigt inlägg om handskakningsdomen i SVD:s Under Strecket.

Vad inlägget visar är att många i Sverige har en felaktig uppfattning vad religionsfrihet egentligen innebär.

För det första bygger inte religionsfriheten på individers subjektiva åsikt. Vad som skyddas i europakonventionen bestäms av objektiva kriterier. Det är inte vad religiösa upplever sig behöva göra för att leva efter sin religion som skyddas av religionsfriheten. Det som skyddas är rätten att tro - att få utöva trons inre kärna. Begränsningar av religionsfriheten när det gäller manifestationer som är nära förknippade med trosuppfattning kan tillåtas enligt konventionen. Sedan finns det manifestationer som inte är nära förknippade med trosuppfattning. Sådana manifestationer faller helt utanför europakonventionens skydd av religionsfrihet. Att inte vilja skaka hand måste rimligen räknas som en manifestation som inte är nära förknippad med trosuppfattning eftersom det bara är en mindre del av troende muslimer som inte kan skaka hand på grund av sin religion.

För det andra har religionsfriheten enligt konventionen två sidor: frihet till (positiv frihet) och frihet från (negativ frihet). Dessa friheter utgör en helhet där vardera sidan förfogar över hälften. Det innebär att varje form av utnyttjande av den positiva religionsfriheten måste vägas mot andras intresse av att slippa utsättas för religiösa manifestationer. Ytterområdet för den positiva religionsfriheten är sådana manifestationer som är nära förbundna med själva trosuppfattningen. Det som ligger utanför är inte skyddat och inkräktar därför på den negativa religionsfriheten.

Exakt vad som räknas som nära förbundet med själva trosuppfattningen lämnar jag till islamologer att diskutera, men att inte skaka hand faller knappast inom denna gräns. Det finns till och med domar i Europadomstolen som avgjort att förbud mot att bära slöja inte strider mot religionsfriheten. Därutöver: En överordnad synpunkt är enligt Europadomstolen att arbetsplatser inte är arenor för religiösa manifestationer. Om den negativa religionsfriheten åberopas kan religiösa manifestationer i huvudsak inte godtas.

Och så till Fahlbecks slutsats.

Slutsatsen blir sålunda att i det aktuella fallet någon religiös diskriminering rätteligen inte förekommit alls. Den muslimske mannens vägran att ta kvinnan i hand skyddas inte av den överordnade rättsliga normen i Europakonventionen.

torsdagen den 25:e februari 2010

Om medborgarskapslagar i Danmark, Norge och Sverige

Arnfinn Haagensen Midtbøen har skrivit en bra översikt om medborgarskapslagstiftning i Danmark, Norge och Sverige: "Statsborgerrettslig revisjon og integrasjonspolitisk variasjon i de skandinaviske landene”. Där konstateras att Sverige idag har en av de mest liberala medborgarskapslagarna i Europa, medan Danmark har en av de mest restriktiva. Norge befinner sig mitt emellan sina skandinaviska grannländer.

onsdagen den 24:e februari 2010

Avhandling om somalier i Sverige

För tillfället och under överskådlig tid kommer somalier att vara en av de största invandringsgrupperna till Sverige. Samtidigt visar statistiken att somalier har mycket svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. För att förstå somaliernas situation rekommenderar jag alla att läsa Charlotte Melanders avhandling från december 2009: Inom transnationella och lokala sociala världar: Om sociala stödutbyten och försörjningsstrategier bland svensksomalier.

Den försörjningsstrategi som varit särskilt utmärkande i mitt material är att söka sig till en etnisk nisch av arbetsmarknaden. Denna strategi framstår för några som ett resultat av att denna etniska nisch utgör det enda möjliga handlingsutrymmet på den svenska arbetsmarknaden. Dessa arbetstillfällen består av tjänster som inrättats av välfärdsstaten och som är riktade mot andra svensksomalier.

Förutom denna etniska nisch, har några intervjupersoner också funnit ett handlingsutrymme inom den offentliga vårdsektorn. Andra försörjningsstrategier som beskrivits av intervjupersonerna är att studera och ta studielån, starta eget företag, vara passiv och följa de instruktioner som ges av myndighetspersoner och att söka arbete i London.

måndagen den 22:e februari 2010

Framgång för integrationen i Danmark!

Danmarks motsvarighet till Sveriges kommuner och landsting (SKL), KL, ger ut nyhetsbrevet Momentum. Senaste numret har temat integration. Där uppmärksammar de bland annat att integrationen förbättrats avsevärt de senaste åren, men att killar med utländsk bakgrund halkar efter samt att byråkrati förhindrar ännu bättre integration.

Debatten om burkaer og mørkemænd stjæler som regel overskrifterne, men integrationen har i de seneste år ud- viklet sig til en succeshistorie under overfladen. Momentums kortlægning viser, at flere og flere indvandrere og efterkommere får uddannelse og job, og de er bedre end de etniske danskere til at holde fast i jobbet under krisen.

Alt for mange drenge med anden etnisk oprindelse dropper ud af deres uddannelse og ender med slet ikke at få én. Et stort problem for samfundet, fastslår integrationsekspert og kommunal chef. Det øger nemlig risikoen for, at de aldrig kommer ind på arbejdsmarkedet og i stedet ender i kriminalitet.

