torsdagen den 30:e april 2009

Tips om rapporter och annan läsning

Jasenko Selimovic i Fokus om USA kontra Sverige, om integration, social mobilitet och välfärdssystem.

SCB studie om sfi. Fyra av tio tror att de skulle lära sig svenska snabbare om de fick en bonus på 12 000 kronor för avklarade sfi-studier. Hälften trodde att de skulle lära sig svenska snabbare om det var ett krav för att bli svensk medborgare. Studien är ett bra komplement till Statskontorets utvärdering av svenskundervisning för invandrare (sfi).

Migrationsverket har gett ut en statistisk översikt om migrationen till Sverige och andra EU-länder.

The Centre for European Policy Studies (CEPS) har gett ut en bok om muslimsk radikalisering i Europeiska länder som Frankrike, Belgien, Nederländerna, Ryssland, Spanien och Storbritannien: Ethno-religious conflict in Europe: Typologies of Radicalisation in Europe´s muslim communities.

This book addresses the greatest source of societal tensions and violent conflict in contemporary Europe, involving people from minority groups of Muslim culture. Six country case studies – on Belgium, France, the Netherlands, Spain, Russia and the United Kingdom – give a comprehensive account of Islam-related tensions and violence, from the jihadist terrorist acts seen in Europe in the aftermath of 9/11 in the US, through to the urban riots of the type seen in France in 2005. These events are analysed with a common typology together with detailed accounts of the social context in each country. Also included is an interpretation of the fundamental nature of the Islamist terrorism in Europe, with the outline of a strategy to repel it. The book is a unique source for those seeking to understand the nature of ethno-religious violence in contemporary Europe.

onsdagen den 29:e april 2009

Migration och välfärdsstaten

Jag läste Christopher Caldwells artikel Immigration and welfare: a bad mix i Times, som starkt ifrågasätter att invandring är svaret på en åldrande befolkning, och kom att tänka på två relativt färska studier om invandring och välfärdsstaten i Norge och Danmark.

When Minority Labor Migrants Meet the Welfare State av Bernt Bratsberg, Oddbjørn Raaum och Knut Roed visar att arbetskraftsinvandrarna som kom till Norge under 70-talet successivt minskade sitt deltagande på arbetsmarknaden, vilket enligt författarna till del beror på välfärdssystemets utformning.

We find that the lifecycle employment profiles of nonwestern male labor migrants who came to Norway in the early 1970s diverge significantly from those of native comparison persons. During the first years after arrival almost all of the immigrants worked and their employment rate exceeded that of natives. But, about ten years upon arrival, immigrant employment started a sharp and steady decline. By 2000, the immigrant employment rate was 50 percent, compared to 87 percent for the native comparison group. To some extent, the decline in immigrant employment can be explained by immigrants being overrepresented in jobs associated with short employment careers. But we also identify considerable disincentives embedded in the social security system that contribute to poor lifecycle employment performance of immigrants with many dependent family members.

Immigration and the Welfare State: Some Danish Experiences av Christer Gerdes och Eskil Wadensjö undersöker invandrarnas påverkan på den offentliga sektorns ekonomi, dvs, hur mycket den invandrade befolkningen betalar in till och får från det offentliga.

The data show that the net transfer in all years studied goes from Western immigrants to the public sector, and from the public sector to immigrants from non-Western countries. The amounts are considerable.

måndagen den 27:e april 2009

Nu breddas debatten om islam(ofobi)

Efter att Mohamed Omar kommit ut som hårdför islamist med benäget stöd från Aftonbladets kulturredaktion kommer nu motreaktionerna.

Nima Dervish (nytt namn, samma klokskap) i City, Dilsa Demirbag-Sten i Corren och Devrim Mavi i Dagens Arena reagerar idag, alla med kloka inlägg. Det är en debatt som ingen bör missa.

lördagen den 25:e april 2009

Förbättrad integration i Danmark

Min fd. chef Christian Råbergh skriver som vanligt bra och intressanta artiklar på Temaasyl.se. Denna månaden om europeiskt samarbete om integration av invandrare på arbetsmarknaden, språktester och medborgarkunskap och om den europeiska integrationsportalen. Rätt så modigt att dessutom lyfta fram att den danska integrationspolitiken verkar fungera allt bättre.

Den danska integrationslagen har nu funnits i tio år och enligt uppföljningar och utvärderingar, genomförda av externa forskare och konsulter, har integrationen av invandrare stadigt förbättrats.

fredagen den 24:e april 2009

Pigga finskor och muslimska friskolor

Landets universitet och högskolor producerar en mängd mer eller mindre relevanta avhandlingar med koppling till integration. Det har verkligen blivit inne att studera skillnader mellan befolkningsgrupper. Ett exempel på det är Physical activity among Swedes in general and minority woman in particular av Marita Södergren, Karolinska Institutet.

