torsdagen den 28:e januari 2010

Avhandling om mångkulturalism ger eko i debatten

Mosa Sayeds avhandling, Islam och arvsrätt i det mångkulturella Sverige, som argumenterar för en mångkulturell utgångspunkt när det gäller arvsrätt har redan fått en hel del reaktioner. Det är onekligen intressant och märkligt att vi nu har en svensk avhandling som förespråkar att lika rättigheter inte längre ska gälla i Sverige, vilket klart strider mot det svenska integrationspolitiska målet om lika rättigheter och skyldigheter för alla med uppehållstillstånd i Sverige. Det sistnämnda är viktigt att veta. Att målet om lika rättigheter och skyldigheter i Sverige faktiskt även gäller personer med permanent uppehållstillstånd i Sverige, fastän de är utländska medborgare.

Till skillnad från vad många tror är denna princip otroligt stark i den svenska integrationspolitiken, och alla politiska partier står bakom den. I länder som Danmark, Nederländerna, Tyskland och i många andra länder, är det däremot inte lika främmande eftersom utländska medborgare ofta varken har samma rättigheter eller skyldigheter, det är svårare att bli medborgare och att betydligt större andel av de som invandrat är utländska medborgare.

Uppsala Nya Tidning har haft en rad reportage med utgångspunkt i avhandlingen. I mångkultur utmanar juridiken kommer avhandlingens författare till tals. Där pläderar Mosa Sayed för att arvsrätten bör ta hänsyn till personens kulturella och religiösa bakgrund. Han ställer sig den, för svenska förhållanden, märkliga frågan om varför den svenska staten ska bestämma vilka lagar som ska gälla.

- När islamisk arvsrätt skiljer från svensk rättsordning grundar det sig i kulturella skillnader och synen på familj, släkt, egendom, och så vidare. Man måste fråga sig vem det är som ska definiera och bestämma vilka värden som ska ges företräde framför andra. Är det staten som ska göra det? Eller bör personens vilja, kultur och religion vara utgångspunkten? Det här är en av de svåraste frågorna som ett mångkulturellt samhälle har att hantera. Jag tror att vi måste ge utrymme för olikheter för att nå likställdhet i samhället, säger Mosa Sayed.

UNT har följt upp med artikeln "Islamiska arvsrätt diskriminerar kvinnor" och ledarkommentaren"Mångkultur" ställer INTE nya krav på rättsväsende.

Dilsa Demirbag-Sten är mycket kritisk till avhandlingens idéer i Expressen kultur.

Mångkulturalism som politik förvaltar en gammal och unken tradition i Europa, där etnicitet och religion är de mäktigaste och mest destruktiva variablerna.

I morgon försvarar alltså Mosa Sayed en avhandling som pläderar för en ökad användning av sharialagstifning inom svensk arvsrätt. Vad det betyder för barn födda av ogifta mödrar, kvinnor och så kallade ”avfällningar” borde vara känt för de flesta vid det här laget.

Där är vi nu i mångkulturalismens namn. Religionen islam ses som ett subjekt som inte går att separera från individen.


Vill man ha en akademikers synpunkt i frågan bör man vända sig till Andreas Johansson Heinö. Han uppmärksammar den avvikelse mot svensk integrationspolitik som avhandlingen innebär, men menar samtidigt att Dilsa Demirbag-Sten överdriver hotet från mångkulturalismen.

onsdagen den 27:e januari 2010

Reaktioner på integrationsrapporten från Saco och Svenskt Näringsliv

Det har kommit en hel del reaktioner på den statistikrapport om integration som Saco och Svenskt Näringsliv presenterade igår.

Svenska Dagbladet har pratat med Saco och Svenskt Näringsliv. Saco vill ha bidrag och Svenskt näringsliv vill stöpa om strukturen på svensk arbetsmarknad.

–Ren diskriminering förekommer, men förklarar absolut inte allt, säger Saco:s ordförande Anna Ekström. Vi måste aktivt ta bort alla hinder som finns för att etablera sig på arbetsmarknaden.