Kommuner er frustrerede over lovregler på integrationsområdet, som de finder unødigt bureaukratiske og tidskrævende. Integrationsministeren forsvarer reglerne, men er villig til at drøfte dem med kommunerne.

Kanada som förebild?

Mattias Johansson, kandidat till riksdagslistan (C), i Uppsala län har skrivit ett inlägg om Kanadas integrationspolitik i UNT. Ännu en i en lång rad av hyllningsartiklar. Johansson skriver att Kanadas integrationsmodell hittills fått liten uppmärksamhet i Sverige. Knappast korrekt, vilket alla som följer denna blogg är väl medvetna om. Kanada fungerar som en hägring. Samtidigt finns det en bristande förståelse och kunskap om Kanadas politik och de många problem som de själva upplever sig ha. Några exempel:

1. Kanada har länge haft problem att ta tillvara utländsk förvärvad kunskap. Det finns fler universitetsutbildade taxichaufförer där än i Sverige. Först nu har de börjat att ta tag i problemen.

2. Sverige har lika stor invandring som Kanada, räknat som andel av befolkningen. Och betydligt fler får asyl i Sverige. Kanada väljer sina invandrare. Det gör inte Sverige.

3. Mattias Johansson har fel i sin artikel. Kanada har visst ett språktest - och ett medborgarskapstest.

4. Om nu Kanadas modell är så bra, varför är det ingen som föreslår några konkreta förslag i linje med den kanadensiska politiken? T.ex. hårdare urval av vem som får invandra, språktest, medborgarskapstest, försörjningskrav för all anhöriginvandring, positiv särbehandling för "visible minorities" i offentlig sektor m.m.

söndagen den 21:e februari 2010

Reaktioner på Socialdemokraternas nya politik för nyanlända invandrare

I fredags presenterade Socialdemokraterna sin nya politik för en snabbare etablering på arbetsmarknaden för nyanlända invandrare. Samma dag skrev Luciano Astudillo, integrationspolitisk talesman (S), och Anders Lago,
kommunstyrelsens ordförande (S) i Södertälje, en DN debattartikel om förslagen. Några av förslagen är:

* Ankomstboende för asylsökande de fyra första veckorna och därefter ordnat boende i kommuner med bra förutsättningar ska ersätta dagens system med ABO (anläggningsboenden) och EBO (eget boende).

* Lex Vellinge. Ändra i socialtjänstlagen och bostadsförsörjningslagen så att alla kommuner åläggs att förbereda för såväl asylsökande som nyanlända flyktingar.

* Införa ett kommunalekonomiskt utjämningssystem med ekonomiska drivkrafter för fler rika kommuner att ta emot fler asylsökande och flyktingar.

* Arbetsförmedlingen ska få huvudansvar för att utforma individuella handlingsplaner för etablering på arbetsmarknaden för den som får uppehållstillstånd.

* Staten ska ansvara för svenskundervisningen för invandrare (SFI).

* Varken kommunala skolor eller friskolor ska kunna neka till att ha förberedelseklasser för nyanlända elever och asylsökande barn.

Forskare sågar förslagen om att styra boendet för asylsökande och nyanlända

Dagens Nyheter följde upp debattartikeln med kommentarer av forskaren Pieter Bevelander. Han menar att integrationen kommer att försämras om kommuner tvingas ta emot flyktingar.

Bevelander menar att forskningen ger stöd för att frivillighet, både för kommunerna och flyktingarna, fungerar bättre. Då ökar chanserna att folk hamnar där arbetsmarknaden ger störst möjligheter.

Att sprida flyktingarna på fler kommuner handlar enligt Bevelander snarare om tanken att alla ska bära bördan jämlikt.

En annan punkt i Socialdemokraternas förslag är att systemet med Ebo, eget boende, ska avskaffa. Ebo innebär att asylsökande kan bosätta sig hos släkt och vänner medan deras fall prövas. Systemet har kritiserats för att de leder till trångboddhet och kortsiktighet med många flyttar.

- Forskningen visar att eget boende absolut inte är till nackdel för integrationen. De som valt att bo så har inte lägre sysselsättningsgrad än de som anvisats bostad av Migrationsverket, säger Pieter Bevelander.


Ledarsidorna är positiva till huvuddelen av förslagen

Flera ledarsidor har också kommenterat Socialdemokraternas förslag. Bland dem finns en relativt stor samstämmighet om att det är bra att tvinga kommuner att ta emot flyktingar och att Socialdemokraterna med den nya politiken närmar sig alliansens politik på området. Göteborgs-Posten gör tummen upp för att införa ankomstboende för asylsökande. De noterar att övriga förslag verkar vara kopierade från alliansregeringens samlade strategi för integration.

Oppositionen, precis som nuvarande regering, vill att Arbetsförmedlingen och inte kommunen ska ansvara för etableringen när en person har fått uppehållstillstånd.

Arbetsförmedlingen skall i samråd med den enskilde utforma en individuell handlingsplan, etableringsplan, var syfte är att ge stöd och insatser som leder till arbete och egen försörjning genom kartläggning av bakgrund, behov och förkunskaper. Det har tagit lång tid men också socialdemokraterna tycks nu inse att en flykting oftast är en stark människa som vill göra rätt för sig i sitt nya land och inte leva på bidrag.

Det är mer än välkommet att Socialdemokraterna äntligen ändrat sig och inser att det är egen försörjning och inte bidrag som leder från utanförskap till delaktighet.