Ett stort folkhälsoproblem är att vi rör oss för lite. Hälsovinsterna av fysisk aktivitet är stora och de som rör sig minst har mest att vinna på att komma igång. Men vilka är de, vilka är hindren och finns det någon koppling mellan födelseland och fysiska aktivitetsvanor? Det är några av frågorna som nutritionisten Marita Södergren har ställt sig i sitt forskningsprojekt vid Cetrum för allmänmedicin (CeFAM).

Av avhandlingen framgår inte helt oväntat att svenskorna och finskorna ligger i topp när det gäller att komma upp till rekommendationen en halvtimmes fysisk aktivitet per dag med måttlig intensitet, exempelvis en rask promenad. Däremot rör sig finskorna mest totalt sett över dygnet.


En annan typ av relativt ointressanta avhandlingar är de inom den strukturella rasism-skolan. Therese Hartmans avhandling Problem eller tillgång? En studie om social och etnisk mångfald i högskolan innehåller de vanliga abstrakta resonemangen.

Resultatet av undersökningen visar att social och etnisk bakgrund osynliggörs; studenternas tidigare kunskaper, tänkesätt och erfarenheter räknas inte, ”alla stöps i samma form”. Förutsättningarna att lära sig en god svenska kan, enligt några av de intervjuade lärarna, vara avhängig studenternas sociala ursprung och modersmål, och på så vis kan studenternas sociala och etniska ursprung utgöra ett hinder i undervisningen. Studenternas sätt att uttrycka sig skriftligt och muntligt resulterar i att de antingen inkluderas eller exkluderas, och där kan klass och etnicitet ha betydelse, säger Thérèse Hartman.

En riktigt intressant avhandling är What Role of God and National Curriculum in School life? A Comparative Study of Schools with a Muslim Profile in England and Sweden av Åsa Brattlund.

I avhandlingen jämförs två muslimskt profilerade skolor i Sverige med två muslimskt profilerade skolor i England. Studien visar bland annat att det i de två skolorna i England fanns ett betydligt större frirum för det muslimska. Där var det tillåtet att integrera islam i alla aktiviteter på skolan, i olika ämnen och under raster. Därmed var det, till skillnad mot situationen i de två skolorna i Sverige, tillåtet att kräva att muslimska flickor skulle bära hijab* och att införa regler som förbjöd flickor och pojkar att sitta bredvid varandra och leka med varandra under rasterna.

– Om de två muslimskt profilerade skolorna i England – hypotetiskt sett – hade ansökt om att få starta likvärdiga statsbidragsfinansierade skolor i Sverige, så hade de fått avslag på sina ansökningar, berättar Åsa Brattlund.

Anledningen till det är att skolorna inte skulle anses vara i enlighet med den svenska nationella läroplanen – kraven på att undervisningen ska vara icke konfessionell, att sådana regler som ställer krav på elevers och personals klädsel inte är tillåtna, att alla elever förutsätts delta i musik, bild och religionskunskap samt att det i Sverige inte får finnas normer och regler som reglerar umgänget mellan flickor och pojkar och mellan kvinnor och män.

Om de två muslimskt profilerade skolorna i Sverige hade ansökt om att få starta likvärdiga statsbidragsfinansierade skolor i England hade de, enligt Åsa Brattlund, antagligen också fått avslag på sina ansökningar, eftersom det hittills endast finns fyra grundskolor med statsbidrag.


Sådan forskning har faktiskt stor relevans för nuvarande och kommande debatter om konfessionella friskolor i Sverige. En fråga som debatteras livligt i de politiska partierna. Fler politiskt relevanta avhandlingar, tack!

torsdagen den 23:e april 2009

Om den pizzabakande ugiern i Albanien

När man följer fallet om ugiern och före detta Guantánamo-fången Adil Hakimjan kan man få intrycket att han är den enda ugiern som "dumpades" och fick asyl i Albanien. Men så är inte fallet. Spiegel International skriver i en artikel om Abu Bakker Qassim från Yining i Chinas norsvästra Xinjiang region.

Abu Bakker, along with hundreds of other terrorism suspects from around the world, was incarcerated for four years at the US naval base in Guantanamo Bay. For the past three years, he's been living in Albania, the only nation that would accept him after his release in 2006. Here this pious upholsterer has found a new task in life. Three times a week, the Uighur Muslim kneads pizza dough for Tirana's Islamic community at McGusto Halall, a snack bar on Hoxha Tahsim Street.

Abu Baker är en av minst fyra andra ugier som fått asyl i Albanien. Abu har lärt sig albanska och får hjälp av myndigheterna med lägenhet och telefonkort. Inom kort tänker han öppna Tiranas första pizzeria. Det verkar alltså inte helt omänskligt att vara flykting i Albanien.

onsdagen den 22:e april 2009

Nya EU-hemsidan om integration har lanserats

Den nya EU-hemsidan om integrationspolitik har lanserats. Den inehåller bl.a. dokumentbibliotek, goda exempel på integrationsinsatser och information om integrationspolitik i olika medlemsstater.

tisdagen den 21:e april 2009

Lunchseminarium om försöksverksamheten för vissa nyanlända invandrare

Igår hade jag förmånen att vara med på ett lunchseminarium där Pernilla Andersson Joona och Lena Nekby presenterade sin studie "Utvärdering av försöksverksamheten för vissa nyanlända invandrare (FNI)". Finns det något bättre än en rejäl utvärdering av verksamheter med policyimplikationer? Knappast!