–Det handlar också om att hjälpa till att bilda nätverk och där kan facken spela en stor roll, säger Anna Ekström och efterlyser statliga bidrag till sådana projekt.

Svenskt Näringsliv tror mer på att stöpa om strukturen på den svenska arbetsmarknaden.

–Sverige har relativt få arbeten inom tjänste- och servicesektorn. Men det är där många nya invandrare har chansen att få ett första jobb, säger Christer Ågren.


Sedan finns en rad ledarkommentarer. Widar Andersson på Folkbladet håller med Svenskt Näringsliv i sin ledare Enkla jobb är också jobb.

Våra löner och skatter är så höga att många tjänstesektorer inte klarar sig utan skattesubventioner. Jobb som är självklara i andra länder och som är många invandrares ingång i arbetslivet, finns därför inte i Sverige, sa Ågren. Han var djupt kritisk mot den rödgröna oppositionens planer på att avskaffa avdraget för hushållsnära tjänster. Då försvinner många jobbchanser för outbildade och invandrade kvinnor, sa Ågren.

Jag tror att han har rätt.

Man kan tycka vad man vill. Men faktum om främlingens villkor är att arbetslivet för många börjar i yrken utan höga ingångströsklar. SCB:s statistik är övertydlig på den punkten. Invandrare är "överrepresenterade" i vård-, omsorgs- och lokalvårdsyrken. I ett nytt land, utan nätverk och med knackiga språkkunskaper måste man få chansen att komma in i arbetslivet.


Kristianstadsbladet vill se en Kanadensisk modell.

I Kanada, som har en lång historia av framgångsrik invandring, bedrivs integrationsarbetet i stor utsträckning av frivilligorganisationer uppbackade av offentligt stöd i stället för som här av myndigheter. Många som lotsar in nyanlända i samhället är själva invandrare. Kanske vore det något för Sverige att inspireras av?

Dagens Nyheters ledarsida efterlyser mer av yrkessvenska som en lösning.

I dag är sfi:n i bästa fall nivågrupperad: akademiker för sig, funktionella analfabeter i en annan grupp och övriga tillsammans. I stället borde svenskundervisningen kopplas till ett eventuellt framtida arbete. Vårdsvenska för läkare och sjuksköterskor, fordons- och servicesvenska för dem som varit mekaniker och chaufförer, svensk pedagogik och värdering för dem som arbetat med barn, och så vidare. Och då i en form där största delen av lärandet sker på riktiga arbetsplatser genom praktik eller bredvidgång.

Helsingborgs Dagblad hittar inga lösningar i rapporten.

Svenskt Näringsliv och Saco kommer inte med några idéer om hur detta resursslöseri ska kunna minskas eller avskaffas... Inför årets val kan man därför gärna fråga sig hur mycket alliansen egentligen har åstadkommit på detta område. Har arbetsmarknaden blivit mer tillgänglig för dem som kommer utifrån, eller är den konstruerad för dem som redan har arbete? Och samma fråga kan, omformulerad till futurum, ställas till oppositionen.

tisdagen den 26:e januari 2010

Ny statistikrapport om integration

Saco och Svenskt Näringsliv presenterade idag en ny gemensam rapport om invandrares sysselsättningsgrad i Sverige. På Svenskt Näringslivs hemsida kan man läsa mer, se inslag från seminariet där rapporten presenterades och ladda hem rapporten.

Rapporten redovisar hur det går på arbetsmarknaden för personer som invandrar till Sverige. Uppgifterna i rapporten är knappast nya eller unika, vilket Saco och Svenskt Näringsliv säger. Men visst är det bra att fler aktörer tar fram statistik om integration nu när det inte längre finns en särskild myndighet för att följa upp integrationen.