Kristianstadsbladets ledarkommentarer är snarlika Göteborgspostens. Att det det finns behov av att tvinga rika kommuner att ta emot flyktingar. Men också att Socialdemokraterna, precis som på skolområdet, har valt att förnya sig genom att kopiera en hel del idéer från alliansen.

Expressens kommentarer liknar de övriga.

Förslagen innebär delvis att man närmar sig alliansen, inte minst retoriskt: alla förändringar syftar nu till att "stärka arbetslinjen och korta vägen in i jobb".

Ett nytt förslag finns dock: Lex Vellinge. S vill skriva om socialtjänstlagen så att det blir obligatoriskt för kommunerna att ta emot flyktingar. Det är ett bra förslag.

I den "nya" socialdemokratiska integrationspolitiken finns också partiets skepsis mot att låta invandrare bo där de vill, representerat.
Efter en månads "obligatoriskt ankomstboende" ska de nyanlända "få erbjudande om så kallat ordnat boende i Migrationsverkets regi".

Detta förslag doftar mycket av partiets gamla "Hela Sverige"-strategi, som var i bruk mellan 1985 och 1994. Där var också målet förbättrad integration. I praktiken hänvisades nyanlända ofta till bygder där det fanns gott om lägenheter - men inga jobb. Den modellen bör få ligga kvar på historiens skräphög.


Skånska Dagbladet tycker att förslagen är ett steg i rätt riktning, men saknar åtgärder för att minska invandringen.

Mest uppmärksamhet får förslaget om en Lex Vellinge som skall tvinga alla kommuner att ta emot flyktingar. Det är ett förslag som Skånska Dagbladet drivit i tio års tid och givetvis något vi särskilt välkomnar. Mottagandet av människor som flyr är ett nationellt åtagande som Riksdagen har gjort och det skall inte kunna desavoueras av Vellinge eller andra trilskande kommuner, utan alla måste ställa upp solidariskt på detta nationella åtagande.

Men, och det finns ett stort men, inte heller Socialdemokraternas nya integrationspolitik kommer att kunna lyckas med en invandring som ligger på dagens volymer och sker när det redan råder massarbetslöshet i vårt land. Endast om vi totalt sett minskar invandringen till de lägre nivåer som de vi hade på 1980-talet och hårdare prioriterar flyktingar framför andra grupper som vill hit finns de fysiska och ekonomiska möjligheterna. Det vet förstås också Astudillo och Lago men passar i frågan.

I övrigt uppmärksammar Sydsvenskan att Lex Vellinge kan bli dyrt för skånska kommuner.

Själv tycker jag att det är lite märkligt att ingen uppmärksammar förslaget om att förstatliga svenskundervisningen för invandrare.

fredagen den 19:e februari 2010

Regeringen aviserar avgifter för utländska studenter

Regeringen har idag aviserat att medborgare från andra länder är EU/EES eller Schweiz, s.k. tredjelandstudenter, ska betala en avgift för sin högskoleutbildning med start från höstterminen 2011.

Universiteten och högskolorna avses själva bestämma studieavgifternas storlek, utifrån principen om full kostnadstäckning. Hur hög studieavgiften blir kommer alltså att bero på utbildningarnas utformning.

Hela eller en del av studieavgiften bör betalas i förskott för att en avgiftsskyldig student ska få påbörja utbildningen. Intäkterna från studieavgifterna bör disponeras av universitet och högskolor. Samtidigt som avgifterna införs avses de statliga anslagen till grundutbildningen att minskas successivt. De medel som dras in kommer att användas till andra angelägna satsningar på högre utbildning, som ökad kvalitet i utbildningen.


Förändringen sker med bakgrund av att antalet inresande studenter till Sverige har trefaldigats sedan 1999 och utgör drygt åtta procent av samtliga studenter i Sverige. Kostnaderna för dessa har därmed också ökat. Intresset har ökat särskilt från länder utanför Europa. Inför höstterminen 2009 kom 120 000 ansökningar från studenter från länder utanför EU/EES. Det är, enligt regeringen, inte rimligt att erbjuda skattefinansierad avgiftsfri utbildning till alla utländska studenter utan svenska skattemedel bör i första hand täcka behovet av utbildning för svenska medborgare.

torsdagen den 18:e februari 2010

Ung Allians visioner för integrationspolitiken

Ung Allians är en samlingsplats för de fyra borgerliga ungdomsförbunden. De presenterade härom dagen ”visioner för den nya integrationspolitiken”. Presentationen går att se i efterhand. Frågan är hur visionära deras förslag är:

- Att utöka ambitionerna och intensifiera arbetet mot rasism, fördomar och diskriminering.
- Att öka anställningsbarheten för personer med utländsk bakgrund genom att öka drivkrafterna att arbeta och sänka skatterna för människor som låg- och medelinkomsttagare.
- Att aktivt sträva efter att bli världens mest öppna samhälle och genomföra nödvändiga förändringar för att underlätta arbetskraftsinvandringen.
- Att uppmana arbetsmarknadens parter att snabba på utvecklingen av yrkesvalideringen.
- Att utöka satsningar på instegsjobb genom att fortsätta att sänka arbetsgivaravgiften för personer med utländsk bakgrund.
- Att göra en omfattande satsning för att stimulera till entreprenörskap och underlättande nyföretagande bland nyanlända invandrare.

onsdagen den 17:e februari 2010

Varför drabbas somaliska barn av autism?