Bakgrunden är den försöksverksamhet som startades 1 oktober 2006 för vissa nyanlända invandrare (FNI) i ett antal kommuner i Skåne, Kronobergs och Stockholms län. Syftet med försöksverksamheten var att avsevärt förkorta tiden fram till inträdet på den svenska arbetsmarknaden för nyanlända invandrare.

Utvärderingen "finner en positiv programeffekt av att ha deltagit i FNI på sannolikheten att få osubventionerat arbete. Deltagare i FNI har cirka 4,1 – 5,0 procentenheters större chans att få osubventionerat arbete än deltagare i kontrollgruppen. En större programeffekt av deltagande i FNI finns för arbetsmarknadsutbildning där deltagare i FNI har cirka 10,3 – 10,9 procentenheters högre chans att få arbetsmarknadsutbildning än deltagare i kontrollgruppen."

Till den "negativa" sidan ska tilläggas att försöket kostade cirka 33 000 kronor per individ, att försöksverksamheten inte gav någon effekt på sannolikheten att få osubventionerat arbete för kvinnor samt att även mycket få av dem som deltagit i försöksverksamheten hade arbete 15 månader efter inskrivning i projektet.

måndagen den 20:e april 2009

Jämförande migrationsstatistik från OECD

OECD har äntligen gjort sin migrations- och integrationsstatistik tillgänglig på hemsidan. Där kan du hämta internationellt jämförbar data om migrationsströmmar, arbetsmarknadsintegration m.m. Denna guldgruva av information finns här.

söndagen den 19:e april 2009

Socialdemokraterna i Norge inför tuffare språkkrav för permanent uppehållstillstånd

Arbetarpartiet, Socialdemokraternas norska systerparti, har deklarerat att de tänker införa obligatoriska språktest som den som invandrar måste klara av för att kunna få permanent uppehållstillstånd. I Norge är det sedan tidigare krav på deltagande i 300 timmars norskundervisning, men nu skärps alltså kraven för att få uppehållstillstånd. Därmed ansluter Norge till en allt längre lista länder med liknande regler.

fredagen den 17:e april 2009

Lite tips på helgläsning

För er som vill förstå regeringens resonemang kring migrations- och asylpolitik rekommenderar jag en läsning av Socialförsäkringsutskottets betänkande.

Beskrivning av Australiens flyktingmottagning.

Här är en mycket intressant rapport för att förstå den amerikanska debatten om integration beställd av amerikanska (Bush)regeringen för att undersöka hur landet bättre ska hjälpa invandrare att ta till sig amerikanska värderingar, lära sig det gemensamma språket och bli fullvärdiga amerikaner. Rapporten Building an Americanization Movement for the Twenty-first Century rekommenderar en rad insatser för att förstärka assimileringen av invandrare.

Mer om USA. Hit flyttar invandrarna, så här många illegala invandrare uppskattas bo där och så här ser befolkningssammansättningen ut med fokus på utrikes födda. Med den här skriften välkomnas invandrare med permanent uppehållstillstånd till USA. I USA har båda partier länge velat reformera migrationspolitiken, men misslyckats. Nu är det upp till Obama att ta sig an frågan.

torsdagen den 9:e april 2009

Tips på läsning: Axess temanummer om mångkulturalism

Missa inte Axess temanummer om Mångkulturalismens utmaningar. Några av artiklarna går att läsa på Axess hemsida, bland annat Både högern och vänstern har fel av Pernilla Ouis och När kultur blev ideologi av Jens-Martin Eriksen och Frederik Stjernfelt.

tisdagen den 7:e april 2009

Mellanförskap och kommunernas integrationsarbete

Den andra April var jag på seminarium och boksläpp i riksdagshuset. Boken som presenterades var Mellanförskap - mellan utanförskap och integration, mellan hinder och möjligheter av Nima Sanandaji. Jag har inte hunnit läsa boken än men den verkar inte innehålla så värst mycket nyheter, men antagligen ett försök till perspektivskifte i integrationsdebatten. Nima betonade att det behövs en mer positiv ton för att inte allt negativt snack om integrationen ska bli självuppfyllande.

Om att ranka kommunernas integrationsarbete

I Danmark har man utvecklat ett betydligt mer förfinat instrument för att jämföra integrationsinsatsen i kommunerna än vad Fokus gör i Sverige. En intressant uppgift i den danska rapporten är att ca. 64-73% av skillnaderna i arbetsmarknadsetablering mellan kommunerna kan förklaras med att kommunerna har olika villkor för integration, dvs, att invandrarna har olika humankapital och kommunerna olika arbetslöshet. Kommunernas specifika integrationsarbete avgör alltså bara en tredjedel av resultatet. Fokus borde göra en svensk kommunranking efter den danska metoden istället för att fortsätta med sina intetsägande indikatorer.