– Det har varit viktigt för oss att ta fram ett kunskapsunderlag som kan bidra till att nyansera debatten om invandrares ställning på svensk arbetsmarknad. Vår rapport visar att det inte spelar någon roll vilket land invandraren kommer från. Det tar orimligt lång tid för nyanlända, oavsett var de kommer ifrån, att komma in på arbetsmarknaden. De möter samma svårigheter som ungdomar, säger Christer Ågren, vice vd på Svenskt Näringsliv.

söndagen den 24:e januari 2010

Uppdaterad statistik från SCB

Missa för all del inte att SCB uppdaterat sin interaktiva integrationsstatistik. Numera kan man ta fram arbetsmarknadsstatistik fram till år 2008, indelat efter en rad variabler på lokal och kommunal nivå.

Jag har själv roat mig med att ta fram statistik om några kommuner i Stockholmsregionen, däribland Solna kommun som själva framhäver sig som föredöme i integrationsdebatten. Och visst är kommunen mer framgångsrik än Sverige i genomsnitt. Men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att Stockholmsregionen har en starkare arbetsmarknad och att Solna inte är mer framgångsrik än andra liknande kranskommuner. Jag har tagit fram lite olika uppgifter på arbetsmarknadsintegration.

Andel sysselsatta 20-64 år, skyddsbehövande och deras anhöriga 2008

Täby 70.3
Solna 69.5
Sundbyberg 66.3
Vaxholm 66.1
Danderyd 66.0
Sollentuna 65.1
Nacka 64.5
Lidingö 61.6
Stockholm 57.5
Södertälje 44.8

Andel sysselsatta 20-64 år, födelseregion världen exkl. EU/EFTA 2008

Täby 67.7
Vaxholm 66.8
Sollentuna 64.7
Nacka 64.6
Lidingö 63.4
Sundbyberg 62.2
Solna 59.3
Stockholm 57.0
Danderyd 56.3
Södertälje 52.2

Andel sysselsatta 20-64 år, vistelsetid 2-4 år 2008

Vaxholm 67.7
Lidingö 57.3
Täby 57.2
Sundbyberg 56.2
Nacka 54.9
Sollentuna 49.4
Stockholm 49.4
Solna 49.1
Danderyd 37.0
Södertälje 35.5

Kort kommentar: Utifrån dessa tre uppgifter framstår Täby och Vaxholm som de bästa kommunerna på arbetsmarknadsintegration. Givetvis skiljer sig de invandrare som bor i de olika kommunerna, vilket i stor utsträckning påverkar möjligheterna på arbetsmarknaden. Men samtidigt finns det, utifrån statistiken ovan, ingen anledning för Solna kommun att framhäva sig.

lördagen den 23:e januari 2010

Sverige mot strömmen

Jag läser i Voice of America att Sverige än en gång framhålls som ett land mot strömmen i migrationsfrågor.

De uppmärksammar att invandringen till Europa minskar och ställer frågor till Georges Lemaitre, OECD.

Immigration specialist Georges Lemaitre, of the Paris-based Organization for Economic Cooperation and Development, is not surprised by these reports.

"The first thing that affects migration is the fact employers do not want as many workers," he said. "They are not looking to hire as many immigrants. So this is the first thing that reduces the level of migration. The second is the fact immigrants themselves do not see many opportunities. So they themselves tend to come less often."

Lemaitre says this trend is reflected elsewhere in Europe and in richer nations as a whole. And it concerns legal and illegal immigrants.

"Two very significant labor migration countries, Ireland and the United Kingdom, they have seen very significant drops in labor migration," he added.

Lemaitre says Sweden is one of the few countries bucking the trend. Sweden has opened immigration channels since the economic crisis and the numbers of immigrants have jumped 30 percent.

Kenan Malik, självcensur och identitetspolitik

Sakine Madon tipsar i dagens Expressen om den brittiske forskaren Kenan Malik. Kenan är vänster och samtidigt kritisk mot mycket av den politik som sker i mångkulturalismens namn. Jag blev tyvärr inte inbjuden till det seminarium som hölls med honom härom veckan. Synd, för jag har följt Kenan Malik sedan jag läste hans bok The Meaning of Race i samband med min master-uppsats i IMER runt sekelskiftet. Redan då ifrågasatte Kenan Malik om det går att förena en politik för jämlikhet med en politik för pluralism.