Det är inte bara i Sverige som somalier oroar sig för att deras barn drabbas av autism i högre utsträckning än andra. I Sverige kallas det bland somalier för svenska sjukan. I amerika finns samma fenomen och där kallas det amerikanska sjukan. I ett reportage i P1-morgon talades det om en rapport till Socialstyrelsen som rekommenderar tillskott av d-vitamin för att råda bot på problemen. Men frågan är känslig eftersom den har koppling till bärande av slöja och andra plagg som täcker huden och förhindrar intag av d-vitamin. Även andra har uppmärksammat att mörkhyade personer löper risk för sjukdomar på grund av D-vitaminbrist, se till exempel ett färskt reportage i kanadensiska CBC News.

Nytt rekord för invandringen

SCB har publicerat sin definitiva befolkningsstatistik för 2009. Den visar att 2009 blev ännu ett år med rekordstor invandring.

Invandringen, som nådde rekordnivåer under 2006, fortsatte att öka men i minskad takt. Bland de 102 280 invandrade (49 298 kvinnor och 52 982 män) fanns 168 medborgarskap representerade. Den största invandrargruppen var återvändande svenska medborgare följt av irakier, somalier och polacker. Invandringen av somaliska medborgare ökade med 70 procent medan invandringen av irakiska och polska medborgare sjönk med 29 respektive 26 procent jämfört med 2008.

tisdagen den 16:e februari 2010

Förändrad medborgarskapslag i Österrike

I oktober 2009 beslutade det Österrikiska parlamentet om ny medborgarskapslag, vilken trädde i kraft 1 januari 2010. Lagen innebär bland annat:

* För att naturaliseras krävs bevis på regelbunden och tillräcklig inkomst. Dessa krav på inkomst höjs i och med den nya lagen. Sökanden får dessutom inte ha tagit emot ekonomiska bidrag under de tre åren som föregår ansökan.

* Den som begår bedrägeri vid medborgarskapsansökan kan bli bötfälld eller få fängelse.

* Vuxna som genomfört en gymnasieutbildning som innehåller historia och samhällskunskap undantas från krav på medborgarskapstest.

* Lojalitetsed. Personer som vill bli medborgare måste, utöver det tidigare kravet att svära en ed på att vara lojala medborgare, bekänna sig till (en europeiskt stat och samhälles) grundläggande värderingar.

Ny forskning om effekterna av etnisk boendesegregation

Det har kommit två studier som undersöker effekterna av etnisk boendesegregation, Jiong Tu, The Effect of Enclave Residence on the Labour Force Activities of Immigrants in Canada och Alexander M. Danzer och Firat Yaman, Ethnic Concentration and Language Fluency of Immigrants in Germany.

Jiong Tu undersöker hur det har gått för manliga invandrare i Kanada 1981-2001. Studien visar att de som invandrat efter 1991 oftare bor i etniska enklaver och att andelen högutbildade som bor i enklaver blir allt fler.

Invandrare som bosätter sig i etniska enklaver tenderar att i mindre utsträckning vara en del av arbetskraften och i större utsträckning utbilda sig eller leva på bidrag. Samtidigt är det en större andel som arbetar, men de som bor i etniska enklaver har dock sämre löneutveckling än andra.

Alexander M. Danzers studerar hur gästarbetares språkkunskaper har påverkats av att bo i regioner med en stor koncentration från samma ursprungsland. Studien finner, som i Kanada, en tendens att allt fler invandrare i Tyskland bor i regioner med hög koncentration av personer från samma land.

Resultatet visar en liten men negativ effekt av att leva i en miljö där det bor många från samma land. Andra faktorer, som utbildningsnivå, förklarar dock betydligt mer av skillnaderna i språkkunskaper. Att satsa på utbildning är därför ett bättre sätt än att sprida ut invandrare, enligt Danzers.

måndagen den 15:e februari 2010

André Gerin: Därför förbjuder vi burkan i Frankrike

André Gerin är parlamentariker för kommunistpartiet i Frankrike och ordförande i den parlamentariska kommission som föreslår förbud mot heltäckande slöja. Det är intressant att läsa hur han och fransmännen resonerar.

Vissa muslimska kvinnor vill bära burka av religiös övertygelse. Ska de inte få göra det på bussen eller tåget?

–Nej, det är omöjligt att de vill bära burka. De är indoktrinerade. Dessa kvinnor är gående kistor som förvandlats till militanta krafter. De följer ett medeltida tänkande, men nu måste de anpassa sig till värderingar som gäller i dagens Frankrike och Europa. Det har länge inte varit politiskt korrekt att ifrågasätta islam. Men nu måste vi börja försvara vårt sätt att leva. Och vi ska hjälpa kvinnor med heltäckande slöja att bli befriade.

Räcker det inte med regler mot burka på vissa offentliga platser, som skolor, sjukhus och statliga myndigheter? Varför en nationell lag?

–Därför att vi vill löpa hela linan ut. Burkan tillhör medeltiden, punkt slut. Den ska bort helt och hållet, och vi vill inte ha några halvmesyrer. Det är fråga om att försvara våra värderingar, den allmänna ordningen, säkerheten och relationen mellan människor.

Men ett burkaförbud kan tas som en provokation som snarare radikaliserar muslimer.