Mindre känt i Sverige är att Kenan Malik under de senaste åren gjort sig känd som en förkämpe för yttrandefrihet och mot olika religiösa gruppers krav på särbehandling. Ett skrämmande och aktuellt exempel är att Index of Cencorship, som skriver på sin hemsida att de är Britain’s leading organisation promoting freedom of expression, själv bedriver självcensur. Kenan Malik är styrelseledamot i organisationen och har öppet uttalat sig mot beslutet.

Index on Censorship has in recent years chronicled many instances of what we’ve called ‘pre-emptive censorship’: the willingness to censor material because of fear either of causing offence or of unleashing violence. From the Deutsche Oper cancelling a production of Idomeneo to Random House dropping The Jewel of Medina to Yale University Press’s refusal to publish the cartoons in Jytte Klausen’s book, the list is depressingly long. It is a development that, writing in the magazine last year, I described as ‘the internalization of the fatwa’.

It is both disturbing and distressing to find Index on Censorship itself now on that list. I profoundly disagree not just with the decision to censor the cartoons but also with the reasons for doing so: that publication may have endangered staff and was ‘unnecessary’ and, indeed, would have been ‘gratuitous’.

onsdagen den 20:e januari 2010

Danmarks 24-årsregel har förbättrat situationen för kvinnor med utländsk bakgrund

Idag hade P1-morgon ett reportage om integrationen i Danmark, som går att lyssna på här.

Kritiserad lag gynnar invandrarkvinnor

I Danmark visar ny statistik att invandrade kvinnor från icke västliga länder, till skillnad från män, allt snabbare integreras i samhället, med utbildning, arbete och annat. En orsak till att kvinnorna flyttar fram sina positioner är den hårt kritiserade 24-årsregeln, som slår fast att kvinnor inte får gifta sig med någon utanför Europa före 24-års ålder. Reportage av Gösta Lempert, samtal med riksdagsmannen Luciano Astudillo (S).


Den rapport som inslaget talar om är Indvandrere i Danmark 2009, utgiven av Danmarks statistik. På hemsidan lyfter de bland annat fram följande resultat:

* Indvandrerkvinder fra ikke-vestlige lande uddanner sig som aldrig før. Andelen af 20-årige ikke-vestlige indvandrerkvinder under uddannelse er i de seneste ti år steget fra 23 pct. til rekordhøje 41 pct.

* De ikke-vestlige indvandrere er stærkt overrepræsenterede blandt modtagere af dagpenge- og kontanthjælp. Det gælder i særlig høj grad 18-64-årige kvindelige passive kontanthjælpsmodtagere, hvor de ikke-vestlige indvandrere udgør 31 pct., mens deres andel af befolkningen kun er 6 pct.

* Blandt dem, der afsluttede en lang videregående uddannelse i perioden 2004-2006, var beskæftigelsesfrekvensen i 2007 omkring 20 procentpoint højere for personer med dansk oprindelse end for ikke-vestlige indvandrere.

* Ikke-vestlige efterkommere, som alle er født i Danmark, har en klart højere kriminalitet end ikke-vestlige indvandrere. Kriminaliteten er således 33 pct. højere for mandlige ikke-vestlige indvandrere end for hele den mandlige befolkning, mens den er hele 117 pct. højere for ikke-vestlige efterkommere (begge tal er korrigeret for forskelle i alder og socioøkonomisk status).

tisdagen den 19:e januari 2010

Uppsving för normativ forskning

Det verkar vara ett uppsving för normativ forskning på våra högskolor och universitet. Härom dagen skrev jag om en avhandling som argumenterade för kreationism. Idag läser jag via Sakine Madons blogg om en avhandling av Mosa Sayed, Islam och arvsrätt i det mångkulturella Sverige, som argumenterar för en mångkulturell utgångspunkt när det gäller arvsrätt.

För att lösa den konflikt som kan uppstå i mötet mellan islamisk arvsrätt och svensk rätt, och liknande ”kulturkrockar” på det rättsliga planet, försvarar Mosa Sayed en mångkulturell utgångspunkt. Denna innebär att svenska domstolar och myndigheter i största utsträckning bör respektera och tillmäta arvlåtarens och arvingarnas kulturella tillhörighet betydelse vid tillämpningen av de aktuella principerna. Det rättsliga erkännandet av den kulturella tillhörigheten, som den mångkulturella utgångspunkten innebär, bör i vissa fall kunna leda till arv delas med olika lotter beroende på om arvingarna är män eller kvinnor.

Kartläggning av samhällsinformation för nyanlända

Härom dagen lämnade länsstyrelsen i Stockholms län över den kartläggning av kommunernas samhällsinformation för nyanlända invandrare som regeringen har beställt. Kartläggningen blir nu en del av underlaget till den statliga utredningen om samhällsorientering, som i sin tur är en del av regeringens reform för nyanlända invandrare.

Kartläggning visar att kommunernas samhällsinformation idag skiljer sig när det gäller ambitionsnivå, språk, prioritering, pedagogik och innehåll, inte bara mellan regioner och kommuner utan i vissa fall även inom en och samma kommun. Något tydligt samband mellan de lokala förutsättningarna (ekonomiska, storleksmässiga med mera) och samhällsinformationsarbetets utformning har kartläggningen inte kunnat se.

Jusek: Svårt för invandrade samhällsvetare

Trots högkonjunktur och en uttalad ambition att förbättra integrationen, har de med utländsk bakgrund fått det svårare på arbetsmarknaden 2007 jämfört med 2001. Det visar Juseks undersökning Invandrade akademiker – Hur tufft är det? Jusek har undersökt hur väl jurister, civilekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare med utländsk bakgrund etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden åren 2001 och 2007.

Några resultat som Jusek lyfter fram:
- 85 procent med svensk bakgrund ett arbete som krävde högskoleexamen, jämfört med 50 procent av dem med utländsk bakgrund
- var fjärde med svensk bakgrund en inkomst över 500 000 kronor om året, jämfört med var tionde med utländsk bakgrund.
- sex av tio med utländsk bakgrund en inkomst under 240 000 kronor om året, jämfört med tre av tio med svensk bakgrund.

Läs mer och hämta rapporten här.

Jusek anordnar, tillsammans med Socialdemokraterna och Moderaterna, ett seminarium om rapporten den 10 februari i samband med riksdagens behandling av regeringens etableringsproposition.

Undersökningen hade varit mer matnyttig och informativ om de skilde på inrikes och utrikes födda bland dem med utländsk bakgrund, och för de utrikes födda mellan dem med svensk- och utländsk utbildning.

måndagen den 18:e januari 2010

Som ringar på vattnet

Uppgifterna från Solna kommun på DN-debatt och i andra medier om att uppemot 80 procent av de nyanlända invandrarna har jobb efter ett år sprider sig som ringar på vattnet. Nu senast uppmärksammas det i Västerviks-Tidningen och i Norrköpings Tidningar.

I landet som helhet dröjer det sju år innan 50 procent i denna grupp har egen försörjning. Men i Solna, granne till Stockholm, med 25 procent invandrare, har inemot 80 procent av nyanlända jobb efter ett år.

"Invandrare söker sig hit för de har hört hur bra det fungerar", säger Malin Appelgren, kommunalråd för Kristdemokraterna.

Snabbt tas kontakt med varje nyanländ, det sker kompetensutveckling och, tack vare god kunskap om näringslivet på orten, effektiv matchning mot arbetstillfällena.

Det är så regeringen vill att Arbetsförmedlingen ska arbeta. Den tilldelas därför extra resurser för att landet runt göra det Solna hållit på med i tio år.

Men som det nu ser ut skulle alltså Solna och andra ambitiösa kommuner få sämre förutsättningar att driva sitt framgångsrika arbete vidare, när AF bygger upp sin verksamhet.