–Knappast. Flertalet förstår vad det handlar om: man måste kunna identifiera personen och burka hör inte hemma i vårt västliga samhälle. På sikt bör burkaförbud gälla överallt på allmän plats, även gator och torg. Burkadebatten är inget specifikt franskt problem, det finns i hela Europa. Och jag är beredd att kämpa för detta – även om jag ibland är rädd för min egen säkerhet.

Australien inför högre krav på språkfärdigheter för att få invandra

Australien har infört infört nya tuffare regler för arbetskraftsinvandring och för att komma som student till landet. Kraven på utbildning och kunskaper i engelska höjs.

Australia tightened its migration rules Monday in favor of English speakers and professionals, saying the country has been attracting too many hairdressers and cooks and too few doctors and engineers.

Immigration Minister Chris Evans blamed the overrepresentation of lower skilled immigrants on a system put in place by Prime Minister John Howard, whose government lost power in 2007 elections.

"Under the Howard government, we had a lot of cooks, a lot of hairdressers coming through," Evans told reporters. "We were taking hairdressers from overseas in front of doctors and nurses it didn't make any sense."

The new rules will favor applicants who already have job offers over those who merely have qualifications or who are studying. The measures are expected to dampen enrollment in Australian colleges by foreign students hoping to settle in the country.

Australia continues to have a shortage of accountants, partly because many of the 40,000 accountants who immigrated in the past five years did not have the professional or language skills to find work, Mr. Evans said.

söndagen den 14:e februari 2010

Dåliga förhållanden i Frankrike lockar asylsökande till Skandinavien

Earth Times skriver om afghanska migranter i Paris som lever under usla förhållanden. Många tvingas bo på gatan. Det verkar närmast uppenbart att den franska regeringen, genom att ha ett uselt asylmottagningssystem, försöker locka bort migranter från Frankrike till exempelvis Skandinavien.

Immigration Minister Eric Besson claimed that the presence of many homeless Afghans in this northern district of Paris was the result of a breakdown in the people-smuggling network and not a reflection on the French government's treatment of asylum seekers.

"Most of them are in transit, en route for Britain or northern Europe," he said.


Of the 15 or so migrants huddling around the fire, only four are in transit. The four boys, ages 12 to 15, had arrived in Paris just days earlier. They have no intention of remaining, one insists.

"I have seen life in France," he says. "I don't like it here. I'm going to Denmark or Sweden or Norway."

lördagen den 13:e februari 2010

Fobi, inte religion

Det är fler än jag som har svårt att smälta handskakningsdomen i Stockholm tingsrätt. Lena Andersson har rätt när hon diagnostiserar kvinnoskräcken som fobi.

Neuroser och fobier behöver man hjälp att få bukt med. Myndigheterna ska inte stärka och upphöja dem till skyddsvärd ideologi.

Själv fastnar jag för följande formulering i domen:

Det står mot angiven bakgrund klart att Arbetsförmedlingen återkallat anvisning till det arbetsmarknadspolitiska programmet med anledning av att vägrat ta i hand trots att det för myndigheten stod klart att han till följd av sin religiösa övertygelse saknade möjlighet att ta främmande kvinnor i hand. (min fetmarkering)

PS.

Social fobi är en psykisk störning som karakteriseras av rädsla för sociala situationer. Diagnosen kategoriseras som ett ångestsyndrom eller en neuros. En person med social fobi försöker ofta undvika sociala situationer på alla möjliga vis. Man ska inte förväxla social fobi med vanlig blyghet; social fobi är ett verkligt handikapp som förhindrar den drabbade att leva ett normalt liv.

Det kan vara mycket besvärligt att ha ett fungerade liv när man har social fobi; vardagliga saker som att jobba, gå i skolan, åka buss och handla är ofta väldigt jobbiga. Situationer där uppmärksamheten riktas mot personen kan vara speciellt jobbiga, som till exempel att redovisa eller hålla tal inför en grupp människor. Därför börjar dessa personer ofta att isolera sig mer och mer. Detta skapar en ond cirkel då den sociala fobin ofta blir värre och värre på grund av att de inte träffar några människor och rädslan för sociala situationer växer.


Social fobi är en av de vanligaste psykiska störningarna. En amerikansk undersökning från 1994 visade att 13,3% av befolkningen någon gång under sitt liv uppfyller kriterierna för social fobi (ett mått som kallas livstidsprevalens), och studier pekar på att problemet är växande. Ofta vet omgivningen inte om att en person lider av social fobi, eftersom personen lärt sig dölja det.

Det finns flera sätt att behandla social fobi. Det går att själv på egen hand träna bort den genom att utsätta sig för sociala situationer. Det går att få hjälp genom terapi, till exempel genom kognitiv beteendeterapi. Det går att få hjälp genom olika läkemedel, så kallade SSRI-mediciner. Några vanliga sådana heter Fontex, Zoloft, Cipramil och Seroxat.

En ny metod för att behandla social fobi, och som kan användas då varken terapi eller medicinering hjälper, går ut på att blockera vissa nerver intill ryggraden. Detta får som effekt att symtomen minskar betydligt. Blockaden görs i en titthålsoperation under narkos. 80% av personerna som provade detta upplevde en förbättring.

fredagen den 12:e februari 2010

Jag gör debut på Expressens ledarsida

Expressens ledarredaktion tar idag hjälp av en rapport jag skrivit (Utveckling av integrationspolitiken, 2008, Zufi) för att lyfta fram Kanada som föregångsland för integration. Texten Kanada vinner identifierar några framgångsfaktorer: Kanada är ett nybyggarland, Kanada är engelsk- eller franskspråkigt och en stor del av invandrarna är handplockade.