Det är märkligt att de debattörer som under så lång tid kritiserat integrationspolitiken i Sverige nu kommer till kommunernas försvar. Istället för att försvara ett 25 år gammalt system med kommuner som ansvariga borde de ta sig en titt på Solna kommuns uppgifter. Det är möjligt att de arbetar utmärkt med målgruppen, men jag kan samtidigt slå vad om att inte 80 procent har arbete efter ett år i kommunen.

Kreationist?

Jag är inte så väl insatt i teologi. Men visst verkar det som att Mats Wahlbergs avhandling i teologi med titeln Att se naturen som skapelse: Hur anti-cartesiansk medvetande- och perceptionsfilosofi omformar naturlig teologi är ett försvar av kreationism.

I sin avhandling Seeing Nature as Creation utgår Mats Wahlberg ifrån att Darwins evolutionsteori är korrekt, men argumenterar för att det skulle kunna vara möjligt att se (direkt, utan slutledning) naturliga strukturer som uttryck för en tanke eller avsikt, på liknande sätt som vi tycks kunna se (direkt, utan slutledning) mänskligt beteende och mänskliga konstverk som uttryck för avsikter, känslor, attityder, och andra medvetandetillstånd.

Någon som är mer insatt? Och hur förhåller sig akademin till trosfrågor? Kan man skriva en vetenskaplig avhandling till försvar för kreationismen?

tisdagen den 12:e januari 2010

Nyamko Sabuni i P1 om reformen för nyanlända invandrare

Idag var Integrationsminister Nyamko Sabuni med i P1-morgon och talade om den nya politiken för nyanlända invandrare som regeringen beslutat om. I reportaget hör vi hur Arbetsförmedlingen, som ska överta samordningsansvaret från kommunerna, ser på sitt uppdrag. Politiker från Solna kommun, som kritiserat reformen på DN-debatt kommer också till tals. Slutligen frågas Nyamko Sabuni ut om reformen.

UNT och Kristianstadsbladet uppmärksammar också frågan på sina ledarsidor.

Utbildningsnivån avgörande för om invandring har en positiv eller negativ effekt på en regional arbetsmarknad

Hur påverkar invandringen regionala arbetsmarknader? Den frågan ställer sig Jens Suedekum, Katja Wolf och Uwe Blien i studien Cultural Diversity and Local Labour Markets. Studien rör förhållanden i Tyskland, men resultaten kan vara relevanta för svenska förhållanden eftersom analysen utgår från den regionala nivån vilket borde öka jämförbarhet av resultaten.

Studien visar att effekterna av invandring på den regionala arbetsmarknaden i Tyskland beror på sammansättningen av invandrarna. Högutbildade invandrare tenderar att öka sysselsättning och löner för inrikes födda. Den positiva effekten är särskild stor om invandrarna kommer från en mångfald av länder. Lågutbildade invandrare har däremot en negativ inverkan på inrikes föddas sysselsättning och löner. Den negativa effekten är mindre om invandrarna kommer från en mångfald av länder. Volymen av invandrare spelar också roll. En stor volym av högutbildade invandrare har en positiv effekt medan det när det gäller lågutbildade invandrare påverkar inrikes födda negativt.

Skilled foreign workers affect native employees on regional labour markets quite differently than low-skilled foreign workers. The presence of high-skilled foreign workers can be regarded as a positive production amenity from a regional perspective, especially if this group is diversified in terms of national and cultural backgrounds. For low-skilled foreign workers results are different. The larger is the size of this group, the lower is regional productivity. Yet, conditional on the size of the low-skilled foreign workforce, we still find positive productivity effects associated with their diversification.

måndagen den 11:e januari 2010

Därför byter invandrare till mer svenskklingande namn

En tidigare studie (Arai & Skogman Thoursie 2009) har visat att invandrare som ändrar sina efternamn till att låta mer svenska tenderar att klara sig bättre på arbetsmarknaden.

Moa Bursell undersöker i studien Surname change and destigmatization strategies among Middle Eastern immigrants in Sweden mekanismerna bakom namnbyten. Studien bygger på intervjuer med namnbytare. Varför ändra sitt efternamn till ett mer svenskklingande?

The analysis shows that the strategy involves several components; passing as immigrant but non-Middle Eastern, passing as Swedish and acculturation rewards.

The study also suggests that the labor market, although important, is only one part of the explanation for name change. I interpret the more fundamental underlying motive for name change as a destigmatization strategy to be social recognition; to be recognized for one’s full human potential; on the labour market, in social interaction in social life and in interaction with authorities.


Hela studien går att hämta från SULCIS hemsida.

söndagen den 10:e januari 2010

Vårdnadsbidrag och burka

Sydsvenskans ledarsida hakar på Expressen och skriver att vårdnadsbidraget kan försvåra integrationen, urholka arbetslinjen och försvaga jämställdheten. Nu kan även engelskspråkiga läsare ta del av den svenska debatten om vårdnadsbidrag och integration genom en artikel i The Local.

---

Kanada har tidigare infört visumtvång för tjeckiska medborgare för att stoppa asylansökningar från romer därifrån. Nu överväger Kanadas regering att göra detsamma för ungerska medborgare.

---

Den franska debatten om burka och Niqab verkar utmynna i ett förbud att bära dessa på offentliga platser.

Muslim women face a fine of up to 750 euros ($1,080) for wearing burqas and niqabs, which cover the body and face, under a draft bill to be presented to the French parliament.

The measure would prohibit women from wearing such coverings in public places and on the streets, although there would be exceptions for public events and carnivals.

Men who force their wives and daughters to wear the garments may face an even heavier fine.

The law has been proposed by Jean-Francois Cope, leader of the governing conservative UMP party in France's lower parliamentary chamber.

Proposals will be put forward in the next two weeks and are to be debated in parliament after regional elections in March.

torsdagen den 7:e januari 2010

Det var en gång

Hösten 2008 satte jag ihop ett forskningsprojekt om vidarebosatta flyktingars arbetsmarknadsintegration i Sverige. Strax därpå fick jag ett nytt arbete, men mina fd. kollegor på MIM, Malmö Högskola lyckades föra projektet i hamn utan mig. Det blev inte riktigt som jag hade tänkt, men bra ändå.

Rapporten som sätter punkt för projektet finns nu att ladda ner via MIM:s hemsida.

Sweden has resettled refugees in partnership with the UNHCR since 1950 and it is one of the countries that receives the largest number of resettled refugees every year. Despite this fact, our knowledge of the labour market integration of this particular category of refugees has been limited. This volume is an outcome of the project Labour Market Integration of Resettled Refugees in Sweden. It includes a mapping of the labour market integration of resettled refugees in Sweden and it covers different facets of the reception and integration of this group such as the institutional framework, the integration of resettled refugees from Bosnia and Vietnam, resettlement policy and its consequences, the health of refugees in the reception process, and the effects of admission status on immigrants’ access to the labour market. In addition, this book contains a more general chapter on resettlement in Canada to provide some contrast to the Swedish case.

onsdagen den 6:e januari 2010

Obligatorisk samhällsorientering för nyanlända i Quebeck

Den franskspråkiga kanadensiska provinsen Quebeck har nyligen infört obligatoriska klasser i samhällsorientering för nyanlända invandrare. Förutom att informeras om Quebecks gemensamma värderingar ska den som invandrar skriva på ett kontrakt om att de accepterar dessa. De värderingar som nämns är: Speaking French is a necessity; Quebec is free and democratic; it's secular; it's pluralist; it's based on the rule of law; men and women are equal; and exercising one's rights must be done with respect for others. Totonta Star har som första tidning tagit del av undervisningen.

The 30 men and women, freshly arrived on Canadian soil, seemed to already understand the liberal nature of the place to which they had decided to immigrate.