Vad kan vi lära av Kanada? Landet är mer komplicerat än en Benettonidyll, men där finns en attityd som Sverige saknar: Man ser sig inte som ett färdigt, perfekt land som immigranter måste knäfalla för. Man betraktar integration som en ständig "tvåvägsprocess": Invandrare ska anpassa sig till Kanada - och Kanada anpassas till invandrarna.

I rapporten "Utveckling av integrationspolitiken" (Zufi, 2008) ger Henrik Emilsson exempel på åtgärder i kanadensisk anda: fler människor från minoritetsgrupper i viktiga politiska och ekonomiska institutioner, en läroplan som avspeglar allas historia och erfarenheter, klädregler som är anpassade till religiös mångfald och mångfaldsträning för viktiga yrkesgrupper som polis och vård- och omsorgspersonal.
Det andra vi kan lära är att arbetskraftsinvandring ger goda effekter. Det går inte bara bra för "poänginvandrarna" i Kanada, det går bra även för flyktingar. Den förstnämnda gruppen fungerar säkert som "blockadbrytare" - de uppfattas inte som hjälpsökande objekt, utan som produktiva, självgående individer och ett naturligt inslag i arbetslivet.

torsdagen den 11:e februari 2010

Får sikher bära dolk i Sverige?

Frågan om att hantera krav på religiös (islamsk) särbehandling har, som bekant, aktualiserats i Sverige på senare tid, bland annat genom Mosa Sayeds avhandling och mannen som vann ett diskrimineringsfall genom att vägra skaka hand på grund av religiöst betingad kvinnoskräck.

Men i andra länder är det allt som oftast sikher som kräver och får religiösa undantag från lagar och regler. Jag läser på BBC News om den fd. domaren i högsta domstolen Sir Mota Singh som kräver att elever ska få ha dolk på sig i skolan. Dolken, eller kirpan som den heter, är ett av fem attribut som alla döpta sikher anser sig behöva bära.

"I wear my Kirpan and I've always worn it for the last 35 to 40 years, even when I was sitting in court or visiting public buildings, including Buckingham Palace."

The Compton School offered the boy the option of wearing a smaller knife, welded into a metal sheath, but his parents refused and withdrew him - an action by the family that Sir Mota said he supported.

Asked about the possibility of substituting a smaller knife in place of the traditional Kirpan, the judge said that might be an option for debate between school and Sikh authorities.

But he told Today: "It's a little more than ceremonial. It's a requirement of the religion."


I Danmark verkar det däremot inte vara tillåtet att bära den sikhiska dolken.

En dom i Köpenhamns tingsrätt den 14 april väcker stor uppmärksamhet. Den gör Danmark till det enda land i världen som förvägrar sikher rätten att bära sin symboliska dolk, kirpan, hävdar Ripudaman Singh som dömdes till 3 000 kronor i böter.

Hur ser det ut i Sverige? Jag har svårt att tro att sikher är undantagna från knivlagen, eller?

Seminarium på Jusek om akademiker med utländsk bakgrund

Igår var jag på Juseks seminarium Invandrade akademiker – hur tufft är det?. Jusek presenterade rapporten med samma namn. Men mest intressant var debatten mellan Luciano Astudillo (S) och Elisabeth Svantesson (M), båda skickliga riksdagsledamöter från Arbetsmarknadsutskottet. Att debatten blev så bra var mycket tack vare skickliga moderatorn Cecilia Garme.

Verkligheten överträffar dikten

Ingen har väl undgått att höra talas om domen där en person kränker en chef på grund av religiösa föreställningar och belönas med 60 000 kronor i ersättning. Hela domen från Stockholms tingsrätt går att ladda ner från Diskrimineringsombudsmannens hemsida.

Domen föranleder många frågor. Vem bestämmer vad som är ett religiöst motiverat beteende? Syftar diskrimineringslagen till likabehandling eller rätten till särbehandling?

Några av de mest intressanta kommentarerna på domen är Mats Olofsson i Västerbottens-Kuriren, Religionsfrihet ger ingen rätt att kränka andra, Erik Cornell i Svenska Dagbladet, DO sårar vårt rättsmedvetande och Jasenko Selimovic i Göteborgs-Posten, Mångkulturalism som politisk ideologi är farligt.

onsdagen den 10:e februari 2010

Kan vi lära oss något från Kanada?

Mikael Hellström doktorerar i Statsvetenskap vid University of Alberta. Han har skrivit ett läsvärt inlägg på Newsmill med titeln Invandringsdebatten i Kanada kan hjälpa Sverige.

Debatten om mångkulturalismen har åter blossat upp i Sverige, nu senast som en reaktion på Mosa Sayeds avhandling om mångkultur och arvsrätt. Diskussionen berör frågor om hur minoriteter och majoritet ska förhålla sig till varandra, frågor om kollektiva eller individuella rättigheter och hur samhället ska hantera etnisk pluralitet. En inblick i hur dessa frågor har diskuterats i mångkulturalismens hemland, Kanada, kan kanske därför vara behjälplig.

måndagen den 8:e februari 2010

Revisionsrapport om Malmö stads introduktion för nyanlända

KPMG har på uppdrag av Malmö stads revisorer genomfört en granskning av introduktion för flyktingar och nyanlända med särskilt fokus på stadsdelarna Centrum och Fosie. Granskningens övergripande syfte är att bedöma om Malmö stads introduktion för flyktingar och nyanlända genomförs i enlighet med nationella och lokala målsättningar. Granskningen visar att staden fullgör sina skyldigheter, men att det finns många delar som behöver förbättras.

Vi anser att Centrum och Fosies stadsdelsfullmäktige fullgör sina skyldigheter att tillhandahålla Sfi, praktik och samhällsinformation i enlighet med nationella och lokala målsättningar. Vi menar däremot att varken stadsdelsfullmäktige i Centrum eller Fosie i tillräcklig omfattning styr och följer upp introduktionsverksamheten i förhållande till vad kommunstyrelsen angivit.

Vi bedömer att introduktionsplanerna inom Centrum och Fosies stadsdelsfullmäktige är allför standardiserade och lämnar för lite utrymme för individuella mål och framtidsplaner. Vi anser att en introduktionsplan bör undertecknas av den nyanlände, oavsett om denne erhåller introduktionsersättning eller ej. Vi anser även att det är en brist att vissa uppgifter om den nyanlände, såsom validering och hälsa, inte registreras på ett systematiskt sätt i verksamhetssystemet.


Sydsvenskan har uppmärksammat rapporten.

Stadsdelarna Centrum och Fosie får kritik för brister i introduktionen av flyktingar och nyanlända. De varken styr eller följer upp verksamheten, hävdar revisorer.
Granskningen som har gjorts handlar enbart om vuxna, totalt över 1 300 personer i de båda stadsdelarna.

– Det är klart att vi tar åt oss av kritiken men jag anser inte att den är så hemskt allvarlig, säger Anders Nilsson (S), ordförande i Fosie.

Favorit i repris

Stjärnreportern Christiane Amanpour (CNN) sammanförde nyligen Ayaan Hirsi Ali och Tariq Ramadan m.fl. i en debatt om islam i Europa. Det är alltid lika intressant att höra debatter mellan dem och det är tydligt att de inte är bästa vänner! Det går att se en del av programmet på CNN:s hemsida. Vill man höra mer debatt dem emellan finns ett längre inslag från 2006 att se på Axess-TV.

söndagen den 7:e februari 2010

Liberalism och medborgarskapstest

Det pågår en debatt mellan forskare på Eudo-Citizenship forum om vilken typ av medborgarskapstest som bör finnas i ett liberalt samhälle. Notera att debatten inte handlar om medborgarskapstest i sig är liberala eller inte. För som Christian Joppke påpekar: The heartland of liberalism, the United States, has long practiced citizenship tests. So, one must be astonished that their recent introduction in Europe has raised controversy, and that there is doubt about their “liberal” credentials.

Joppke försvarar en viss typ av medborgarskapstest utifrån en liberal utgångspunkt.

With respect of the contents of the citizenship test, to ask for host-society language competence and knowledge of the principles and procedures of liberal democracies is an incontrovertibly legitimate core component of all citizenship tests in Europe and other Western states. And few would doubt that asking for knowledge of historical key events in a country’s road to becoming a liberal democracy, along with knowledge of liberal democracy’s peculiar institutional form in the respective country, is equally legitimate.

The controversy starts with respect to cultural knowledge, which is unconnected to political principles or history. To this I respond that all countries are historically specific formations, and asking for some knowledge of, even experience with this specificity is not as such an unreasonable expectation.

One must further consider that citizenship applicants are already legal permanent residents, who enjoy rights that approximate citizen rights in all domains except the narrowly political ones. And the expectation is merely cognitive: the respective information can be learned (and unlearned), and—like learning a new language—it is capacity-enhancing, it does not deprive the individual of anything, least their “identity”.


Joppke drar gränsen mellan vad som är ett liberalt medborgarskapstest eller inte med hjälp av Kant.

I propose to define this threshold by means of the Kantian distinction between “morality” and “legality”. A test that is inquisitional about the “true” values or beliefs of an individual, even if they pertain to the rules of liberal democracy, is pernicious from a liberal point of view.

Whenever the new citizenship tests are informed by the notion that the liberal state is one only for liberal people, the threshold of the illiberal is passed. Because this is a profoundly illiberal idea, casting people into a standard mold and robbing them of the possibility to decide for themselves who they want to be. Ever since Kant, it is a key precept of liberalism that law and public policy can regulate only the external behavior of people, not their inner motivations.

Debatten har bara inletts. Ines Michalowski har redan kommit med invändningar mot Joppkes resonemang och de två inläggen hittills kommer med säkerhet att följas av fler.

För övrigt ligger, vad jag förstår, Joppkes syn på frågan om medborgarskapstest rätt så nära svenska forskaren Andreas Johansson Heinö. Och vill ni höra mer från honom går det att ladda ner ett avsnitt av filosofiska rummet från den 29 november 2009 där han och andra diskuterar hur mycket mångfald demokratin tål.

lördagen den 6:e februari 2010

Romaner om Kanada som invandringsland

Nav Purewal har skrivit en intressant betraktelse om Kanada som invandringsland i The Walrus. Texten tar utgångspunkt från två romaner (The Amazing Absorbing Boy av Rabindranath Maharaj (2010) och Cockroach av Rawi Hage (2008)) som illusterar den stora skillnaden mellan att invandra till engelska eller franska Kanada.