One Algerian man even told Martin, with a wry grin, that he heard the hierarchy of rights in Quebec goes like this: children first, then women, then dogs ... then men.

So the question arises: What is the point of the exercise in which they're now forced to participate?


Artikelförfattaren ifrågasätter värdet av reformen, men den försvaras av den ansvariga ministern.

In an interview, Immigration and Cultural Communities Minister Yolande James, the first black cabinet minister in Quebec history, said she will "continue to defend the declaration."

She repeated the stance she took in announcing the policy, that immigrating to Quebec "is not a right, it's a privilege" and that just as Quebec chooses the people it will accept, so too does that person have a choice to make.

"The person who wants to join Quebec society should be well informed of Quebec values."

söndagen den 3:e januari 2010

Vårdnadsbidrag och integration

Expressens ledarredaktion uppmärksammar vårdnadsbidragets kopplingar till integrationen i en ledare den 2 januari.

I Norge har ett vårdnadsbidrag, "kontantstötten", funnits i mer än tio år. I höstas kritiserades det av OECD. Det används mest av invandrarfamiljer, vilket har medfört att bara 40 procent av invandrarbarnen börjar dagis före två års ålder, jämfört med 80 procent av de helnorska. Enligt Thomas Liebig, forskare på OECD, är tvåårsgränsen kritisk för barn med invandrarbakgrund: börjar de i förskolan efter den åldern riskerar de att halka efter i skolan.

Situationen i Sverige uppvisar liknande mönster som den i Norge.

I invandrartäta Spånga-Tensta är vårdnadsbidrag nästan tre gånger så vanligt som i Älvsjö, där blott 4,3 procent bidragsvårdar sina barn i hemmet. I Rinkeby, skriver SvD, "har en stor andel av mammorna med vårdnadsbidrag somalisk bakgrund - en grupp som generellt redan tidigare har lyckats dåligt på arbetsmarknaden."

"Uppgradera medborgarskapet"

Sofia Nerbrand skrev i slutet på förra året en krönika i Svenska Dagbladet som förtjänar att uppmärksammas. Precis som Dilsa Demirbag-Sten kritiserar Nerbrand den mångkulturella politik som förts i vissa länder de senaste decennierna.

Tyvärr har invandring kommit att bli en kontroversiell fråga och diskriminering och rädslor mynnar ut i minaretförbud och missnöjespartier. Vi som är för öppna gränser bär en del av ansvaret, eftersom argumentationen ibland blivit en onyanserad hyllning av det mångkulturella samhället som vilar på kollektiva identiteter. Då finns risken att idéer som strider mot våra rätts- och frihetsbegrepp får inflytande och att individer inom minoriteter förtrycks. Vi borde klargöra att alla är välkomna hit, men att alla kulturella uttryck inte är det.

Nerbrands alternativ är att istället betona individens eget ansvar för sin försörjning och en betoning på det gemensamma genom att uppgradera medborgarskapstanken.

Det enda kitt som i längden kan hålla samman ett pluralistiskt samhälle är medborgarskapet och grundlagen.

Men i Sverige är författningen tyvärr i stora delar död bokstav och medborgarskapstanken svag. Inte ens FP:s landsmöte vågade säga ja till mer information om vad det innebär att vara svensk i lagens mening.


Sofie Nerbrands position ligger i linje med vad Andreas Johansson Heinö döpt till "den villkorade toleransen" i sin avhandling Hur mycket mångfald tål demokratin?.

Så här beskriver Johansson Heinö den villkorade toleransen:

Den villkorade toleransen är en liberal kritik av icke-liberala företeelser i det mångkulturella samhället. För att värna demokrati, jämställdhet och sekularism måste mångfalden begränsas och toleransen villkoras. Det är bra med religionsfrihet, men inte om det begränsar yttrandefriheten. Det är bra med minoritetsrättigheter men inte om det går ut över jämställdheten. Och så vidare. Kort sagt idén att vi inte ska vara toleranta gentemot de intoleranta krafterna i samhället.