Modern Canada is as much a palimpsest as a mosaic, a truth perhaps engrained somewhere in our national consciousness — and one that manifests itself in two divergent traditions of immigrant assimilation. In English Canada, the fraught legacy of cultural imperialism — whether the slaughter of native tribes or the injustice of residential schools — results in a reluctance to impose a uniform Canadian culture on newcomers; whereas Quebec, ever afraid of diluting its francophone heritage, demands that immigrants conform to an atavistic conception of French-Canadian culture.

fredagen den 5:e februari 2010

En amerikansk terrorist i Somalia

Missa inte den makalösa berättelsen i New York Times om pojken från Alabama som blev en av den islamistiska terrororganisationen Shabaabs ledande män. Den pulizerbelönade journalisten Andrea Elliott berättar i en lång text om hur Omar Hammami går från kristna bibelstudier till att bli salafist och sedan söka sig till krigets Somalia för att kämpa för en islamistisk stat.

En intressant del av berättelsen är när Omar Hammami tar kontakt med sin syster Dena i USA och förklarar varför han tagit de beslut som han har gjort.

Sometimes months would pass with no word from Hammami. When he reached out through Facebook in early September, he told Dena that he hoped his infamy would prompt people to ask, “How did this guy become that?”

“They can’t blame it on poverty or any of that stuff,” he continued. “They will have to realize that it’s an ideology and it’s a way of life that makes people change. They will also have to realize that their political agendas need to be fixed.”


Det senaste livstecknet kom i december 2009.

“I have become a Somali you could say,” he wrote in the December e-mail message. “I hear bullets, I dodge mortars, I hear nasheeds” — Islamic songs — “and play soccer. Sometimes I live in the bush with camels, sometimes I live the five-star life. Sometimes I walk for miles in the terrible heat with no water, sometimes I ride in extremely slick cars. Sometimes I’m chased by the enemy, sometimes I chase him!”

“I have hatred, I have love,” he went on. “It’s the best life on earth!”

torsdagen den 4:e februari 2010

Öppen utfrågning i riksdagen om nyanlända invandrares arbetsmarknadsintegration

Idag har jag varit på arbetsmarknadsutskottets öppna utfrågning om hur nyanlända invandrare bättre ska kunna komma in i det svenska samhället och få ett arbete. Utfrågningen ingår som en del i utskottets behandling av regeringens förslag i proposition 2009/10:60 Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering - egenansvar med professionellt stöd.

Utfrågningen var indelad i två delar. I den första delen presenterade fyra forskare sitt arbete på området. Därefter redovisade representanter från Arbetsförmedlingen och Sveriges kommuner och landsting sina erfarenheter från dagens integrationsarbete och synpunkter på förslaget.

Hela utfrågningen går att se på Riksdagens hemsida.

onsdagen den 3:e februari 2010

Humes lag och mångkulturalismen

Dilsa Demirbag-Sten följer upp sin artikel i GP med ytterligare ett debattinlägg om Mosa Sayeds avhandling, Islam och arvsrätt i det mångkulturella Sverige. Denna gång i SvD. I inlägget plockar Dilsa fram ett äss ur rockärmen, Humes lag.

Sayed utgår från att Sverige är mångkulturellt och drar slutsatsen att vi därför måste släppa in sharialagar i svensk rättskipning. Men att gå från en beskrivning av hur Sverige ser ut till en normativ slutsats om vilka rättsregler som bör gälla är ett brott mot den logiska princip som brukar kallas Humes lag och som förbjuder att man går från ett ”är” till ett ”bör”.

På det moraliska planet måste man fråga sig varför ett samhälle som garanterar alla individer lika fri- och rättigheter, borde se det som önskvärt att övergå till ett samhälle där vissa grupper av individer inte längre har samma rättigheter som andra. För vem är detta en positiv utveckling?

tisdagen den 2:e februari 2010

The Economist skriver om svensk integrationspolitik

The Economist reportage om svenskt integrationspolitik utgår från den starka betoningen på jämställdhet här och i Danmark. Reportern besöker ett dagis i Tensta och noterar häpet att nästan alla tvååringar är inskrivna på dagis. Därefter uppmärksammas regeringens nya lag om nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering som ytterligare stärker incitamenten för kvinnor att delta i samhällslivet.

A new integration policy, to take effect at the end of 2010, will pay immigrants to attend full-time language classes, “civic orientation” courses or job training for two years after they obtain residence permits. The benefits will be payable to individuals, not households. The stated aim is to push immigrant women into the labour market (duly propelling their children into day care).

Behind such policies lie a set of ideological beliefs, concedes a senior government official. Swedes are fiercely attached to gender equality. Economically, they think it good for women to work and pay taxes. They also believe “it is good for young children to be in preschool”, so they can be educated by trained professionals. In a nice piece of circular reasoning, officials argue that children need to go to preschool to make friends, because that is where all the other children are.


Reportagen noterar också att vårdnadsbidraget utmanar idén om att staten via skattesedeln ska styra familjers liv för att skapa jämställdhet.